Ja, jag utelämnade det ursprungliga skapandet, för det är ointressant. Det intressanta är utvecklandet av program, inte vem som ursprungligen skriver embryot till det, inte heller varför det gjordes. Detta på samma sätt som att det är fullständigt oväsentligt för vetenskapen att det var just Albert Einstein som var den person som värkte fram relativitetsteorin, eller hurvida han gjorde det för pengar eller av någon annan anledning. Vikten av teorierna förändras inte av orsaken eller vad vetenskapsmannen hette. Vetenskap och sådant som är användbart står på sina egna meriter. Men om matematiska teorier hade omfattats av upphovsrätten… Oopss, då hade inte denna diskussion förts, för det hade onekligen gått en hel del grus i utvecklingsmaskineriet då.

Att kläcka programidén och att initialt skapa grunden till det är svinbilligt i jämförelse med de flesta produkter, det jämförs enklast med konst och humaniora. Utvecklandet av det till något användbart kan däremot bli ohemult dyrt, tids och resurskrävande, och det är där det fria blir intressant. Sedan bör man också komma ihåg att över 90% av alla som skriver någon form av kod inte gör det för att producera slutna program som färdiga produkter. Den stora majoriteten är anställda hos konsulter, hårdvaruföretag, tung support, inom industrin osv.. Dessa tar inte betalt för användarlicenser, utan för sitt arbete, där deras inkomst inte har något med licensen att göra.

Standarder är också ett annat område där företag många gånger nyttjar sina resurser för att sedan släppa fritt. Öppna fria standarder som det lagts ned resurser pengar på, för att skapa en interoperabilitet som företagen räknar med att tjäna på. Å då tänker jag inte i första hand på företag som Microsoft som på senare tid velat pervertera standarder med patentaspekter och kundinlåsning som syfte. Ett exempel som så här på rak arm ploppar upp är den gamla meta-datan IPTC som skapades av global nyhetsmedia. Eller varför inte UTF-8. Att hemlighålla kunskap är kortsiktigt tänkande även sett rent kapitalistiskt, i det ryms en övertro på sig själv – att ingen annan kan komma på något bättre alldelens på egen hand genom att man tvingar dem på grund av sitt eget hemlighetsmakeri, så att man sedan sitter där ifrånåkt med sina nu värdelösa helmigheter. Kort sagt utvecklingsfientligt, och att utvecklingsfientlighet kan förklaras dumt med rent ekonomiska modeller torde inte vara särskilt svårt att inse. Därmed kan samma modeller användas för att förklara det fria enär det främjar utveckling och andra produkter som vinner på denna utveckling.

//steelneck

Rick Falkving sade att det inte finns någon kapitalistisk teori som förklarar skapandet av produkter utan (ekonomisk tror jag att han menar) ersättning.

Jag är medveten om att du skrev att det finns fler förklaringar och många bottnar. Det hade jag ingen invändning mot. Vidare kan jag inte skryta om kunskaper i vare sig kapitalistiska teorier eller retoriska benämningar.

Det enda jag hade invändningar mot var ditt exempel av programmet Z och företagen A och B.
Det exemplet beskriver endast utvecklingen av ett redan befintligt program. Inte det ursprungliga skapandet av programmet.

Star Wreck: In the Pirkinning

http://www.starwreck.com/

Ladda ner och se den. Humor! :D

Fast jag borde kanske skrivit “många andra bottnar” och förtydligat med t ex. sociala och mänskliga.

Givetvis har fria datorprogram både sociala, ekonomiska och andra bottnar. Detta precis som att allt annat här i världen har många bottnar och kan ses ur många olika vinklar. Vad jag reagerade på i Falkvinges postning var just det jag skrev i första raden av mitt förra svar, att “fritt” inte kan förklaras i kapitalistiska termer. Om det var något absolut, att det är så svartvitt, så skulle man kunna vända på det och säga att det icke fria inte på något sätt kan förklaras ur icke kapitalistiska synvinklar. Det skulle också vara en överförenkling. Sanningen är snarare betydligt mer komplex, där även det icke fria kan ha andra bottnar såsom t ex. sociala eller djupt mänskliga.

Anonym: Givetvis skapades Z ursprungligen för att fylla ett behov, någon som kliade sin egen “klåda”. Klådan behöver inte ens vara grundad på ett användbarhetsbehov, och projektet kan likaväl ha initierats av en privatperson som ett företag. Vem som initierade det är ganska ointressant för hur det senare utvecklas vidare.

Ur en kapitalistisk synvinkel kan initieringen dock vara intressant om det initierades av ett företag, precis som det där om drivrutinerna – Hade företaget insikt om det frias fördelar och genom frisläppandet medvetet ville försöka utnyttja dessa?

Jag har själv varit delaktig (i den innersta personcirkeln) i ett fritt programprojekt under ca 6 år. Programmet är tämligen avancerat och långt utvecklat, inga företag har dock ingått i projektet. Men detta innebär inte att företag inte skulle ha bidragit med kod, i synnerhet inte när man tänker på att programet bygger på många av de grundläggande delarna kring GTK och GNOME. Varje bidrag någonstans ger ringar på vattnet, på samma sätt som kunskap rent allmänt gör.

Man bör någonstans ha i minnet att människor inte var nämnvärt annorlunda eller mindre intelligenta för typ. 2-4000 år sedan. Skillnaden handlar till största delen om ackumulerad kunskap, “standing on the shoulders of giants”. Hemlighållande (sluten kod) kastar grus i detta byggande på tidigare kunskap. Därav en del i det omoraliska kring det slutna, i synnerhet då sett i skenet av andra rent sociala fördelar med det fria och öppna, som att man genom simpel kopiering kan hjälpa sina vänner.

//steelneck

Du säger vettiga saker men missar en sak. Du utgår från att programmet Z redan finns i ett användbart skick. Det intressanta är ju varför Z finns från början. Du kan inte komma undan med att Z har utvecklats hela vägen enligt din beskrivning. Det första företaget ‘B’ som betalade för att förbättra Z skulle inte gjort det om inte Z redan var i ett skick som ‘B’ hade användning av.
Det finns mängder av fri mjukvara där ute som är avancerat utan att något företag har investerat för att förbättra dem.

Det du säger om drivrutiner är därmot klockrent.

steelneck: Visst kan mycket av Linux utveckling och kanske en del av Wikipedias förklaras kapitalistiskt – men en kapitalistisk modell kan definitivt inte förklara det helt och hållet. För att inte tala om mycket av innehållet på Youtube.

Näe Rick, jag kan inte hålla med dig. Det finns mycket bra förklaringar till att IBM, Sun Microsystems, Novell osv. lägger ned åtskilliga miljonbelopp årligen på fri mjukvara. Det är inte så att de råkat läsa GNU-manifestet och helt plötsligt fått för sig att de inte gillar kapitalism. Förklaringarna finns, och det är inte en förklaring. Det vi ser har många bottnar.

Joel Spolsky reogjorde för en vinkel på det redan 2002 i sin artikel Strategy Letter V. Det kan sammanfattas helt kort med: Efterfrågan på en produkt ökar när priset för dess komplement-produkter minskar – Så, smarta företag ser till att komplementen till deras produkter blir så billiga som möjligt, och datorprogram är onekligen ett komplement till datorer och datornätverk..

En annan vinkling är den jag tjatat om i många år:

Ett hypotetiskt exempel: Företag A vill sänka sina kostnader för mjukvara och börjar använda det fria programmet Z, konkurrenten B får nys om det och vill göra samma sak, men de har lite högre krav och behöver göra några mindre förbättringar i programmet. De räknar på det och kommer fram till att det trots allt blir lönsamt att hyra in en specialist för att göra förändringarna, specialisten får alltså betalt för att utveckla fri mjukvara. Specialisten gör sedan ändringarna offentliga i enlighet med GPL-licensen eftersom de även är distributör. Företag A ser att det nu finns en uppdaterad version som är bättre än den version de har, de uppdaterar givetvis men upptäcker en liten bugg introducerad av specialisten som B aldrig märkt av, en av de anställda på företag A ser felet direkt och rapporterar buggen med vidhängd fix (en till avlönad kodare). Konkurrenten blir givetvis glad åt buggfixen och uppdaterar.

Summa summarum:

A är nöjd och tjänar på mindre utgifter.

B är nöjd och tjänar på mindre utgifter.

Specialisten fick betalt och är nöjd.

Den anställde hos A fick givetvis sin lön och är också nöjd.

De som driver programprojektet är givetvis också glada för att ha fått hjälp med förbättringar och buggfixande av specialisten och den anställde hos företag A.

Dessutom, resten av världen har nu fått en förbättrad version av programmet att ladda hem om de har behov av det, den enda som inte är glad är det företag som inte fick kränga en uppdatering till sitt icke fria program. Börjar man sedan se det i lite större sammanhang, i stil med hela länders offentliga förvaltning, administration, försvar, skolväsende m.m. så ser man snabbt snöbollseffekten.. Många avlönade programmerare blir det, även om var och en av dem bara bidrar med sin lilla del. It works like an ant colony, where the collective intelligence superseedes any single contributor.

De avlönade programmerarna byter med andra ord bara arbetsgivare, från företag inriktade på att sälja licenser för kopior av program med hemlig källkod där kunden inte har någon insyn, till de stora användarna eller till konsultföretag som i regel ligger betydligt närmare användarna ur många aspekter, från geografi till aktuell verksamhets-insikt.

Man kan också dra paraleller till hårdvarutillverkare och deras drivrutiner och program som följer med hårdvaran. De programmen kan i regel laddas ned gratis från nätet, det har också i allt högre grad börjat förekomma sådana program som är fria. Hårdvarutillverkarna upptäcker då (till sin förvåning?) att användare börjar skicka in förslag, i kodform, på förbättringar och buggfixar. Hårdvarutillverkarna får då arbete och utveckling utfört åt dem, där den enda motprestationen var att släppa koden fri. Snacka om win-win situation.

Paraleller kan givetvis också dras till Wikipedia, det finns gott om journalister som på arbetstid nyttjar Wikipedia både som arkiv, uppslagsverk och själv bidrar som “betalning”. Samma sak kan sägas om många andra yrkesgrupper.

//steelneck

Visst kan man tjäna pengar på det som är “gratis” (men egentligen borde kallas “fritt”).