Upphovsrättens smutsiga tillkomst, del 1 av 2

Många tror att upphovsrätten kom till under stor vishet och nästan Salomonsk klokhet för att skapa ett gynnsamt kulturklimat, både för att hjälpa fattiga artister och att se till att massorna kunde få mer musik, kultur och levande glädje.

Sanningen är så långt därifrån man kan komma.

Upphovsrätten (och nu pratar jag om den ekonomiska upphovsrätten, inte “äras den som äras bör”) skapades som ett censurinstrument mot politiska dissidenter i en tid när det pågick en klappjakt på sådana – framför allt sådana som hade fel religion (var protestanter). Många avrättades. Andra flydde landet. Upphovsrätten såg till att de inte kunde kommunicera eller få ut sitt budskap. Och det var inte en sidoeffekt, utan huvudsyftet.

(Detta är något att ha i åtanke nästa gång någon påstår att upphovsrätten är en förutsättning för yttrandefrihet, som en politiker kläckte ur sig för inte så länge sedan.)

Det börjar med Henry VIII. Engelsk kung. De flesta har hört talas om honom. Han växte upp katolskt men brydde sig inte så mycket om det där med religion, han var mer intresserad av sex. Han gifte sig med en kvinna som hette Catherine of Aragon, och de fick en dotter, Mary. Sedan blev han trött på sitt äktenskap och ville skilja sig, men eftersom Catherine var något av en påvens protégé, så tillät inte det katolska Rom något sådant.

Henry VIIIs svar var ganska pragmatiskt. Han gav påven fingret, gjorde hela England protestantiskt istället och kunde sedan skilja sig utan bekymmer. Sedan gick han vidare och skaffade sig fem fruar till och så många älskarinnor att historiker fortfarande råkar i slagsmål om antalet. I sina många äktenskap, så fick han fick en dotter till som nådde vuxen ålder, Elizabeth.

Båda döttrarna skulle komma att efterträda honom på tronen.

I ungefär samma veva hade tryckpressen börjat komma till Europa. Det är okänt exakt när den första tryckpressen ansågs stå klar, men det var någon gång på tidigt 1450-tal. 1480 fanns det 110 tryckpressar i Europa, varav 50 i Italien. Den första kom till England ungefär 1485.

Vid denna tidpunkt fanns inte upphovsrätt som koncept. När man tidigare hade kopierat en skrift – eller manuskript, som det hette då (“handskrift”) – så hade man gått till en skriftställare och beställt en kopia. Skriftställaren gjorde så gott som aldrig en exakt kopia, utan passade på att korrigera ett stavfel här, kanske introducerade ett eget någonstans annars, korrigerade faktauppgifter av ädla eller oädla orsaker, etc. Därför var det en revolution när det plötsligt gick att producera tiotusentals exakt likadana kopior, det var något helt nytt. Alla kunde publicera sig, och det gjorde de också. Alla som hade råd tryckte allt de kom över. Galilei. Sokrates. Diktsamlingar.

Plagiat – att sätta sitt eget namn under någon annans verk – var förekommande. Omvända plagiat – att sätta ett mer känt namn under sitt eget verk så att det skulle få större spridning – var ännu vanligare. (Se Uncyclopedias artikel om “hur man fabricerar citat från Oscar Wilde.”) Det var i all sammanfattning ett vilda västern. Upphovsrätt som koncept existerade inte.

År 1553 kom Queen Mary I till makten. Det var dottern till Henry VIII och Catherine of Aragon, Catherine som hade förpassats från drottningstatus, först till prinsessa och sedan till lady. Mary var inte speciellt glad åt hur hennes mor hade behandlats, och särskilt inte åt att kungen hade gjort England protestantiskt för att legitimera det. Mary var en katolik av Guds nåde och såg det som sin uppgift att ställa allt till rätta.

Hon inledde en hänsynslös jakt och slakt på protestanter i landet. Ungefär 300 framstående protestanter avrättades. De familjer som hade råd, ca 800 stycken, flydde landet. Långt mer fängslades. Hennes brutalitet gav henne namnet Bloody Mary.

Hon var också störd av att protestanterna kunde få ut sina budskap genom de nya tryckpressarna utanför hovets och kyrkans kontroll, men insåg att hon inte bara med hovets soldater kunde förstöra dessa möjligheter. Hon behövde en allierad medspelare inom den nya tryckeriindustrin. Därför gick hon till Londons tryckargille – London Company of Stationers – och erbjöd dem en deal: de skulle bara trycka sådant som hovet godkände, mot att de fick ett fullständigt monopol på trycksaker och fick beslagta alla andras utrustning, och bränna böcker som inte var tryckta inom Stationers.

Stationers gick glatt med på detta eftersom det innebar en garanterad kundkrets på något som var starkt efterfrågat. Den 4 maj 1557 fick de sitt privilegiebrev med monopolrättigheterna. Samtidigt innebar detta att de blev kronans privata censurbyrå, och fick hela den associerade populariteten med det också

Mary lyckades nu inte speciellt väl med sitt försök att krossa protestantismen. Hon dog ett år senare, i november 1558, och efterträddes av Queen Elizabeth I. Inte nog med att Elizabeth var protestant, hon anses också allmänt vara en av Englands bästa regenter genom tiderna, även såhär 500 år senare. Däremot lever Queen Marys repressiva censurkonstruktion kvar än idag, under namnet copyright.

Ordet copyright härstammar från en intern mekanism inom boktryckargillet. Medlemmarna i gillet kom överens simsemellan om vem som hade rätt att trycka (“kopiera”) vilka manus, och detta fördes in i en stor liggare hos London Company of Stationers. Inte nog med att de hade ett monopol som grupp, alltså; de hade dessutom en kartell inom monopolet. Hur som helst kallades detta internt för att en viss tryckare hade the copyright för ett visst manus.

Etthundrafemtio år senare blåste det nya vindar i Europa. Det där med tryckfrihet hade blivit på modet, och det var en kort men intensiv revolution i Britannien år 1688. Den kallas i historien för “Glorious Revolution” (är det inte spännande hur vinnarna alltid skriver historien?). Den har också kallats för Bloodless Revolution, något som ignorerar att det var åtminstone tre stora fältslag i Skottland och rejäl blodspillan på Irland.

Utan att gå in i detalj på det inbördeskriget så var ett av resultaten att parlamentet fick mer makt på bekostnad av hovet. De nya parlamentarikerna var också i stor utsträckning sådana som tidigare hade varit censurerade av Stationers — och de var inte alls glada över konceptet. Därför meddelade det nya parlametet att London Company of Stationers’ monopol- och censurprivilegier nu skulle upphöra, och man skulle återgå till tryckfrihet i Storbritannien, så som det hade varit före Queen Mary I.

Och vad som hände fortsätter jag med i nästa delpostning. Välkommen att läsa vidare där.

Pingat på Intressant. Andra bloggar om , , , , , ,

Rick Falkvinge

Rick is the founder of the first Pirate Party and a low-altitude motorcycle pilot. He works as Head of Privacy at the no-log VPN provider Private Internet Access; with his other 40 hours, he's developing an enterprise grade bitcoin wallet and HR system for activism.

Discussion

  1. […] skrev jag första delen i hur upphovsrätten kom till — om historien kring hur Queen Mary I skoningslöst förföljde protestanter, och instiftade […]

  2. Hans

    Without any kind of permission from the original author i took the liberty of translating this into english using the best of my abilities. Note that there may be errors, in fact its even likely that i have failed to correctly translate one or more parts of the text. Some parts are even marked with questionmarks because i could not find the apropriate words. Never the less. Here is my quick and dirty translated english version of the text. Do with it whatever you like…

    ———–

    Many believe that copyright came to be as a result of great insight and almost ???Salomonian??? wisdom in order to create a beneficial climate for culture, both to help poor artists and also to make sure that the masses could enjoy more music, culture and lively happiness.

    The truth is as far from that as one could ever imagine.

    Copyright (and now i’m talking about the economic copyright, not the “credit where credit is due”) was created as an instrument for censorship against political ????dissidents??? in a time when those were viciously hunted – especially those who confessed to the wtrong religion (the protestants). Many were executed. Others fled the country. Copyright was there to make sure that they could not communicate or reach out with their message. And this was not a side effect, it was the main purpose.

    (One might want to keep this in mind the next time anyone claims that copyright is a necessity for freedom of speech, as one swedish politician did quite recently.)

    The story begins with Henry VIII. British king. Most people have heard of him. He grew up as a catholic but did not care much for religion at all, he was more interrested in sex. He married a woman named Catherine of Aragon, and they had a daughter, Mary. He eventually grew tired of his marriage and wanted to get divorced, however since Catherine was almost like a protégé of the pope himself, catholic Rome would not allow such a thing.

    Henry VIII’s answer to this was quite pragmatic. He gave Rome the ginger, made all of England protestant instead and could then divorce without trouble. He then proceeded to marry five other women and had so many mistresses that historians from time to time still fight about their numbers. In his many marriages, he had one other daughter who reached an adult age, Elizabeth.

    Both daughters would eventually succeed him on the throne.

    During roughly the same time period printing presses made their first appearences in europe. It is unknown exactly when the first printing press was considered to be finished, but i was some time during the early 1450s. In the year 1480 there was 110 printing presses in Europe whereof 50 was in Italy. The first one arrived in England around 1485.

    At this time the concept of copyright simply did not exist. Earlier, if one wanted to copy a certain writing – or manuscript as it was called then (“handwritten script”) – one had to place an order with a ????skriftställare????. The craftsman would close to never produce an exact copy. He would take the opportunity to correct a spelling error here, perhaps introduce an error of his own there, correct facts for noble or not so noble reasons, etc. So when it was suddenly possible to produce tens of thousands of exact copies it was very new and exciting. Everybody were able to publish themselves and so they did. Everybody could could afford it printed everything they could get their hands on. Gallilei. Socrates. Poem collections.

    Plagiary – to put ones own name on the work of someone else – did occur. Reversed plagiary – to put the name of a more famous author on your own work in order to have it spread better – was even more common. (See Uncyclopedias article about “how to fabricate a quote by Oscar Wilde”.) In conclution the printing situation was pretty chaotic. Copyright did not exist.

    In the year 1553 Queen Mary I became the ruler. She was the daughter of Henry VIII and Catherine of Aragon, Catherine who had been robbed of her title as queen, first to become a princess and later just lady. Mary was not entierly happy with the way her mother had been treated and in particular she was not very happy at all with the fact that the king had made England protestant in order to be able to get divorced. Mary was a proper catholic and took it as her mission to put things back in order.

    She initiated a ruthless hunt and slaughter of protestants in the country. Around 300 prominent protestants were executed. The families that could afford it, around 800, fled the country. Far more than that were imprisoned. Her brutality earned her the nickname Bloody Mary.

    She was also upset by the way the protestants could get their message out through the new printing presses outside of the crowns and the churches control, but she realized that she could not destroy this opportunity with only the help of the crowns armed men. She needed an ally within the printing industry so she went to londons printing guild – London Company of Stationers – and offered them a deal: they would only print what the crown approved and in return they would get a complete monopoly on printing equipment as well as the lawful right to claim as their own all such equipment in the ownership of somebody else. They would also obtain the right to burn all books that was not printed by Stationers.

    Stationers happily agreed because this ment a guaranteed clientele on a highly demanded service. On May 4 1557 they got their ????privilegiebrev??? with the monopoly rights. This also meant that they were made the private censoring agency for the crown and they recieved the full popularity associated with that as well.

    Mary was not very successful in her attempts to crush protestantism. She actually died one year later, in 1558, and was succeeded by Queen Elizabeth I. Not only was Elizabeth a protestant, she is also considered one of Englands greates rulers of all times, even today, 500 years later. On the other hand Queen Marys repressive censoring construct remains in effect up until today under the name copyright.

    The word itself has its origins in an internal mechanism within the printing press guild. The members within the guild had their own agreements about who had the right to print (“copy”) which scripts, and this was entered into a huge ledger at the London Company of Stationers. Not only did they possess a monopoly as a group in other words. They also had a cartell within the monopoly. In any case it was said internally within the guild that a certain printer had the copyright for a certain script.

    One hundred and fifty years later the winds of change were blowing through Europe. A thing called freedom of printing??? had become quite popular and in the year 1688 there was a short but intensive revolution in Brittain. History knows it as “Glorious Revolution” (isn’t it interresting how the winners always write history?). It has also been called “Bloodless Revolution”, a title which ignores the fact that there was at least three big battles in Scotland and some major blood spill in Ireland.

    Without discussing the war itself too much one of the results thereof was that parliment got more power at the expense of the crown. The new members of parliment was largely made up those who had earlier been censored by the Stationers – and they were not at all pleased with the concept. Thus the new parliment announced that London Company of Stationers’ monopoly and censoring privilegies would be revoked and freedom of printing???? would once again be introduced in Great Brittain, as it had been before Queen Mary I.

    And what happened next shall be dealt with in the next part of this post. You are welcome to continue reading over there.

  3. Dennis Nilsson

    Mycket bra skrivet.

    “Den som har kunskap har makt, makt att förändra sitt eget och andras liv.”

  4. Rick Falkvinge

    Jag upptäckte just att mitt tack till Hans som jag postade här försvann i en databaskrasch. Tack, Hans. Postar på engelska nu.

  5. […] post was originally written in Swedish and kindly translated by a reader named Hans. Gratitudes […]

  6. […] kom på 1450-talet innebar det en otrolig yttrandefrihetsrevolution. Precis som jag skrev i min exposé över upphovsrättens historia, så innebar det att alla – och inte bara prästerskapet – plötsligt kunde få ut sina idéer och […]

  7. […] är inte för upphovsmännen, något som Rick Falkvinge visat med en historisk genomgång. Jag rekommenderar alla att läsa […]

  8. […] Piratpartiet hade bokat in för seminarium idag på förmiddagen, med inga mindre än Oscar Swartz, internetguru och bloggare samt Mattias Lövkvist — den nya tidens skivbolagsdirektör. Ämnet var “Upphovsrätt eller medborgarrätt”, och Rick Falkvinge deltog i panelen dessutom, med en ingående redovisning av upphovsrättens historia. […]

  9. […] med att förklara. Snarare är upphovsrätt en form av ensamrätt, läs gärna Ricks historik om upphovsrättens uppkomst om du vill veta mer. Till exempel är det nog många som upplever sig äga olika former av någon […]

  10. […] med att förklara. Snarare är upphovsrätt en form av ensamrätt, läs gärna Ricks historik om upphovsrättens uppkomst om du vill veta mer. Till exempel är det nog många som upplever sig äga olika former av någon […]

  11. […] började som en repressionsmekanism mot politiska dissidenter den 4 maj 1557. Den ändamålsgled ordentligt i samband med amerikanska frigörelsekriget, och fick […]

  12. […] den 4 maj 1557, och Shakespeare föddes 1564. Men de har rätt i princip, eftersom upphovsrätten som den såg ut då inte påverkade Shakespeare det allra minsta, och mycket riktigt hade Shakespeare inte upphovsrätt […]

  13. Calle Rehbinder

    Otroligt intressant artikel!

    Tack för den länken i din senaste bloggpost!

    Calle Rehbinders senaste bloggpost: Cirkus © Copyright – rättegången mot Pirate Bay har börjat

  14. […] och tankar om romanen som dagens författare jämförs eller brottas med. Under denna period såg också den moderna upphovsrätten sitt ljus. Tidningsägare och tryckare skulle inte kunna profitera på […]

  15. […] sin position hotad av den nya tekniken och försökte på alla sätt begränsa den. Ett sätt var införandet av upphovsrätt som från början var ett sätt att dela ut licenser och privilegier till av makten godkända […]

  16. […] en rätt ny företeelse men kultur har skapats längre än vad IFPI (ca 75 år) eller upphovsrätt (ca 450 år). Själva ordet kultur har gamla anor. Ordet kommer från latinets cultus som betyder odling. […]

  17. Vincent de verdier

    Undra hur många av de som försvarar upphovsrätten som känner till detta.

  18. […] Company of Stationers and Newspaper Makers. Ordet “copyright” har nämligen sitt ursprung i ett monopol som utfärdades av den brittiska kronan till tryckargillet The Worshipful Company of […]

  19. […] Upphovsrättens smutsiga tillkomst, del 1 av 2 Upphovsrättens smutsiga tillkomst, del 2 av 2 […]

  20. […] sin position hotad av den nya tekniken och försökte på alla sätt begränsa den. Ett sätt var införandet av upphovsrätt som från början var ett sätt att dela ut licenser och privilegier till av makten godkända […]

  21. […] inte alls på 1700- och 1800-talen, utan den 4 maj 1557 i Storbritannien. Från början var den en censurmekanism, och det fortsatte den att vara en bra bit in på […]

Comments are closed.

arrow