En A uppfinning är t.ex gjord av en arbetstagare som är anställd på en forsknings och utvecklingsavdelning i syfte att utveckla produkter åt företaget, rätten till en sådan uppfinning tillfaller arbetsgivaren eftersom uppfinnaren får sin ersättning i form av lön, eventuellt kan man tänka att företaget ger en liten extra ersättning baserad på % av vinsten produkten genererar under t.ex ett år.

En B uppfinning är t.ex när en reparatör som reparerar maskiner i produktionen kommer på en ny produkt som ligger inom arbetsgivarens verksamhetsområde, i detta fall har arbetsgivaren förhandsrätt till uppfinningen men skälig ersättning ska utgå till den anställde om företaget väljer att gå vidare med uppfinningen och börja producera den eller liknande. Tackar företaget nej och avsäger sig rätten till produkten så får den anställde gå vidare med att söka patent och starta tillverkning eller sälja eller på annat sätt överlåta rättigheterna till patentet.

En C uppfinning t.ex när en bagare uppfinner en dataskärm som kan användas under vatten, arbetsgivaren har inga rättigheter alls till dataskärmen om den utvecklats på bagarens fritid.

>>>_@/”

Upphovsrätten till ett datorprogram, som skapas av en arbetstagare som ett led i hans arbetsuppgifter eller efter instruktioner av arbetsgivaren, övergår till arbetsgivaren, såvida inte något an nat har avtalats.

Ja, den här paragrafen gäller datorprogram, men det finns ingen annan bestämmelse i den svenska upphovsrättslagen som nämner verk skapade i anställningsförhållanden, så slutsatsen blir att alla andra typer av verk skapade i anställningsförhållanden tillhör den fysiska person som är upphovsman till verket i fråga, om inte annat har avtalats med arbetsgivaren.

I USA gäller generellt att rättigheterna till verk skapade i anställningsförhållanden tillhör arbetsgivaren, så där nämns sällan överlåtelse av upphovsrätt i anställningskontrakten (det borde det göra, om producenterna är intresserade av den internationella marknaden). Vid filmproduktion i Sverige är det däremot regel att sådana saker tas med.

Enligt Bernkonventionen åtnjuter upphovsmän från andra konventionsstater samma rättigheter som upphovsmän i den stat där rättigheterna hävdas, i enlighet med lagen i detta land. Det krävs ett uttryckligt avtal för att överlåta upphovsrätt, och ett stadgande i amerikansk lag om att upphovsrätt per automatik övergår till någon annan kan inte tolkas som ett giltigt “avtal” i Sverige; i annat fall skulle regimen i något mer auktoritärt land kunna hävda att upphovsrätten till allt som skapats av landets invånare (eller dissidenter) tillfaller staten, och svenska tidningar förbjudas att återge dessa verk utan sagda stats tillåtelse.

Mig veterligen är detta inte unikt för Sverige, utan jag tror att det gäller i flertalet av Europas länder där den ideella rätten respekteras (företag kan inte åtnjuta ideella rättigheter, och i USA bryr man sig föga om ideell upphovsrätt).

Detta gäller bara verk, framföranden av utövande konstnärer och fotografier. Upptagningar av ljud eller rörliga bilder, radio- och televisionsutsändningar eller kataloger (för vilka några ideella rättigheter inte gäller) kan mycket väl tillhöra ett företag från det ögonblick de skapas, om de inte samtidigt utgör verk (en upptagning av rörliga bilder är till exempel ett filmverk om den har ett manus och/eller en regissör).

Tims senaste bloggpost: “Narkotika”

Sidvinds senaste bloggpost: Följ piraträttegången

Advokater:

För
Neij Jonas Nilsson
Svartholm Ola Salomonsson
Sunde Peter Altin
Lundström Stefan Jeringer

Sidvinds senaste bloggpost: Följ piraträttegången