http://bit.ly/tLcys

Jävla Göran!

Jag tror du övertolkade mina ord. Jag använde inte “ren kopia” som något begrepp skillt från anna kopia.

Exakt var gränsen går mellan att kopiera ett verk och att skapa ett nytt självständigt verk finns givetvis inte exakt fastslaget i några absoluta punkter. Läs förarbeten och domslut som tar upp frågan för att få någon uppfattning. Däremot så är det amerikanska “derivative work” betydligt mer omfattande. Det jag kommenterade var påståendet att något baserat på ett annat verk vilket inte stämmer. Uppnår det nya verket egen verkshöjd så är det ett nytt verk och inte en kopia.

Ditt exempel med att måla av en logga väldigt exakt bör rimligen vara en bearbet ning (beroende på exaktheten men du sa ju at det var mycket exakt). Det stämmer väl med lagens beskrivning av att överföra ett verk till annan konstart.

Sen finns det i all lagstiftning gränsfall, det är upp till domstolarna att i Sverige sätta dem gränserna. Men åter poängen var att vi i Sverige inte har det “derivative work” skydd som finns i till exempel USA. Det skyddet i Sverige gäller endast översättningar och bearbettningar så som att överföra ett verk till annan konstart (jag använder lagens terminologi och citerar i det närmaste).

När det gäller förvanskningar som du tar upp så finns återigen stora skillnader till exempel mellan USA och Sverige. Vi har i Sverige det som kallas de moraliska rättigheterna. De innefattar bland annat ett verk inte får ändras så, “att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränkes”. Däremot finns ingen generell rätt att hindra alla typer av förvanskningar som du verkar göra gällande.

Notera också att detta gäller UPPHOVSRÄTT, du blandar plötsligt in varumärke vilket är något annat och styrs av helt andra lagar. Där finns till exempel ingen upphovsman och inga moraliska rättigheter. Så håll i sär begreppen.

När det gäller varumärkesrätt så är det helt andra sytfen och regler som gäller än för upphovsrätt. Till exmepel så gäller i Sverige (men jag är osäker på om det gäller i till exempel USA) att endast komerciella intrång är olagliga. Själva syftet med varumärken är bland annat att hindra sammanblandning och förväxling. Det är däremot inte förbjudet, ens i komerciella sammanhang att använda ett varumärke på rätt sätt. Man kan också konstatera att varumärken ofta, men inte alltid kräver registrering och är dessutom uppdelat i olika kategorier. Således kan ett varumärke gälla endast inom området musik, underhållning eller vad nu detta område kallas medans någon annan har exakt samma varumärke inom ett annat område och det kan vara helt oregistrerat inom ett tredje område. VIssa varumärken anses vara så kända och sotra att de per automatik täcker alla områden, det kända fallet som i princip slog fast detta var Kodak.

Huruvida man kan använda McDonalds M:et i ett sammanhang med en musiker får ses i det specifika sammanhanget. Fionns det en risk att det kan ske missförstånd eller förväxling? Att man kan tro att det är McDonalds det gäller? Då kan det vara intrång i varumärket, finns ingen sådan risk alls så behöver det inte alls vara intrång. Då McDonalds är ett stort och kännt varumärke så finns risken att det anses som intrång även om det rör sig om helt skillda områden.

men som sagt, detta gäller varumärken medans det för upphovsrätt inte finns liknande regler. Så håll i sär dina exempel och argumentation. Att du inte får ihop det beror nog på att du just blandar ihop vad som gäller och vad syftena är.

Det är primärt varumärkeslagen som skyddar företags loggor, inte upphovsrätten. Således är det helt naturligt att två olika loggor inte alls inkräktar på varandras upphovsrätt men att de ändå kan utgöra intrång i varumärkessyddet (beroende på sammanhang).

Ricks senaste bloggpost: Security: Microsoft: The Truth and the Consequences

Ricks senaste bloggpost: Security: Microsoft: The Truth and the Consequences

Med “där” i “varför gränsen ska dras just där” syftade jag inte på varför en domstol skulle anse att man bör göra skillnad på “ren kopia” och “självständigt verk i fri anslutning” – det är inte det jag undrar – utan jag menade: hur motiverar en domstol att den drar gränsen mellan de här två sakerna *exakt där den drar den*, och inte t.ex. ett litet snäpp närmare det ena eller det andra?

Hur definieras begreppet “kopia” respektive “ren kopia”? Lagstiftaren måste rimligen ha förväntat sig att medborgarna ska veta det. Om man gör cut and paste kopierar man naturligtvis, och säkert även om man gör cut and paste och ändrar på ett par tre pixlar som bara syns vid noggrann granskning. Men om en skicklig konstnär målar av SVT:S logga extremt identiskt på duk (så att det syns att det är en målning och inte gjort med dator, men i övrigt extremt lik)? Är det upphovsrättsintrång då (om originalets upphovsman hävdar det)?

Hur och var är det tänkt att en domstol ska dra gränsen, och hur motiverar de att de drar den just där de drar den, från fall till fall?

En helt annan bild jag fått av tanken med upphovsrätt tidigare är att originalets upphovsman ska kunna förbjuda andra att göra “förvanskningar” av hans/hennes verk. Fokus ligger då på att förhindra FÖRÄNDRING (“förvanskning”), snarare än KOPIERING. Poängen med det skulle vara att man inte ska få befläcka ett varumärke genom att förknippa det med något som varumärkets ägare inte vill få sitt varumärke förknippat med. Jag vet inte om det vore lagligt att t.ex. i en reklamkampanj i Sverige för Michael Jacksson skriva M:et i Michael Jacksson extremt likt McDonalds runda “M”-logga, utan tillstånd från McDonalds, om McDonalds absolut inte vill bli förknippade med Michael Jacksson. Vore det det?

Skillnaden mellan de hur McDonalds skriver “M” och ”hur man annars brukar skriva M” är väl minst lika stor som skillnaden mellan SVT:s logga och SRI:s. Skulle inte en sådan grad av förvanskning kunna vara att vara ute på hal is (juridiskt sett) i Michael Jacksson-fallet? Varför skulle det då inte vara det även i SRI:s fall – om SVT av någon anledning skulle hävda att de absolut inte vill bli förknippade med SRI, och kan göra gällande att SRI:s logga förmodligen får en avsevärd andel av de personer som ser den att (om än bara undermedvetet) associera till SVT?

Det märkliga är att å ena sidan tycks upphovsrätt vara tänkt att skydda företag från att få sina loggor förknippade med saker de inte vill bli förknippade med, medan å andra sidan verkar ditt citat från paragraf 4 i URL gå ut på att det i lagstiftarens ögon tvärtom är *bättre* om någon väsentlig förändring eller tillägg *tillförs* det kopierade, så att slutresultatet blir klart *annorlunda* än originalet (t.ex. SRI:s sjätte blad på SVT:s logga) – alltså att detta skulle vara *bättre* än om man inte alls (eller nästan inte alls) förändrat originalverket. De här två idéerna bakom upphovsrätt tycks mig inte gå ihop. Gör de det?