Nästan lika obegripligt är att rösta för den federativa linjen inom EU där man allt mer går mot en överstat med en politikerelit med liten eller ingen respekt för sina väljare. Viktiga frågor och omröstningar anpassas så att väljarna ska välja “rätt”, dvs så som politikerna redan bestämt. Har de sedan mage att rösta “fel” så kommer snart återföljande val tills väljarna tagit sitt förnuft till fånga och röstat “rätt”. En kvasidemokrati som otvivelaktligen borgar för att en kleptokrati alternativt diktatur utvecklas. Vi har ju redan börjat vänja oss med att våra kära folkvalda viftar bort sitt ansvar med “vi måste följa EU-direktiv X”.

Thomas Tvivlaren’s last blog post: Intelligent Svärmeri

Uj vad jag gillar små företag med övervägande horisontell kommunikation…

Men för att återgå till sak: Det finns ett förtroende från folket, att ansvar att göra det man gett sig ut för att göra. Det finns direktiv från makten, krav på lojalitet med hot om indragna privilegier.

Det är valet. Ansvar eller lojalitet – integritet eller föräderi.

RedLib’s last blog post: Hur vi vinner kriget mot FRA!

Njae. Låt säga att ditt ansvar i ett företag är att se till så att X flyttas från A till B. Men vid varje tillfälle som din chef kommer med något som står i konflikt med ditt ansvar, så väljer du att vara lojal mot din chef istället för att vara det mot företaget, det innebär att du aktivt väljer att vara illojal mot företaget enär du försummar ditt ansvar emot det. You loose, och din korkade chef klarar sig.

Vad man i mitt ovanstående resonemang kan filosofera kring är vad som är “företaget” och vad uppgiften som falerar är i sammanhanget.

I en förlängning av det ligger förtroendet, man får andras förtroende att fatta beslut som också berör dom. Där blir ansvaret än viktigare, för att man beslutar så som man sagt för att få förtroendet.

Å andra sidan makt och lojalitet. Där beslutar makten, och belönar de som lyder och straffar de som är olydiga. Ansvar har ingen meningsfull innebörd i detta sammanhang och det är snarare regel än undantag att de underordnade som saknar inflytande får ta konsekvenserna av överordnades misstag.

Det är vad omröstningen den 17:e handlar om. En massa (främst center- och folkpartister) som ska välja mellan lojalitet till makten och ansvar för sitt förtroende.

Demokratisk centralism är instabil just på grund av den dragkampen mellan frihet och makt, mellan ansvar och lojalitet. Övervakning är så farligt för det ger makten mer möjlighet att kontrollera lojalitet hos undersåtar, och alla mindre möjlighet att kontrollera hur förtroendevalda tar sitt ansvar, alla mindre egen frihet.

Jag ser inte demokratisk centralism som det bästa vi kan uppnå… Till att börja med bör förtroende vara omedelbart återkallbart. Men det är oändligt mycket bättre än ren diktatur vilket vi tyvärr är på väg emot.

RedLib’s last blog post: Driver media med oss?

Mikael Wikman’s last blog post: Update

steelneck, du skriver verkligen riktigt bra kommentarer. Jag har sett några stycken nu spridda över olika bloggar.
Har du egen blogg? Jag skulle absolut vilja läsa den.

Mikael Wikman’s last blog post: Update