Drivrutiner, spel och vissa smala användningsområden kan ligga lite efter idag, men det löser sig väldigt fort när väl tåget fått upp ångan. Här i sverige är vi väl också något av ett U-land när det gäller fria operativsystem, så det är i omvärlden utvecklingen sker. Vi har ju nåtts av allt fler rapporter om storföretag och myndigheter som byter system, men än så länge inget av större vikt här i sverige.

Linux är i nästan alla avseenden ljusår före Windows i användbarhet. Det är bara drivrutiner och spel som ligger lite efter, men det är knappast Linux fel. Spelföretagen gör inte spel till Linux för att folk inte använder Linux och folk använder inte Linux för att spelföretagen inte gör spel till det. Hur löser man det problemet?

Dessa problem är på väg att lösas. Och desto mer folk börjar använda Linux kommer spelindustrin att reflektera förändringen och hårdvarutillverkarna kommer göra drivrutiner istället för att låta Linuxfolk slita med det.

En anledning till att de inte upplever någon fördel, har sin grund i vana. Ditt exempel var ett exempel på en solklar showstopper, men det exemplet förklarar inte varför de som inte haft “oturen” ändå lämnar plattformen, ja ofta inte ens prövar. Folk har också en faslig förmåga att förväxla “svårt” med sin egen ovana.

Oss intresserade “nördar” kan vi lämna därhän, vad vi talar om är de okunniga och ej intresserade, de som bara vill utföra sin uppgift. E-posta, chatta, ordbehandla, surfa på youtube whatever.. Vi är alla bekväma, i synnerhet då när man talar om något som man inte är så intresserad av, på den punkten kan nog alla vara överens. Observera också att jag inte talar om användarvänlighet, utan bara ovana av något som inte riktigt är likadant som det man är van vid. För den som inte vill och inte har något intresse, så kan man tala om minsta motståndets lag, där “att vänja sig” (även till något lättare) blir till ett hinder.

Ett litet grävande i minnets arkiv plockar fram en intressant jämförelse. Jag minns övergången från windows 3.11 på min arbetsplats. Det var en hel del knorrande bland alla dessa som inte hade någon dator hemma men använde dator på jobbet. Hade de fått välja så hade de fortsatt använda 3.11 och bara trampat på i ullstrumporna. Att saker o ting blev “helt enkelt bättre” hade alltså ingenting med saken att göra, här var det uteslutande vanan som skapade motståndet mot det nya.

Man skulle hypotetiskt kunna driva det scenariot längre. Ponera att företaget skulle låtit dem fortsätta använda 3.11, plus att de även privat levde i skrubb där de aldrig kom i kontakt med något nyare. Tänk nu att företaget idag skulle vilja införa någon av de stora högt automatiserade distributionerna. Ingen med kunskap skulle ju kunna hävda att Linux måste “helt enkelt bli bättre” i den jämförelsen. Men de där ointresserade användarna som bara använder för att de måste, skulle fortfarande välja 3.11 och fortsätta som de hittils gjort, och detta än mer frenetiskt förändringsobenäget än tidigare eftersom förändringen i detta scenario skulle vara ännu större.

Jag hävdar således att det inte räcker med att bli bättre, detta så länge som samma sak kan utföras “såsom jag alltid gjort”. För att det nya skal anammas av de som inte är intresserade, så måste något annat till, något som ger tillräckligt stort incitament för att övervinna de gamla sköna ullstrumporna. Frihetsaspekten är visserligen en sådan sak för ett fåtal, men det är inte på något sätt ett incitament för den högst ointresserade som bara vill läsa aftonbladet och beställa prylar från någon webbutik.

Lägg därtill även rent sociala aspekter som bygger på vad vännerna har och använder. Bland barn som spelar spel är det väldigt tydligt, de vill ha det som kompisarna har, ett delande av gemensamma erfarenheter. När kompisarna talar om något spel på skolrasten, så kan inte barnet som inte har detta spel följa med i diskussionen och blir just i denna diskussion socialt utelämnad. Samma sociala aspekter hittas också gällande musik och kan förklara stora delar av fildelningen – Har du hört XX senaste? – Det är djupt mänskligt, på precis samma sätt som när min son har hört en rolig historia och vill återberatta den för mig och andra. Detta leder fram till att det behövs en kritisk massa, och att bygga upp en sådan tar tid.

Men å andra sidan så har ju fri mjukvara också goda sociala aspekter just på grund av friheten, men dessa fördelar märks inte så mycket hos den ej intresserade som bara vill trampa på i sina gamla invanda sockar.

Så, det viktiga som jag ser det är kritisk massa, och vi har redan kommit en rätt lång bit på den vägen. Att nå denna kritiska massa kräver givetvis konstant utveckling och förbättrande, man får absolut inte vara sämre, men det krävs också en stor portion sociala aspekter, och allt eftersom massan ökar så ökar även resurserna på att göra bättre. Vi ser ju idag hur allt fler HW-tillverkare också tänker på Linux och hjälper till med drivrutiner osv.. Riktigt fort kommer omställningen att gå den dag sådana där “showstoppers” blir vanligare i proprietära OS än i fria, för där löser inte ens nördarna problemet. Den dagen kommer, men det är ännu långt dit, även om våra politiker inte luras till att kasta grus i maskineriet.

Det är alltså många saker som måste gå hand i hand, där “bättre” är en sak. Man kan ockaå vända på det och säga att med tillräckligt stor massa så kan man genom de sociala aspekterna tom. vara tekniskt sämre en kortare tid utan att det gör något.

Varför föredrar folk windows framför linux? Tja, jag kan bara gå till mina egna erfarenheter. Jag stoppade in Ubuntu i en maskin för ett tag sedan, installerade snyggt och prydligt, men det fanns ingen förkonfigurerad driver till mitt wifi-kort. Det fanns heller ingen enkel lösning att ladda hem, utan det krävde att jag installerade kompilator och byggde den själv, mekade med konfigureringsfiler etc. Inga stora problem, jag har programmerat i 30 år, men vilken “vanlig” användare hade fixat detta?

Generalfelet Urban gör i resonemanget är att han inte vill inse att den fria programvaran måste vara bättre och enklare att hantera än den proprietära.

Folk är rationella, de väljer program utifrån rationella skäl, och det är helt enkelt inte värt besväret att krångla med program skrivna av nördar för nördar för den “vanlige” användaren. För den vanlige användaren väljer inte program utifrån ideologiska skäl, han vill bara ha ett välfungerande verktyg utan krångel.

Ska FLOSS få ett genomslag på desktopen så måste det helt enkelt bli bättre, för den vanlige användaren upplever ingen direkt fördel med att det är open source.

jag är dessutom helt övertygad om att p2p-teknologi är här för att stanna, men inte att den nödvädigtvis kommer vara fri från kontroll av storföretag och myndigheter, såsom den är nu. det är något vi måste kämpa för.