Väl talat, broder!

TV-monopolet, som i praktiken existerat sedan 1950-talet då experimentsändningarna från KTH i Stockholm upphörde, upprätthölls genom att det krävdes tillstånd från Televerket (en statlig myndighet) att sända television i etern, och tillstånd hade endast givits till Sveriges Radio (vars TV-del på 1970-talet avknoppades till ett eget bolag, SVT). Utan tillstånd var det förbjudet att skicka ut radiovågor i etern, och lagen riktades alltså mot sändarstationen.

Att inneha radio- eller TV-mottagare var från början (1905) också förknippat med ett tillståndsförfarande och en avgift, men det formella tillståndskravet slopades någon gång på 1960-talet (tror jag), och kvar blev endast avgiftsplikten (dagens TV-avgift). Den som innehade TV utan att betala avgift riskerade alltså inte att bli av med själva mottagaren. Att enbart avlyssna signaler i etern och överföra dem till ljud eller bild har i praktiken inte varit straffbart på mycket länge, om ens någonsin.

Det var sannolikt därför som förslaget att förbjuda paraboler aldrig vann gehör hos någon politisk majoritet; det ansågs med rätta vara ett allvarligt ingrepp i informationsfriheten (friheten att ta del av information från andra). De utländska sändarstationerna kunde riksdagen inte göra något åt, eftersom de ändå inte lydde under svensk lag.

Flertalet kommersiella monopol brukar motiveras med att de gynnar konsumenterna, även om många inte håller med om att motiveringarna är tillräckliga. Sålunda motiveras alkoholförsäljningsmonopolet med att människor inte skall supa ned sig, och apoteksmonopolet med att de inte skall drabbas av hälsofarliga “mediciner”. I samtliga monopolsituationer är det den som bryter monopolet genom att själv erbjuda samma varor eller tjänster som bestraffas, inte konsumenten. Det anses helt enkelt orimligt att man exempelvis bestraffar den som köper ett otjänligt preparat mot cancer av en oauktoriserad “pillertrillare”. Brottsoffret skall inte anklagas för att ha medverkat till brottet.

TV-monopolet är idag brutet, främst genom tillgången på kabel-TV och ett brett utbud av utländska kanaler. Etableringsfrihet råder i enlighet med yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) från 1991. Spelmonopolet finns däremot kvar, som de övriga monopolen motiverat med omtanke om spelarnas ekonomiska förhållanden. Internet har i praktiken eliminerat effekterna av detta monopol, precis som parabolerna och kabel-TV eliminerade effekterna av TV-monopolet.

Att då ropa på filter för att “stänga” de utländska spelsajterna är i princip detsamma som att förbjuda innehav och användning av parabolantenner, även om filterkraven formellt riktas mot nätoperatörerna snarare än mot de enskilda abonnenterna. Operatören är sina kunders förlängda arm, och det operatören förbjuds eller åläggs att göra, det drabbar indirekt också varje kunds handlingsfrihet. Att hota nätanvändaren med att han skall förlora sin nätåtkomst (och därmed indirekt pengar) känns som ett minst sagt missriktat sätt att rädda nätanvändaren från att förlora sina pengar till utländska spelsajter…

För övrigt torde bestämmelserna i 1 kap. 3 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen vara tillämpliga också på webbplatser (“radioprogram” med lagens språkbruk) i utlandet:

Det får inte utan stöd i denna grundlag förekomma att myndigheter och andra allmänna organ på grund av innehållet i radioprogram och tekniska upptagningar förbjuder eller hindrar innehav eller användning av sådana tekniska hjälpmedel som behövs för att kunna ta emot radioprogram eller för att kunna uppfatta innehållet i tekniska upptagningar. Detsamma gäller förbud mot anläggande av trådnät för sändning av radioprogram.

Av 7 § i samma kapitel framgår att det citerade stycket även gäller just utländska “radioprogram”, antingen de förmedlas per tråd eller per satellit. Det är dock något oklart hur utländska webbplatser kan erhålla det erkännande som “radioprogram” som tillkommer svenska webbplatser genom frivillig registrering. Jag tror inte att dessa bestämmelser har prövats än i fråga om just utländska webbplatser.

Kan man förbjuda Posten att leverera brev till adressater som antingen tillhandahåller eller begagnar sig av otillåtna speltjänster? Jag tror inte det.

jobs senaste bloggpost: Varför jag älskar att snatta från storföretag

jobs senaste bloggpost: Varför jag älskar att snatta från storföretag

Christopher Kullenbergs senaste bloggpost: bass-hunter page 96

Yttrandefrihet och tryckfrihet börjar bli lite omoderna ord. Man skulle kunna kalla det kommunikationsfrihet för att vara tydligare.

jobs senaste bloggpost: Varför jag älskar att snatta från storföretag