Bilden föreställer en Amazon Kindle bredvid ett tidigt försök på bokläsare. Bilden är tagen med skärmarna påslagna i fullt dagsljus.
Jag tror inte att någon i bokförlagsbranschen idag tror att pappersböcker kommer att bli omoderna på ett par år. Därför tänkte jag påpeka att, jo, med stor sannolikhet är det exakt vad som kommer att hända.
Jag hör ofta meningen “Böcker är helt ohotade av ett förändrat medielandskap. Alla vill ha en bok av papper att bläddra i för hängmattan eller tältsemestern.” Den är mycket klok och insiktsfull, och placerar sig mycket snabbt i sällskap med följande, lika insiktsfulla och precis lika ofta yttrade meningar:
- “DVDn är helt ohotad. Alla vill kunna visa upp sina filmsamlingar i bokhyllan.”
- “CDn är helt ohotad. Alla vill åt foldern och extramaterialet man får med. Man vill lägga skivan i skivspelaren.”
- “Vinylskivan är helt ohotad. Alla vet att den egentligen har bättre ljud.”
Samt, ett mer passande citat av Stewart Brand:
- “Once a new technology rolls over, if you’re not part of the steamroller, you’re part of the road.”
Varför är jag så säker på detta? För att förstå det måste man titta lite i backspegeln. Vi behöver gå tillbaka till sent 90-tal.
1997
Det här var året då MP3 slog igenom stort. Ja, inte bland vanliga människor, förstås. Bland nördar. Vi satt med ett program som hette L3ENC och omvandlade mödosamt rippat rådata från datorns inbyggda CD-spelare till MP3-filer. Från början var det mest förunderligt hur L3ENC kunde göra filerna så mycket mindre. (Det här var en tid när en typisk hårddisk kunde ligga på en gigabyte, och alltså bara rymde en enda ljud-CD-skiva sammanlagt — så förmågan att komprimera filerna var uppskattad.) Ungefär samtidigt kom MP3-spelarprogrammet Winamp för Windows, som var så effektiv programkod att det klarade att packa upp MP3-filer och spela upp dem fortare än realtid med dåtidens datorkraft. Effekten blev alltså att MP3 inte bara var ett pack- och komprimeringsformat; plötsligt kunde det användas för att spela musik på datorn medan man arbetade, så länge man inte gjorde något alltför krävande (för då började musiken hacka).
Så långt fanns det nördar. Men det behövdes asiater också; några tokiga entreprenörer som älskade teknik och nörderi och hade liten respekt för tidigare industrijättar. Asiaterna kom i form av Diamond Multimedia, som gick och tillverkade en specialiserad handhållen MP3-spelare:
Det var nästan bara Diamond som fick den tokiga idén att göra en så tokigt specialiserad produkt. Och det var bara nördar som köpte den första versionen — och klagade högljutt på den. Den andra, Diamond Rio 500, anses vara den första kommersiellt framgångsrika MP3-spelaren. Den tredje fanns överallt, precis överallt, i teknikvärlden. Jag köpte en var åt mina föräldrar, fick en i present själv, och fick en i julklapp från Microsoft (komplett med Microsofts logga som reklamtryck). Nu är vi framme vid år 2000.
(Som en parentes stämde skivindustrilobbyn RIAA företaget Diamond Multimedia den 8 oktober 1998 och krävde en domstolsorder på att försäljningen av detta “tjuvarnas verktyg” skulle upphöra. RIAA förlorade stämningen så småningom, men innan dess hade Diamond ålagts att tillfälligt stoppa försäljningen.)
Här är det värt att stanna och filosofera över varför MP3-spelarna slog igenom. Det var fortfarande relativt bökigt att framställa MP3-filer: det var mycket enklare än på L3ENCs tid, men det var fortfarande så att man behövde specialprogram och förstå inställningar som bitrate, VBR och multipass. MP3-kodade inspelningar fanns absolut inte att köpa (heh, det gör de fortfarande inte). Internet var i och för sig relativt snabbt — jag hade 10 Mbit/s hemma dubbelriktat — men det var inte så som man primärt fick tag i låtar till MP3-spelaren, det nyuppsprungna Napster till trots. Det var genom kompisar. Alla kollegor på Microsoft tog med sina MP3-samlingar till jobbet och hällde ut dem på en stor labbserver, så att alla hade tillgång till allas samlingar. Sedan tog alla med sig den kompletta samlingen hem och delade vidare med andra storsamlingar. Musikarkiven växte med fotarbete, inte med bandbredd. Arkiven växte, precis som idag, framför allt genom sociala kontakter — men naturligtvis även med fildelning i viss mån, när någon fick för sig att de ville ha något speciellt.
I ljuset av att de tre spelarna ovan fanns i två varianter, en med 32 megabyte och en med 64 megabyte, så har de med dagens mått mätt skrattretande dålig kapacitet. Men man måste se det hela i ljuset av vad de ersatte. En Rio rymde 10-12 låtar, högst, och hade en speltid på 10-12 timmar. Vad kunde man ha den till? Jo:
De ersatte de portabla CD-spelarna. Ja, just dem. Någon som kommer ihåg dem?
Jämfört med CD-spelarna, så kostade de nya MP3-spelarna ungefär lika mycket, vägde en tredjedel, rymde lika mycket musik — utbytbart som i CD-spelaren — och hade tre gånger längre drifttid på en batteriladdning. Det var en given switch för alla med tillgång till en MP3-samling — i praktiken alla tekniker, och alla som teknikerna kunde visa hur man gjorde.
Idag är det en självklarhet att vi har åtskilliga gig minne i våra MP3-spelare med ett antal tusen låtar. Konceptet att vara bunden till ett urval av tio eller tolv spår från en enda artist är så verklighetsfrämmande att man har svårt att föreställa sig det. Den (sociala!) utvecklingen har gått på tio år.
Tillbaka till pappersböckerna
Nu återvänder vi till resonemanget om pappersböcker. Bilden högst upp visar på tekniska framsteg som gjorts med e-ink de senaste åren; det har blivit batterisnålt och det går att läsa i fullt solljus. Det är en av nyckelfaktorerna om elektroniska läsare ska kunna ersätta pappersböcker: de måste kunna fylla i stort sett alla roller som pappersboken fyller, och dessutom vara bättre i några nyckelaspekter.
En elektronisk bokläsare måste alltså vara lättläst inomhus i sängbelysning, vara lättläst utomhus i fullt solljus, vara lika lätt som en typisk pocketbok, gå att hålla med en hand samtidigt som man vänder blad med den andra (förmodligen i en svepande handrörelse över en touchskärm till en början, en rörelse som liknar att vända blad), och ha en batterilivslängd som gör att man inte tänker på att batterierna kan ta slut medan man läser.
Allt detta är nu uppfyllt. Jag är särskilt imponerad av batterieffekten, mycket på grund av att dagens e-boksläsare inte kräver något batteri för att bibehålla en bild, bara för att ändra den. Jag har läst berättelser om någon som slagit på sin läsare och haft den på i två veckor, och då bara hade dragit 25% av bokens uppladdning.
Så på vilket sätt är det då bättre att ha en elektronisk bokläsare? Varför är det bättre att köpa en elektronisk manick för tvåtusen spänn så att man kan tanka in en bok i elektroniskt format, jämfört med att köpa boken tryckt på döda träd för 60 kronor? Tja, vikt är en avgörande betydelse. Om man ska ha med sig tio böcker i ryggsäcken eller portföljen så gör det stor skillnad på 300 gram (sammanlagt) eller tre kilo. En annan är naturligtvis förmågan att ta säkerhetskopior, både åt sig själv och åt andra.
Nu behövs det två saker, precis som med MP3-spelarna: nördar och asiater.
Det behövs nördar som kommer överens om ett öppet, okontrollerbart, elektroniskt bokformat att dela mellan sig — över Internet såväl som till fots på skolor och arbetsplatser. Och det behövs asiater som tar fram en öppen e-boksläsare (hejdå Amazon, hejdå Sony) som visar det bokformatet. Det finns redan ett par kandidater som kan slå i båda kategorierna.
När de två sakerna är uppfyllda, så är bokförlagens tid effektivt förbi. Det kommer att börja med att det är mer praktiskt att ta med 300 gram bokläsare på semestern än tre kilo böcker, och sluta med att bokhyllorna inte längre innehåller böcker.
För — precis som med CDer och DVDer — så finns det inget självändamål att låta något ta fysisk plats och väga i packning och flyttlådor.
Det är samtidigt intressant att se hur irrelevant upphovsrätten har blivit i en sådan här värld — och då är den redan idag något som har lägre respektgrad än hastighetsgränser.
I nästa del i den här serien försöker jag titta lite i kristallkulan om alla positiva effekter som bokförlagens kollaps för med sig, och jag gissar lite om hur det ser ut om tio år. En sådan värld har enorma positiva effekter, och är något som Piratpartiet välkomnar. Där finns massor av författare, men inga bokförlag.
Pingat på Intressant. Andra bloggar om bokförlag, upphovsrätt, e-boksläsare, mp3-spelare, Piratpartiet
Är där verkligen någon som fortfarande tror att böckerna kommer stanna kvar mycket längre? Utöver batteriet och “känslan” så är e-läsarna överlägsna traditionella böcker på alla sätt och vis.
Underbar läsning, så klistrad har jagi nte suttit vid något inlägg på länge!
Tre problem med ditt resonemang har jag.
1 Du jämför böcker med musikinspelningar. En sak har funnits i 500 år och bara fortsatt växa hela tiden, även trots internets inträde… Eller har bokförsäljningen minskat? Jag är inte säker och kan ha fel, men jag tror inte det.
2 Du drar all bokverksamhet över en kam. Det är skillnad på klassisk litteratur, gjord i upplagor med mer hantverksmässig kvalitét och toplistelitteratur och pocketar. Vissa saker gillar man att äga av rent estetiska skäl. Och den här vurmen är betydligt mer rotad hos folk än LP-samlar-vurmen var.
3 Det är heller ingen direkt generationsfråga, vi är många som är unga och föredrar känslan och synen av en bok framför en skärm, som en del av själva läsupplevelsen. Det är lätt att tro att texten är allt i en bok, men det är det inte – inte för mig och inte för många andra. Typsnitt, doft, små tryckfel, och känsla av papper, utseendet och vikten.. allt kan påverka upplevelsen. Jag är säker på att du underskattar hur många nördar det finns som inte vill läsa Moby Dick på en lcd-skärm, utan helst i ett gammalt lite slitet läderband.
Det här är inget som motsäger att du har fel om förlagens död, men den tryckta boken kommer finnas kvar som hantverk i många generationer till. Precis som krukmakeri, silversmide, livemusik, teater gör trots modern teknik.
Nu vet jag inte om det här har ändrats på senare tid (kollade senast för något år sedan),men själv tror jag att bokförlagen kan överleva OM de satsar på e-böcker utan något sattyg som DRM inbakat. Tyvärr så var den absoluta merparten av e-böckerna DRM-“skyddade” senast jag kollade och så länge det är fallet så befattar jag mig inte med varje sig dem eller en e-läsare.
Precis de tankar jag haft länge och förmedlat till andra.
Och som svar till Stefan: Ja, det är förvånansvärt många som ännu inte begriper det. “Folk uppskattar doften av trycksvärta och prasslet i fingrarna mer än en flimrande bildskärm. Pappersboken kommer inte att dö.”
Man känner igen resonemanget från så mycket annat de senaste decennierna. Och det gör mig så glad. Utveckling är underbart.
Daniel skriver:
“Det är lätt att tro att texten är allt i en bok, men det är det inte – inte för mig och inte för många andra. Typsnitt, doft, små tryckfel, och känsla av papper, utseendet och vikten.. allt kan påverka upplevelsen.”
Folk kommer att glömma bort doften och prasslet till slut. Om s/v-teven hade funnits i 500 år innan färgteven kom så skulle folk glömma charmen med “det svartvita som skänker så mycket mer utrymme för fantasin” lika snabbt. Det finns inget egenvärde i att lukta på trycksvärta när man läser. Inte om några år i alla fall, och där har vi ett exempel där frågan kommer att handla om skillnad på generationerna.
Skulle det visa sig att doften av trycksvärta faktiskt har en naturlig koppling till bokläsning, så kan vi nog vara ganska säkra på att framtida skärmläsare är försedda med doftampuller =)
Lite pinsamt av Rick att blanda ihop bokförlag med tryckerier. Bokförlag kommer finnas kvar hur länge som helst för ett förlag trycker ju ofta inte böcker egentligen utan mer förädlar och promotor skrivtalanger.
Sen verkar Rick helt missa efterfrågan av en riktig tryckt bok när man på landet ligger i hängmattan eller sitter i gungstolen eller går på dasset där boken/tidningen kan fylla flera syften.
Hippie: Nej, jag har inte blandat ihop dem — jag återkommer till bokförlagens roll som självpåtagen kulturförädlare i del 2, och hur värdelös den rollen har blivit idag.
Tryckerierna kommer att ha jobb något längre, kanske framför allt för tidningar. Men bokförlag som säljer böcker per kopia genom upphovsrättsliga monopolmekanismer — deras tid är till ända.
“Men bokförlag som säljer böcker per kopia genom upphovsrättsliga monopolmekanismer — deras tid är till ända.”
Rick, jag tror att du vet att du har fel i detta, så jag förstår inte riktigt varför du kommer med ett sådant uttalande?
Du pratar ju lite mot dig själv dessutom eftersom du och dina piratpolare väldigt ofta påstår att fildelning INTE påverkar försäljning eller intäkter? Hur ska du ha det?
För referenslitteratur är ju e-bok klockrent. Sökbarhet är guld när man skall slå upp saker. Däremot tror jag att e-boksläsarna riskerar att bli en parentes. I Japan är det redan mobillitteratur som gäller. Folk skriver romaner genom att skicka SMS till en sajt och de som blir stora plockas upp av förlagen och pumpas upp med pengar.
Idén att ha en extra pryl att kånka på är tveksam. Idag nöjer sig ju de flesta med mobilen som t.ex. kamera eftersom den gör _tillräckligt_ bra bilder. Samma sak med timer, kalender, spel, radio, mp3-spelare. Allt körs i mobilen så långe det funkar halv-ok.
Tror alltså mer på att att genombrottet kommer när mobilerna har tillräckligt bra stöd för att läsa på. Kanske e-papper på baksidan av telefonen och skärm på framsidan. Jag har köpt två e-boksläsare till jobbet, men det blir aldrig av att ta med dem när man är ute och åker. Annars var tanken att de skulle vara till för att läsa rapporter på tåget osv.
Ett annat potentiellt genombrott kan vara när mobilerna får tillräckligt mycket pulver i processorerna för att få en naturligt klingande talsyntes så att man kan få böckerna lästa för sig i headsetet. Redan idag är ju ljudböcker gigantiskt. Om TPB (tal- och punktskriftsbiblioteket) fick dela med sig av sin jätteskatt med inläsningar till andra än läshandikappade skulle det formligen explodera. Samtidigt tror jag på en talsyntes där man får en röst man trivs med oavsett texten. Idag handlar väldigt mycket om vem som läst in boken.
Mobipockets filformat är väl öppet? Har läst många böcker i Mobipocket Reader på PDA/Mobil, började omkring 1999 på en Casio Cassiopeia E105. Mobilen har man alltid på sig och därmed har man alltid tillgång till sitt bibliotek.
Hippie: Jag tror det blir galet om du lägger andras ord i min mun. Jag har hela tiden varit rak och tydlig med åsikten att skivförsäljningen tokrasar på grund av fildelning, och att det är jättebra för alla inblandade utom skivbolagen. Artisterna vinner och musikälskarna vinner.
Samma sak är på väg att hända med bokbranschen, precis bakom hörnet.
Arthur: Jag tror att vi kommer att ha multipla devices — något A3- till A4-stort för referenstabeller på laboratorier, något A5-till-A6-stort för semester- och sängläsning, och kanske även till mobilen för att läsa on the go.
Arthur: Precis som du säger, statens ljud- och bildarkiv ska få dela med sig av sin skatt, också.
Rick synd att det budskapet inte har nått ut till dina partivänner.
Men allvarligt du måste väl vara medveten om att skivbolagen i det här fallet är tryckerierna. Bokförlagen kommer att fortsätta gå bra i mänga år till precis som musikförlagen klarat sig från piratkopiering mycket bättre än skivbolagen.
Kommer bli kul iofs när ni kommer säga åt alla författare att ska de överleva i er värld så måste de åka ut och läsa upp sina böcker! Fatta vilka köer det blir till Globens biljettkassor när Guillou läsa upp Arn 9, i 13 timmar…
Böcker kommer nog aldrig försvinna helt. Men omsättningen av pappersböcker, framförallt populärlitteratur och faktaböcker kommer nog drastiskt minska över de kommande åren. Jag tror dels att det kommer att ta längre tid än vi tror och att viss litteratur aldrog kommer att dö ut. Det finns flera orsaker till det:
* En är att man kan se på andra industrier, till exempel portabla musikspelare, där täckningen än idag inte är 100%. Gör en huvudräkning på många äldre personer och ni märker nog att långt ifrån alla går med en mp3 spelare i fickan. Dagen kommer nog komma, men vi är inte där än och för vissa generationer kommer den dagen aldrig.
* Det är en pålagd kostnad I och med läsaren som måste köpas in. Kostnad är en effektiv bromskloss. Priser kommer att gå ner, både på böcker och läsare, men innan den dyker under smärtgränsen kommer nog många se det som en premuimkostnad på ett problem som få efterfrågar en lösning på. Vi geeks kanske tycker att ha böcker på ett knapptrycks avstånd är en “jättefeature”, men min morsa som byter böcker med sina kompisar och diskuterar rekommendationer med dem har nog inte lika bråttom.
* Jag läser flera PD/CC-licensierade böcker på tåget (jag kan varmt rekommendera Cory Doctorows verk) men för en Svensson med liten till ingen datorvana kan det digitala formatet göra tillgängligheten till böcker sämre än innan. Att veta hur/var man köper böcker på internet är ett extra krångel när många tycker det är tillräckligt enkelt att knalla in i en bokhandel. Är det något jag lärt mig med åren så är det att medelsvensson ofta är beredd att betala för att slippa krånglet. Det är också en bromsande faktor.
* Jag tror förlag kommer att finnas kvar, men att dem kommer att fungera väldigt annorlunda från idag. Min teori om förlagens framtid är egentligen samma som för skivbolagens, att deras roll som distributör näst intill försvinner (eftersom digitala varor inte väger något och är billiga att skicka) och istället kommer att fungera som promotor för en bok/album/film etc. När alla på nätet blivit kreatörer av digitalt material så kommer behovet av att synas i bruset vara den viktiga faktorn för att sälja material.
Här är en modell jag tycker funkar bra för musik och som jag hoppas att digitala böcker framöver kommer att anamma:
Förra veckan köpte jag ett album av en artist som hostas på tjänsten BandCamp (http://sidhe.bandcamp.com/). Varje spår kostade 99 cent, ett överkomligt pris för mig, jag kunde lyssna igenom hela spåren innan på sidan (inte 30 sek och i full kvalitet). När jag gjorde beställningen så kunde jag fritt välja format (även WAV). Jag valde FLAC i hög kvalitet. En annan smart sak dem hade var att man kunde betala mer än 99c per låt, Det kanske låter som en omvänd strategi, men jag tror jag fans och supporter ofta betalar mer om de aktivt vill stötta bandet. Speciellt för mindre band.
Jag kollade även upp bandcamps villkor mot artister och dem verkar vara väldigt generösa också. Om jag minns rätt så börjar dem inte ta ut en avgift innan en viss försäljning var nådd. För mig personligen gav det hopp om en möjlig modell till en framtida, hållbar, förläggarmodell som kan gynna både kunder och producenter. Priserna hålls låga för att tjänas in på volymer, kreatörerna får den största vinsten och förlagen tjänar på promotion genom att ta mer betalt vid större omsåttning.
@Daniel:
1. Det har ingen betydelse. Bokförsäljningen har naturligtvis inte minskat ännu därför att det inte funnits något som kunnat ersätta böckerna. Precis så kunde man prata om vinyl en gång i tiden. Du verkar ha missat hela resonemanget.
2. Kammen är också oväsentlig. Böcker framställs med datorer. Materialet finns redan i digital form.
3. Känslan är också oväsentlig. Den nostalgin fanns också för vinyl. Typsnitt får du ändå. Doft och små tryckfel är inget folk kommer att sakna i längden. Det blir nya grejer hela tiden som lockar folk.
Folk ändras hela tiden precis som teknologin utvecklas. Det tycks du inte begripa. Men om du anklagar Rick för att blanda ihop så ska du titta närmare på dina egna jämförelser – böcker och krukmakeri till exempel. Och att jämföra med livemusik och även teater är att fullständigt missa poängen. Vänta bara på nästa avsnitt i serien så ser du.
@Hippie:
Ska du till San Francisco så tycker jag du ska dra nu. Du borde väl heta ‘Troll’ i stället? SMH.
Två tankar;
1. Sökbarhet, som redan tagits upp.
2. Marginalanteckningar – här har pappersböcker fortfarande ett försprång, men e-böcker/läsare har större utvecklingsmöjligheter – tänker mig t.ex. att man skulle kunna växla mellan olika anteckningslager (jmf. kommentarsspår på en film), och även rita sitt eget, via tryckkänslig skärm. Perfekt för kursliteratur, bl.a.
1. Hört talats om talböcker? e-böcker har ju redan funnits rätt länge nu.
2. Du missförstod nog Daniel. Eller så är du en oestetisk teknokrat!
3. Klart känslan av att läsa en riktig bok inte är oväsentlig.
Hippie skriver:
“Klart känslan av att läsa en riktig bok inte är oväsentlig.”
En “riktig bok” är förmodligen vad vi idag kallar e-bokläsare om inte allt för länge. De egenskaper vi idag förknippar med dagens “riktiga böcker” blir då just väldigt oväsentliga.
Andreas B: Ja, ungefär som jag skrattar när jag ser fotobutikers reklam med “riktiga foton är bäst”, med en treåring som tittar i ett fotoalbum.
De treåringarna kommer aldrig att kalla en kamera för en digitalkamera, ens.
Eftersom det är uppenbart när man läser vissa kommentarer här att folk verkligen inte fattar vad som händer så kan det vara värt att förtydliga vilka trender som finns och vart de pekar.
1. Förlagens död. Trenden just nu är att författare allt oftare överger de traditionella förlagen och ger ut sina böcker på eget förlag istället. Skälet till att man gör det är att man tjänar mer pengar på att göra så. Man kan få samma inkomst som författare med en bokupplaga som är en tiondel så stor som om man ges ut av ett förlag. Får man en storsäljare så blir man riktigt rik istället för att nån annan blir det.
2. E-böcker. E-böcker förstärker trenden att författare ger ut på eget förlag eftersom det blir mycket enklare att ge ut sina böcker än om man måste upphandla tryck.
3. Ett öppet filformat: är framför allt viktigt för att brukarna ska kunna välja olika sorters uppspelningsutrustning. En del vill ha en e-boksläsare, en annan läser i mobiltelefonen, en tredje läser på datorn. Friheten och flexibiliteten skapar en snabbare teknikövergång eftersom man inte är inlåst i en plattform.
4. Engångs läsare: En teknik som finns i forskningslabben är att trycka e-inkskärmar, styrelektroniken, batterier och minneskretsarna för lagring av böcker direkt på vanligt papper. När den här tekniken är tillräckligt stabil och tillräckligt billig så lär vi få se ett helt nytt format för pocketboken i form av en kartongskiva som också är en e-boksläsare och med batteriladdning som klarar ett par genomläsningar och som kommer förladdad med en eller flera böcker som inte kan bytas ut.
Med rätt pris (så billigt att man kastar boken när man läst den) så lär marknaden kunna bli väldigt stor om man säljer dessa på flygplatser, tågstationer m.m.
5. Fysiska böcker: Kommer att finnas kvar, men precis som med vinyl-skivor så blir det något som tillverkas med mycket högre kvalitet än idag och som säljs till mycket högre priser i mycket små upplagor till en liten grupp samlare och konnässörer. Sannolikt kommer vi att få se en renässans för handkaligraferade böcker med bokmåleri på pergament av den typ som var förhärskande under medeltiden. Varje exemplar är helt unikt och signerat av både författaren, kaligrafen, bildkonstnären och bokbindaren. Priset hamnar på en 50.000-200.000 (eller mer) och de säljs genom konstgallerier.
Alla dessa trender kunde identifieras redan för 15 år sedan och var något som jag då höll en föreläsning om på biblioteksmässan. Nu är de jättetydliga.
“En “riktig bok” är förmodligen vad vi idag kallar e-bokläsare om inte allt för länge.”
Andreas, kallar du datorer för skrivmaskiner idag? e-bokläsare kommer antagligen kallas för det namn Apple valt att kalla sin modell som de tydligen släpper snart, precis som mp3-spelare idag ofta kallas iPods oavsett märke.
Själv så älskar jag att ha en hög fina bokryggar som står och ser vackra ut i min bokhylla, och även om jag givetvis hoppas på teknologiska framsteg, så hoppas jag att den fysiska pappersboken inte dör ut än på några hundra år.
Däremot så misstänker jag att affärsmetoden med massproducering och exemplarsförsäljning av pappersböcker är över krönet och nu bara har en utförsbacke.
Mitt hopp är att POD-böcker (print on demand) kommer att ta fart. Precis som med musik så kan författare göra som artister och slänga väck de stora bolagen som mellanhänder – gör en deal med POD-företag, ha länkar på författarens site för att köpa en bok, den skrivs ut on demand, skickas hem till dig.
Om Amazon bara är villiga så kan de nog omvandla sig till ett POD-företag för böcker. Frågan är om Jeff Bezos är visionär nog att släppa taget om den gamla metoden.
Hippie: Med andra ord förstod du alltså inte vad jag menade, vilket är lite märkligt eftersom du uppenbarligen kan formulera dig bra i skrift. Hur språket kommer att utvecklas med den tekniska utvecklingen är visserligen intressant, men är en helt annan fråga och inte särskilt kontroversiell.
De egenskaper och känslor som vi idag associerar till “riktiga böcker” är totalt ointressant när “riktiga böcker” förmodligen är något helt annat om några år. Huruvida jag kallar dem för iBook eller kallar datorer för skrivmaskiner är lite utanför samtalsämnet.
Rick Falkvinge: “Andreas B: Ja, ungefär som jag skrattar när jag ser fotobutikers reklam med “riktiga foton är bäst”, med en treåring som tittar i ett fotoalbum.
De treåringarna kommer aldrig att kalla en kamera för en digitalkamera, ens.”
Satt i skrivandes stund och funderade på vad som skulle vara ett bra köp vad gäller fotoskrivare – just för att det är allt annat än skoj att ha sina foton endast på datorn elelr för att visa på upp TVn….. Ett fotoalbum, old school, är fortfarande så ofantligt mycket bättre.
rixtep.com: “Känslan är oväsentlig”.
Wow, det där var nog det löjligaste och mest ignoranta jag läst på mycket länge. Men visst, för all del, tro du det om du vill. Eftersom det dräller av folk som inte håller med dig så har du ju fel – hur kan du inte begripa det bara för att du själv saknar känslan för estetik? Du kan väl åtminstone tänka logiskt och se att folk likt mig skriver det – alltså är det inte oväsentligt. Stackare.
Det som ersatt skrivmaskinen är ordbehandlare och skrivare. Det finns ingen modern maskin som direkt och enbart ersätter skrivmaskinen, så en parallell till just den teknologiutvecklingen är svår att göra. Det blir svårt att kalla vare sig ordbehandlare eller dator för skrivmaskin eftersom det första inte är en maskin och det andra inte bara fyller syftet att skriva.
Och e-boksläsare ersätter ju inte direkt boken eller bokhyllan, den är ganska radikalt annorlunda. Så den behöver nog ett eget namn. Men e-bok kommer troligtvis bara heta bok i framtiden. Det blir underförstått att “jag har boken” betyder att man har e-boken, vill man säga att man har pappersboken måste man säga just det, pappersbok eller stenåldersbok.
Trezker: Ja, språkbruket kommer att bli jätteintressant. Hur beskriver man vad man fyllt boken med för böcker?
Det är ungefär som när kidsen “ser på TV” numera. Det betyder att titta på hemtankade TV-serier på datorn. Om man ser dem på TVn (apparaten), så ser man på TV på TV.
Johan Svensson:
Jag insåg just en ny marknad. Bokryggar. Det borde gå att sälja färdiga hyllbredder med bokryggar på olika teman. Så kan man gömma något annat innanför, dessutom, utöver imponansen som rätt uppsättning bokryggar ger i rätt sammanhang.
För att inte tala om att man kan anpassa vilka böcker man har alltefter vilket besök man får för kvällen!
[…] mänskliga behov av det taktila Böcker i pappersform kommer inte försvinna, även om Falkvinge vill det (snarare än spår det som han själv tror). Det faktum att sådana märkliga människor […]
@Daniel: “Satt i skrivandes stund och funderade på vad som skulle vara ett bra köp vad gäller fotoskrivare – just för att det är allt annat än skoj att ha sina foton endast på datorn elelr för att visa på upp TVn….. Ett fotoalbum, old school, är fortfarande så ofantligt mycket bättre.”
Fotoalbum har man ju på Flickr och på Facebook och på sin egen blogg, då kan ju alla ens kompisar titta på bilderna när de har lust. Fotoskrivare har man ju mest för att göra tavlor eller för att göra enstaka trycksaker där man lagt in högupplösta bilder i en grafisk formgivning. Kanske som ett sätt att göra en liten portfoliofolder på sina bästa bilder.
@Rick: “Jag insåg just en ny marknad. Bokryggar. Det borde gå att sälja färdiga hyllbredder med bokryggar på olika teman. Så kan man gömma något annat innanför, dessutom, utöver imponansen som rätt uppsättning bokryggar ger i rätt sammanhang.”
Det där finns redan, det är en stor produkt i USA sen 70-talet. Fejkade skinnband är mest populärt.
@Rasmus:
Fan också, aldrig är man först med något revolutionerande.
Oh, wait…
@Rasmus: Riktigt intressanta fem punkter också ovan. *beröm*
@Hippie: “Rick synd att det budskapet inte har nått ut till dina partivänner.
Men allvarligt du måste väl vara medveten om att skivbolagen i det här fallet är tryckerierna. Bokförlagen kommer att fortsätta gå bra i mänga år till precis som musikförlagen klarat sig från piratkopiering mycket bättre än skivbolagen.
Kommer bli kul iofs när ni kommer säga åt alla författare att ska de överleva i er värld så måste de åka ut och läsa upp sina böcker! Fatta vilka köer det blir till Globens biljettkassor när Guillou läsa upp Arn 9, i 13 timmar…”
Skivbolagen är inte alls tryckerierna, den rollen har cd-pressningsföretagen. Skivbolagen jobbar precis likadant som bokförlagen gör i din beskrivning.
Majoriteten av författarna har redan sin huvudsakliga inkomst från uppläsningsframträdanden. Det är i princip bara förlagen som har inkomster från själva böckerna.
Piratpartiets politik kommer att ge författarna större möjligheter att få sina inkomster direkt från böckerna eftersom piratpartiets politik i första hand medför negativa konsekvenser för förlagens möjligheter att monopolisera distributionen och ta största delen av kakan själva.
@Rick: Tack 🙂
“Majoriteten av författarna har redan sin huvudsakliga inkomst från uppläsningsframträdanden”
Skulle inte tro det.
“Skivbolagen är inte alls tryckerierna, den rollen har cd-pressningsföretagen. ”
Det är oftast skivbolagen som äger de största CD-presserierna.
“Skivbolagen jobbar precis likadant som bokförlagen gör i din beskrivning.”
Nej, du måste skilja på musikförlag och skivbolag. Även om de ibland har samma ägare fast oftast inte! Många musiker/låtskrivare är signade till ett skivbolag samtidigt som de ligger på ett annat musikförlag! Fast sådant verkar inte pirater känna till.
Piratpartiets politik kommer nog inte leda till någonting som tur är.
@Hippie: ““Majoriteten av författarna har redan sin huvudsakliga inkomst från uppläsningsframträdanden”
Skulle inte tro det.”
Fråga författarförbundet om hur författarnas inkomster ser ut istället för att tro saker.
““Skivbolagen är inte alls tryckerierna, den rollen har cd-pressningsföretagen. ”
Det är oftast skivbolagen som äger de största CD-presserierna.”
Och förlagen äger ofta de största boktryckerierna. Fast sanningen är att i båda branscherna var det mest förr i tiden det var så. Nuförtiden lägger både bokförlag och skivbolag oftast ut sånt på fristående aktörer som får konkurrera om uppdragen.
““Skivbolagen jobbar precis likadant som bokförlagen gör i din beskrivning.”
Nej, du måste skilja på musikförlag och skivbolag. Även om de ibland har samma ägare fast oftast inte! Många musiker/låtskrivare är signade till ett skivbolag samtidigt som de ligger på ett annat musikförlag! Fast sådant verkar inte pirater känna till.”
Klart pirater känner till sånt. Det är du som inte har nån som helst koll på hur det fungerar. Du tycks inte veta vad producenter på skivbolag egentligen sysslar med. De tar en väsentligt mer aktiv roll i skapandet och utvecklandet av musiken och musikkreatörerna än vad förlagsredaktörerna gör på ett bokförlag i relation till sina författare. Musikförlagen däremot är väsentligt mer passiva än alla andra. Försök åtminstone vara lite påläst själv innan du anklagar andra för att inte veta hur saker fungerar.
Piratpartiets politik kommer att leda till en väldig massa förändringar i samhället, främst genom att andra partier kopierar delar av pps politik. Och det kommer att vara tur för dig och alla andra att det blir så.
Jag själv anammade en ebook läsare 2006. Det blev en Cybook Gen3, från Frankrike. Anledningen var att de stödde flera öppna format som HTML, TXT likväl som stängda format som PDF och Mobi och PRC filer. Den hade också normal usb port som sköter uppladdningen när man för över böcker. Laddningen tar drygt 30 minuter och laddningen varar en månad lätt om jag läser några timmar varje dag.
Jag hade redan en ansenlig samling av böcker i diverse format, och har alltid varit en storläsare. Jag hade en boksamling som vägde flera hundra kilo också. Det var alltid ett problem vid flytt (och jag har flyttat 13 gånger de senaste 9 åren).
Jag lyckades också hitta en bra samling någonstans på nätet som jag laddade ned. Mitt bibliotek växte till 10 000 böcker över en natt. Dock fick jag sitta och rensa bort duplikat, kontrollera integritet, och konvertera böckerna. Till slut öppnade ivarjefall riktiga bokhandlare, och priserna började krypa ned. 12 dollar betalar jag nu, och även om jag tycker att priserna kan hoppa ner ytterligare, så är det ett bra tecken.
Sedan jag upptäckte Calibre har det också blivit lättare att sortera böckerna och fylla på med metainformation som omslag, sökord, taggar och innehållsbeskrivning. Givetvis kan den också konvertera mellan alla ebook format som finns, inklusive låsta DRM-skyddade.
Jag kan hålla med många kommentarer att böcker kommer finnas kvar som hantverk. En handbunden kopia av Shakespeares verk med illustrationer, och fint papper ger sådan merkänsla när man läser det. Så visst, det kommer finnas.
De som tror att mobiltelefonerna kommer ta över istället för eböcker har inte begripit just fördelen med E-ink. Skillnaden mellan traditionella skärmar och E-ink är att det sistnämnda har dels högre upplösning med 180dpi, ingen bakgrundsbelysning, och har rejäla skärmar som gör att man inte får synstress när man läser. Det har kommit färgskärmar nu som gör att man kan läsa serier på ett korrekt sätt.
Enda nackdelen med ebooken är att jag inte direkt vill dra med den till en allmän strand. Det är nog mer för att jag är paranoid än något annat.
Vad det gäller bokförlagen så kommer det elektroniska formatet finnas. Just tryckta böcker kommer minska. Det är naturlig utveckling. Det finns allt för många böcker som inte finns i tryck längre, och som är omöjliga att hitta.
Jag kontaktade rättighetsinnehavaren för Casca böckerna, som också råkar vara författare till den nya. Jag efterfrågade en elektronisk version av Casca, men det har aldrig skett. Ville jag läsa de äldre böckerna som trycktes mellan 70 och 80-talet, så fick jag gå till antikvariat som “kanske” hade dem i lager.
Detta kändes oerhört onödigt. Varför väljer rättighetsinnehavare hellre att något aldrig läses än att riskera att en liten del kommer spridas? Jo författaren var så rädd att förlora intäkter – från böcker som inte trycks längre, och inte går att hitta i normala bokhandlare.
Skillnaden är att även om rättighetsinnehavarna inte vill det, så kommer slutligen informationen att spridas. Som t ex att det inte går att köpa en elektronisk kopia av AA Big Book på engelska i Sverige. För rättigheterna är låsta, och de vägrar ge ut den på något annat språk än svenska i Sverige. Fick tag på den tack vare några entusiaster som ansåg att innehållet var viktigare än rättigheterna. Speciellt då AA ska vara självförsörjande utan vinstintresse. Det står klart och tydligt att de ej är affilierade med AA, utan gör det på eget bevåg. Så nu kan jag faktiskt läsa denna på min E-book.
Information wants to be free, sa cyberpunkarna i början på 90-talet. Jag tror de hade rätt.
Min invändninig mot e-böcker kontra fysiska böcker består i att e-böcker är ännu ett komplicerat system som kan (och därför kommer att) gå sönder. Att bara säga – “Då köper man en ny” håller inte. Så som jag hanterar böcker skulle en e-bok aldrig klara av…
Systems robusthet är en viktig kvalitet.
Kulan ligger i kammaren och pocketen skall dö.
Naturligtvis kommer bokbranschen att förändras kraftigt så snart e-böcker blir populärt annat än som föremål för diskussion. Dock kommer boken inte dö ut helt och hållet, men pocketen kommer att göra så – ingen kommer vilja betala för en billig skitbok tryckt på dasspapper när man istället kan samla på sig den digitalt.
Tryckta fysiska böcker i god kvalitet, och naturligtvis små upplagor, kommer dock att finnas kvar och frodas – det som är lite viktigare, lite bättre, vill man ändå ha fysiskt som bygger känslan i läsandet.
Vill också säga att jag är kraftig motståndare till Kindle, Sony Reader och andra dedikerade e-boksläsare – jag vill absolut inte betala för eller använda en enhet som bara kan läsa ett fåtal e-boksformat! E-böckerna får sitt genombrott när branscherna förstår att folk bryr sig först när de redan har en enhet de gör annat med också. Exempelvis en uppkopplad tablet/slate som kör webbläsare, spel och applikationer.
E-ink är ju också värdelöst val av display, så det är skönt att den tekniken nu kommer försvinna.
Men Bengt, e-böcker går inte sönder. E-boksläsaren ja, men inte böckerna.
Det kommer nog “ruggade” e-boksläsare på samma sätt som det finns sådana handdatorer idag. Alltså vattentäta med kraftiga stötdämpande gummilister så att den tål vad som helst, mer än en pappersbok som ju alls inte tål vatten och blir skrynklig efter ett tag.
Bengt: En pocketbok håller idag usel kvalitet – dessa kommer bytas ut utan eftertanke eller ånger!
Glömde i mitt inlägg nämna att förlag kommer finnas kvar, men se annorlunda ut i framtiden – inte längre gatekeepers utan tillhandahållare av service riktade mot författare. Det kommer fortfarande finnas behov av bearbetning och marknadsföring av böcker, men författaren själv kommer ha både ansvar och makten över sin utgivning. De kommer slippa kräla för storförlagens skitvillkor men står själva med de initiala kostnaderna.
Det nya författarskapet har redan börjat ta form.
Tack för en intressant betraktelse, Rick. Några kommentarer:
1. Format
När du eftersöker nytt/nya format, menar du då att det behövs fler format än de befintliga (epub/mobipocket) som ju inte måste kopieringsskyddas även om det går? Den svenska e-bokbranschen rör sig ju mot social DRM i form av vattenmärkta epub-filer, snarare än de drakoniska DRM-former som mot bättre vetande använts tidigare. Alltså: behövs det ur ditt perspektiv andra format än t.ex. epub och i så fall varför?
2. Multimedia 🙂
Jag kan ha missat något bland kommentarerna men kan inte se att någon påpekat fördelarna med att en e-bok kan innehålla medieformer som traditionellt sett inte kunnat inkluderas i böcker: ljud, video, interkativafunktioner. Anledningen att ordböcker kan kännas knapphändiga, uppslagsböcker inte innehåller video-filer för alla ord och DaVinci-koden inte innehåller en GPS-kopplad karta till Paris är nog inte att folk skulle avsky det, utan att det inte varit möjligt. Fram tills snart, när e-bokläsare och mobiler börjar stödja det som formaten i vissa fall redan har stöd för.
3. Bokryggarna
Jag tycker att det raljeras lite för mycket om det här med bokryggar i bokyllan. Självklart tror jag inte att behovet av bokryggar kommer hindra e-bokens framgångar eller pappersbokens minskade betydelse, men det är fortfarande ett behov. Även om det är superpraktiskt att ha alla filmer på en hårddisk bredvid tv:n så är det inte lika smidigt när mina kompisar ska välja film. På samma sätt gillar jag verkligen att läsa böcker på min platta, mendet ÄR opraktiskt att inte kunna ha den översikt som man har i en bokhylla. Jag kan just nu inte säga hur man ska göra för att kombinera enkelheten med digitala filer med den smidiga översikten i bok- och dvd-hyllan, men jag vill gärna att det dyker upp en lösning. (Återigen, inte för att en sån sak kan hindra utvecklingen, utan för att det skulle kunna snabba på den ytterligare.)
Två saker jag också önskar av en e-bok:
1. Man måste kunna göra anteckningar, och markera intressanta passager. Om man läser politisk litteratur som jag är detta nästintill nödvändigt.
2. Det vore trevligt om den hade inbyggd belysning så att man slapp att ha en extra lampa när man läser på natten.
3. Man ska kunna bläddra och hålla boken med samma hand (ibland ligger frugan på den andra armen och sover).
För övrigt gillar jag pocketböckerna mest av de format som finns idag. Ordentligt inbundna böcker är bara klumpiga. Jag uppskattar pocketböcker eftersom man kan knöla ner i bakfickan när man till exempel ska förflytta sig på beachen.
Det finns två saker som (bra) bokförlag idag fyller som de även kan bidra med i en rent elektronisk bokvärld.
Redigering (linjeredgering och kontroll av att man inte byter tempus eller syftar fel). Detta kan naturligtvis redan i dag läggas ut på entrepenad och det finns inget som stoppar det från att skötas på det sättet även i framtiden.
Marknadsföring (reklam, direktsäljande till boklådor). Det kommer antagligen att behäva ändras en smula om pappersböcker blir en marginell läsupplevelse, men det är nog inte helt omöjligt att kluriga förlag tar på sig rollen av mäklare i någon slags “street performer protocol”.
Jag är tveksam till att tablet-läsarna är det som omformar bokmarknaden. Visst är de intressanta, och när de blir tillåtande mot öppna format så kanske de slår igenom. De bjuder dock enbart en stor vinst när man är på semester. Till vardags så läser man en bok i taget och du behöver bara bry dig om att bära en bok i taget så vikten av många böcker är ett icke problem. Personligen så köper jag i stort sett enbart pocketböcker eftersom formatet är bättre att bära och hantera så jag tror inte på pocketbokens snara död.
Det jag däremot tror håller på att omforma bokmarknaden är print-on-demand. Bokförlagen har haft marknaden i ett skruvstäd eftersom det har kostat så ofattbart mycket att trycka små upplagor av böcker. Revolutionen inom tryckning som skett på de senaste åren har dock gett överkompligt POD tryck och gör dels att författarna kan ha egna bokförlag samt att författare kan bygga sitt varumärke utan att vara färdiga bästsäljare. Utan att vara expert inom området har jag kommit i kontakt med Risographer och kvalitetsförbättringen som skett där under de senaste åren är närmast sannslös.
När författare kan få ut sin bok på adlibris och bokus för några tusenlappar och all tryckning sker på print-on-demband så blir den begränsande faktorn professionell editering. Med nätet så har vi redan distrubution och marknadsföringskanalerna lösta. Den enda kuggen som saknas är överkomliga oberoende tjänster för proof-reading. Den dagen det finns en oberoende markand för sådant så kommer explosionen av tryckta alster. Givetvis kommer tablet-läsare vara en del i det, men det är tveksamt om hur den kommer klara konkurransen från att man vet att någon bläddrar i “din bok”.
Robert: Alla de tre sakerna går att göra med Mobipocket Reader på en mobil.
Distributionskedjan för pappersböcker är vettlös. Bara en sån sak som att detaljisten lägger på 100% på priset och avsevärda delar av de böcker som stått osålda i hyllorna ett par år sen går tillbaks till förlaget för destruktion. Amazon/Bokus-modellen är något bättre men fortfarande får författarna bara 5-20% av slutpriset till kund.
Dessutom ges det ut för många böcker. De låga kostnaderna för att ta fram en pappersbok gör att 80% av de böcker som ges ut bara är omtuggat, omförpackat och omredigerat innehåll. Det är tydligt att budgeten för granskning, redigering, index,och annat finlir är mycket lägre idag än för 25 år sedan.
Inom Science och etablissemangsgodkänd samhällsdebatt har förlagen rollen av gatekeepers och kvalitetsgranskare (åtminstone enligt deras eget spinn). Är du forskare vill du ge ut din bok på Oxford University Press även om du skulle få mycket mer pengar (och spridning) om du gav ut boken själv. Vill du påverka den politiska debatten underlättar det extremt mycket at bli publicerad av ett stort känt förlag som kan ge boken PR och marknadsföring. Bibliotek köper sällan in böcker som är självpublicerade, och i synnerhet inte universitetsbibliotek.
Etablissemanget har hittat på att böcker som är ”self-published” inte räknas och att man låtsas som att de inte finns. Exempelvis recenceras de aldrig i DN och Wikipedia (som har en extrem pro-establishment bias) har regeln att självpublicerade böcker inte får användas som källa.
“Musikförlagen däremot är väsentligt mer passiva än alla andra. ”
Rasmus du lever i forntiden…
“Henrik says:
January 11, 2010 at 09:34
Kulan ligger i kammaren och pocketen skall dö.”
Pocketen kommer inte att dö just slit och släng är pocketens stora fördel kombinerat med sitt låga pris.
De billigaste och dyraste(finaste) böckerna kommer finnas kvar och frodas, medan mellanprisböckerna är de som antagligen kommer bli e-bokläsarens offer.
“Distributionskedjan för pappersböcker är vettlös. Bara en sån sak som att detaljisten lägger på 100% på priset”
Fast det gör dom ju oftast INTE!
En sak till. Det är jättebra av Rick att visa hur nördmarknaden är en tidig indikator på kraftiga förändringar. Samtidigt tror jag att Rick är lite hemmablind och missar vad som händer i andra delar av samhället. Exemplevis kvinnnliga fenomen som marknadsplatsen för konsthantverk (Etsy) och Scrapbooking (en vidareutveckling av fotoablumet, där man klipper och klistrar med bilder, texter, handskriver med tuchpennor i guldfärg, biobiljetter och andra pappersbaserade prylar). Scrapbooking är i högsta grad pappersbaserat. Allt kommer inte att bli enbart digitalt.
Fast så länge man inte kan knöla ner en elektronisk läsare högst upp i en mjuk väska, eller sätta sig på den, eller tappa den i badkaret, eller ha den i ryggsäcken hela dagen i -20°C utan att batteriet självdör när man startar den igen så känns det mer som en specialiserad handdator än en ersättare för pappersböcker. Jag tror säkert att pappersböckerna är på väg ut, men först måste läsarna bli mycket, mycket billigare och mycket, mycket tåligare.
Själv är jag enormt teknikvänlig men har en känsla av att jag nog skulle föredra pappersböcker (skulle dock vilja prova en kindle eller liknande). Jag skulle nog kunna byta bort pappersböcker med motiveringen att spara en massa träd o så.
Känns som om någon borde haka på den där biten om mp3-spelarnas utveckling också, så jag får väl offra mig. 🙂
En bild säger mer än tusen ord. En film säger mer än tusen bilder. För att nå fram bättre till de lite mindre unga generationerna skulle det vara kul med en film som visar hur oerhört snabbt det i dag går att tanka en mp3-spelare (eller ett USB-minne) med 1000-2000 låtar. Jag märker på mina egna föräldrars generation att de inte förstår att det faktiskt bara handlar om minuter i dag att göra detta offline.
Tänkte också på detta redan under TPB-rättegången när åklagarsidan orerade om hur den snabba nedladdningsteknologin underlättar spridning. Vadå snabb teknologi – nedladdning över internet är i dag det LÅNGSAMMASTE sättet att fylla en mp3-spelare! Tankar man sin spelare direkt från en polares dator (eller en kompispool på någon server på jobbet a la ditt exempel ovan) så går det ju femtio till hundra gånger snabbare att fylla med några tusen låtar!
Om jag hade varit försvarare så hade jag demonstrerat direkt i rätten hur snabbt det går i verkligheten att fylla en spelare eller USB-pinne med över tusen låtar, för att även indirekt visa hur mycket långsammare den påstått snabba spridningen över internet är. Det är ju passerat nu (ny förhandling nästa år iofs) men en liten film som visar samma sak, som man kan visa de som gått på snacket om hur snabbt det går den längre vägen, vore inte fel.
Finns det läsplattor där man lika lätt som i en pappersbok kan bläddra tillbaka och ta en snabb titt på kartan över fantasivärlden utan att tappa bort sig i texten?
Måste hålla med Björn kl. 17:35 – Gränssnittet i en pappersbok är vida överlägset allt jag provat under sådär 25 år som dator och boknörd.
En kollega föreslog något lysande: En genomskinlig skärm för normalt datoranvändande med en e-pappersskärm bakom för seriöst läsande. På det viset tar man tillvara den kraftigt förbättrade synergonomin och batteritiden i e-papper. Jag tror nämligen fortfarande inte på att ha en extra pryl att släpa på för gemene man. Tillräckligt bra är ledordet som fått mobilen att ersätta snart sagt allting. Som nörd älskar jag e-papper men jag tror inte på e-boksläsaren.
Vi är redan inne på en generation som vuxit upp med hypertext och som är bättre på att läsa flera korta texter parallellt än långa sekventiella texter. Det oroar en och annan PK-människa men i praktiken betyder det att e-boksläsare är svaret på fel fråga. Det är toppen för de som vill fortsätta att läsa 10 000 sidor Robert Jordan elektroniskt, men de nya generationernas kulturyttringar har anpassat sig till de nya formaten och är inte lika beroende av den förbättrade synergonomin i e-papper. Alltså är inte en dedikerad läsare särskilt intressant.
VSB 🙂
Tvivlar ärligt talat på att boken dör. DVD-skivan är död som en sill vad angår det praktiska i att ha skivan på hårddisken, i flashminnet, eller för den delen i sin iPhone.
Men likväl förbannat köper fildelare DVD som aldrig förr, för att ha dem i hyllan. Det är nog riktigt som Rick säger att e-böckerna kommer att utvecklas till primärval, men jag tippar hårt att entusiaster och bibliofiler kommer att rädda bokbranschen. Jag skulle våga mig på en gissning att det förr eller senare dock kommer att finnas möjlighet att beställa skräddarsydda fysiska exemplar av elektroniskt lagrade böcker i egenvalt format enligt samma princip som man i Japan kan få en maskintillverkad kroppsanpassad kimono på någon timme i automat. Där om något kommer det att finnas affärsmöjligheter.
Jag vet inte om någon redan har nämnt det (och jag orkar inte läsa igenom alla kommentarer som är längre än vanligt, dessutom), men det går faktiskt alldeles utmärkt att köpa musik i MP3-format, över nätet, och har så varit möjligt i alla fall i ett halvår. Det jag pratar om är CDON:s On Demand-sektion. Kanske inte jättebilligt (9kr per låt eller 99kr per album i de flesta fall), men man får MP3:or i 320kbit som fungerar alldeles utmärkt.
Bara FYI 🙂
Falkvinge:
““Vinylskivan är helt ohotad. Alla vet att den egentligen har bättre ljud.”
Fast så lät det ju inte när CD:n tog över.
Varför ska allting vara så “antingen-eller”? Läsplattorna är säkert utmärkta för att hantera text, men snälla ni, ett påkostat verk med naturbilder i storformat kan man knappast ta till sig på detta sätt. Likaså stör jag mig på attityden som många här visar att det skulle vara något fel med att gilla pappersböcker och att det i sig är något gott om de försvinner. “Jag är först med allt så allt gammalt är dåligt.” tycker jag mig höra. Vad sägs om att ta de som faktiskt uppskattar boken som föremål på allvar? Inse att allting inte är antingen-eller? Att flera saker kan ha ett existensberättigande på samma gång, inte bara det allra senaste? Försök…
Igår hade jag hållt med, men reserverat mig för vissa tveksamheter. Idag visade min vän mig hur han laddat ned Bibeln, Koranen och någon buddhistisk skrift till sin iPhone, för att mer effektivt kunna göra sin religionsuppgift.
Självklart kommer undantag finnas: analoga nördar (som jag) som fortsätter köpa fysiska böcker och springa på antikvariat, men i det stora hela kommer pappersutgåvor försvinna.
P.S.
Helt utanför ämnet tänker jag komma med två kommentarer:
För det första gillar jag det nya utseendet och de nya funktionerna skarpt. Du skulle kunna göra sidhuvudet snyggare och lägga in en bild på dig. Personligen anser jag också att det borde vara mer lila. Men på det hela taget: utmärkt!
För det andra vill jag bara kommentera en typografisk miss du ofta gör: när du skriver citat använder du den engelska typen av citationstecken, “Citat”, när det korrekta i svensk skrift istället är ”Citat”. Jag är tveksam till om någon bryr sig mer än jag, men jag kände ett behov att påpeka det.
Trots att vissa pirater förutsätter att jag som icke-pirat är konservativ så tillhör jag faktiskt den växande skara som tror på elektroniska böcker. Jag har kvar min Rocket Ebook och med den har jag i alla fall 12 års erfarenhet av att läsa på det sättet. Jag använder den inte längre för det går inte att köpa böcker till den vad jag vet. Oftast läser jag på min Palm V. Har försökt lite på iPhone men blir mest frustrerad över hur illa det är beställt med infrastrukturen kring elektroniska böcker. Plattorna är i sig tillräckligt bra redan nu men det kommer förstås att bli ännu bättre.
De stora bristerna är:
– Att man inte kan köpa böcker som man vill, de flesta som säljer utomlands vill inte ha mina pengar, de säljer inte till europa. Håller långsamt på att ändras.
– Att man får inlåsningseffekter vad gäller platta och förlag, även vad gäller format.
– Att man inte vet om böckerna finns kvar i framtiden eller att man byter format så att man måste ha en ny platta för att läsa dem.
– Att man inte kan låna ut böcker till bekanta utan att låna ut läsaren. Ungefär som att man inte kan överlåta ett spel på ett Steam-konto till en annan spelare. Man borde få göra detta åt minstone X ggr eller X ggr/år eller liknande. Så fungerar det ju med vanliga böcker.
– Att priset är alldeles för högt jämfört med vanliga böcker.
– Att den lägre bokmomsen bara gäller vanliga böcker
– Att det inte går att HYRA böcker.
Ja det kan ju räcka så länge. I princip tror jag stenhårt på eböcker, dessutom har man ju tidigt fört in DRM-skydd så att man inte kan piratkopiera så lätt. Det som brister är all “politik” runtomkring men det har egentligen inte ett dugg med tekniken att göra.
Jag gillar konceptet med Spotify och har Premium så att jag kan lyssna i min iPhone var jag än är. Har provat Voddler och tror på konceptet men vi får väl se hur bra det blir, när boxen kommer så slår jag kanske till på en sådan.
Jag tror faktiskt på att HYRA böcker, ungefär som med Spotify. Jag skulle vara beredd att betala typ 100kr/månad för att få läsa hur många böcker jag vill, kanske med någon begränsning på att man har max 2 aktiva i taget. Då kan man börja läsa men byta till någon annan om man inte gillar den. Ungefär som med vanliga böcker på bibliotek, man kan ju låna några extra så att man har “reserver” om man inte gillar någon. Man kan få ett enormt utbud. Med rätt prissättning så är det ju bara att hyravgiften fördelas på de böcker jag läser efter enligt någon rättvis princip. Det känns bra att betala för något så fantastiskt som att komma åt lika många böcker som jag kommer åt låtar i Spotify var jag än är, i dagsläget drygt 6 miljoner.
Branschen och läsarna är dock oerhört konservativa. Men det är inte jag.
Skulle vara Palm Tungsten T2… Funkar superbra med MobiPocket, tyvärr verkar det formatet vara på utgående hos Elib.
Urban > Eftersom jag jobbar för Elib kan jag komma med en sakupplysning 🙂
Det är möjligt att Mobipocket är på utgående, men Elib har inte slutat med formatet och har inga planer på att göra det heller. När förlag anlitar oss för att e-bokskonvertering så kommer vi även i fortsättningen göra det till följande fyra format:
– PDF
– Epub
– Mobipocket
– M$ Reader
När förlagen lämnar färdiga e-boksfiler till Elib för distribution, däremot, är det inte ovanligt att vi bara får Epub- och/eller PDF-filer. Vissa förlag tror kanske – utan Elibs förskyllan – att Mobipocket-användningen är på väg bort. Kanske kommer de på bättre tankar om läsare hör av sig och efterfrågar formatet 🙂
Esbjörn Hyltefors,
Jag har bara noterat en negativ “trend” vad gäller support för Mobipocket för nya böcker hos Elib. Kan inte ni konvertera från Epub till Mobipocket eller på annat sätt se till att ni stöder alla fyra format för samtliga nya titlar?
Det här formatproblemet är oerhört irriterande. Mobipocket Reader finns inte till iPhone, Epub ska gå att trixa sig till på iPhone men jag har inte lyckats. Jag vill bara läsa böckerna, inte strula med olika format, läsarprogram och plattformar.
Urban skrev: “Ja det kan ju räcka så länge. I princip tror jag stenhårt på eböcker, dessutom har man ju tidigt fört in DRM-skydd så att man inte kan piratkopiera så lätt.”
Ja, det var ju skitkul och smidigt för de som hade köpt sin kopia utav 1984 från Amazon för ett tag sedan…
Vad jag vet tar väl alla e-läsare format som inte är tvingade att ligga under DRM vilket gör kopiering precis lika enkelt som vanligt. Sen om man kopierar från ett sålt format eller från en inscannad bok spelar inte någon roll så länge allt tolkas korrekt och boken följer formatet.
Daniel Wijk.
Om plattor inklusive tjänst/prissättning blir tillräckligt bra så kommer intresset för att kopiera böcker vara lågt, speciellt om någon måste skanna boken vilket är mycket jobbigare än att rippa en CD. Sen verkar inte bokläsning vara så populärt bland de som kopierar mest. Många vill faktiskt betala för en bra tjänst som Spotify Premium och betalningsviljan för bokläsare är betydiigt högre än för de som brukar ladda ner musik och film.
[…] fallet med kabel-TV. Vill du läsa böcker? Ännu en apparat alltså. Andra bloggar om eboken: Rick Falkvinge, Åsikter Om Allt I media: DN, DN, SvD Categories: Internet, Kultur Kommentarer (2) […]
Underbart! Jag håller med till 100%, nästa digitalisering är bokhyllan!
Böcker har funnits i närmare femtusen år i en form eller annan, oavsett om vi pratar lera, sten, papyrus eller papper. Det är en av de viktigaste kultur och kunskapsbärarna för mänskligheten öht. En bok är och förblir mer flexibel i sitt användande än en flyktig digital kopia av densamma. En bok är långt mycket mer beständig ur ett arkiveringshänseende.
Att jämföra med kortlivade teknologier som vinylskivor eller cd-skivor är bara banalt.
Jag delar utan att tveka en optimistisk syn på den digitala teknologin och dess framtid, men denna positivistiska övertro inger inte respekt.
Kommer digitala böcker få större utbredning? Tveklöst. Kommer detta innebära ett boklöst samhälle? Tveksamt.
[…] för den som tycker det känns lite retro med en bok på papper rekommenderar jag […]
När jag läser många av kommentarerna så inser jag att jättemånga inte riktigt har förstått sig på varken e-ink eller elektroniska böcker. Läsa på mobilen eller på en iPhone – nej, det är inte samma sak. Upplösningen är fortfarande för dålig, och du kommer få ont i huvudet. Visst, smidigt om man bara ska läsa på tunnelbanan eller bussen och inte orkar bära med sig något annat.
Idag kan man få fram samma ljud som en gitarr genom en dator, eller genom en keyboard – men nog fasen spelar folk fortfarande klassisk gitarr. Likaså kommer vanliga böcker fortsätta tillverkas.
Grejen med e-ink och ebook läsare är att formatet är motsvarande en pocketbok. Varför är inte skärmen lysande? För att du ska kunna använda den som en vanlig bok och läsa i naturligt ljus. Det finns tillbehör och läslampor till vanliga böcker som lyser lokalt och som också passar e-booksläsarna. Den som köper en e-booksläsare vill ha något att läsa på. Den som vill ha spel, video, musik, gps, wifi gör bäst i att köpa en dator.
Det är ett nytt media – på samma sätt som att webben är ett annat media än text-tv, eller tv är ett annat media än radio, och de båda står gentemot tidningar, och tidningar står mot magasin, och dessa gentemot böcker.
Jag har i flera år läst böcker från biblioteket/elib på en gammal Palm T2 via Mobipocket Reader. Skärmen är liten och upplösningen inte speciellt hög. Men den duger alldeles utmärkt till att läsa timtals på utan någon som helst synstress. Faktum är att trots labbande med många olika inställningar och program på iPhone så tycker jag fortfarande att det är mer lättläst på gamla Palm T2. Enda nackdelen är batteritiden, man måste ladda den efter några kvällars läsning. Och det där med inbyggd belysning är oftast bra för då kan man ha lite svagare belysning eller läsa i totalmörker utan problem. Och inbyggd ordbok finns vilket är bra om man läser böcker på andra språk, bara att klicka på ordet och slå upp under läsningen.
Det stora problemet med eböcker är knappast läsarna eller om det käns som en bok eller ej. Problemet ligger snarare i att man inte kan köpa (eller hyra) godtycklig bok mot godtycklig plattform och att man måste ha en massa olika konton och plattor/läsarprogram mot olika handlare. Dessutom går det idag inte att köpa från flertalet ställen utanför sverige, de vil inte ha mina pengar för deras avtal med bokhandlarna i sverige tillåter väl inte att de säljer eböcker direkt till svenska kunder. Det kan gå att trixa sig runt det men det är synd att de inte vill ha mina pengar trots att det inte går att köpa motsvarande ebok på annat ställe i sverige.
Jag ser fram emot lite större e-böcker, alternativt bra zoom. Vi som behöver läsglas skulle njuta av det. Jag har sett att det redan finns massor av böcker på biblioteken (TPB) och jag hoppas att snart kunna läsa. Med andra ord: väntar ett tag tills teknologin matchar mina behov.
Kanske inte så konstigt att pirater även snor folks nic, men lite barnsligt är det.
Det var alltså inte jag som skrev det ovanstående.
Fruktansvärt barnsligt att pirater inte tål kritik och saboterar genom att låtsas vara någon annan. Men jag är inte ett dugg förvånad.
@ Hippie och Urban
Det är aldrig roligt när folk lånar ens nick och använder det för att misskreditera, men om ni vill ha sympati för detta så får ni faktiskt sluta att beskylla piraterna som grupp för att en person gör detta. Det är minst lika barnsligt som att använda andra personers nick.
Vad jag tycker är typiskt för pirater på “piratbloggar” är att de bemöter meningsmotståndarnas argument sakligt och duckar heller inte för att svara på obekväma frågor. De “antipirater” som letar sig till samma bloggar tenderar att inte vara lika bra på detta. Orsaken till detta kan man bara spekulera kring.
Ingvar sköna piratdrömmar du har men de blir ju inte sanna bara för att du tycker dom är sköna, kanske dags att läsa dina piratvänners texter lite mer kritiskt…
Du hjälper inte direkt din tes genom det där inlägget.
Jo.
[…] till läsplattan som måste övertygas. Tekniknördarna i Silicon Valley eller för all del i piratpartiet i all ära. Det är inte ni som är de stora bokläsarna i världen med era två tre IT-böcker om […]
Jag är äldre än de flesta av er här med synfel och läsglasögon. Jag har läst tämligen få romanböcker i mitt liv mest tidningar och faktaböcker. Men med en läsplatta iriver story, som jag egentligen köpte som en anteckningsbok, har jag nu på några månader läst ett flertal böcker gratis genom lån via internet på biblioteket. Det tar totalt kanske en minut att låna en bok. Texten kan jag förstora upp till angenämnt format för mina ögon.
Men, ingen pratar om möjligheterna som jag hoppas kommer i framtiden nämligen att använda hypertext. Jag skulle vilja klicka (med vad?) i texten och få upp en ruta med beskrivning av det jag klickar på. Har någon läst Frukta inte med Anne Holt, tämligen frustrerande att hålla reda på alla olika personer som dyker upp. Den utvecklingen kan ge något helt nytt som kanske inte ska heta böcker.
Det blev ingen andra del, eller?
Trodde du hade glömt det. 🙂 Vet att du väntade på del 2. Jag har fortfarande tankarna i bakhuvudet, så nu när jag vet att det inte är glömt, så kommer den strax (typ imorgon lunch)!