Efter att ha sett nätverket Liberati med Alexander Bard i spetsen lanseras hårt nu i dagarna, så kryper det i hela kroppen på mig. Jag minns när jag stod och diskuterade fildelning med Alexander Bard och Jonas Birgersson på en fest hemma hos Ola Ahlvarsson efter SIME 2006, och Alexander Bard hade en väldigt tydlig och benfast inställning:
— Internetoperatörerna tjänar pengar på när mina verk kopieras genom deras linor, sade Bard. Därför har jag rätt till en del av deras intäkter.
Det är inte liberalism. Det finns inte ett spår av liberalism i den inställningen. Det är inte ens speciellt imponerande tankeförmåga – tunga fildelare är en förlustaffär för internetleverantörer. Bards inställning är bara klassisk hederlig svensk Jante, avundsjuka och missunnsamhet.
Jämför;
— Det här brottet planerades över telefonnätet. Därför har Telia skadeståndsskyldighet gentemot brottsoffren.
— Det här brottet genomfördes med hjälp av telefoner från Nokia. Nokia döms därför att betala 5 miljoner till brottsofferfonden.
Bara larvigt.
Mycket av feltänket beror på att flera personer som kallar sig liberala tror att upphovsrätten är besläktad med äganderätten. Det är den inte. Den står i motsats till äganderätt.
Upphovsrätten är ett statligt sanktionerat privat monopol. Och det finns inte en sann liberal på den här planeten som försvarar sådana.
Det går nu att hävda att även äganderätten är ett statligt sanktionerat privat monopol. Det håller jag inte med om; ett monopol för mig är en rätt för någon att hindra andra att göra något med saker som de äger. Äganderätten kommer däremot från högst fysiska betingelser: ifall jag håller i ett paraply, så kan inte någon annan hålla i just det paraplyet samtidigt. (Ett monopol skulle innebära att jag hade rätt att ropa på staten för att hindra andra att fälla upp sina paraplyer.)
Låt mig ge ett konkret exempel. Anta att jag köper en kopia på en stol. Jag säger “kopia” eftersom den är maskinellt framställd från en master i form av digital ritning på en fabrik; det är rätt och slätt “en stol” i vardagligt tal som jag köpt på Ikea. Jag äger stolkopian, jag har kvittot på den här. Det är min egendom. Den här stolkopian får jag göra ett antal saker med:
- Jag får ta isär stolen och använda delar av den till nya projekt som jag bygger i verkstaden.
- Jag får titta på det underliggande mönstret för att se hur stolen är byggd, göra en likadan kopia och sälja den.
- Jag får ställa ut stolen på trappen och använda den där så att alla grannar också får använda den om de vill.
Allt detta är typiskt för egendom. Det är allihop typiska saker som jag kan göra med saker som jag äger utan att någon höjer ett ögonbryn om det.
Anta nu i stället att jag köper en kopia på en film. Jag säger “kopia” eftersom DVD-skivan med filmen är maskinellt framställd från en master i form av en digital ritning på en fabrik; det är rätt och slätt “en film” i vardagligt tal som jag köpt på Statoil. Jag äger filmkopian, jag har kvittot på den här. Det är min egendom. Den här filmkopian får jag nu inte göra ett antal saker med:
- Jag får inte remixa filmen som jag äger och använda delar av den till nya projekt. Någons monopol gör att jag inte får behandla ägodelen som normala ägodelar.
- Jag får inte titta på det underliggande mönstret för att se hur filmen är konstruerad och göra en likadan kopia. Någons monopol gör att jag inte får behandla min ägodel som normala ägodelar.
- Jag får inte använda min film på farstutrappen så att grannarna och andra kan se den. Någons monopol gör att jag inte får behandla min ägodel som normala ägodelar.
Upphovsrätten är inte äganderätt. Upphovsrätten är ett statligt sanktionerat privat monopol som gör kraftiga inskränkningar i äganderätten.
Det kan finnas många anledningar till att vara för monopol. Det kan till och med finnas anledningar att vara för statligt sanktionerade privata monopol. Men vad man absolut inte kan göra är att vara för statligt sanktionerade privata monopol — så som upphovsrätten — och samtidigt kalla sig liberal.
Att dessutom vara för Privatpolislagen/Antipiratlagen IPRED, så som Alexander Bard, som ger den privata monopolinnehavaren en självständig del av statens polisära våldsmonopol så att han/hon egenhändigt kan se till att monopolet efterlevs — då finns det inte ens liberala spillror kvar. Då är man bara bakåtsträvande, framtidsfientlig, tankeavvisande och dum.
Pingat på Intressant. Andra bloggar om Alexander Bard, bakåtsträvare, ickeliberal, Liberati, Liberace, upphovsrätt, monopol, politik, fildelning
Fler som bloggar om Alexander Bards icke-förståelse om upphovsrätten som koncept:
- Oscar Swartz: Piratpartiet och framtiden
- Mary Jensen: Hoppsansa Liberati – jag måste hoppa av
- Blogge Bloggelito: Åt helvete med Bards pragmatism
- Micke Nilsson: Liberati om omvärlden (med mailväxling med Bard)
- Anna Troberg: Men jag vill ju köpa dina verk, Alexander
- Emma Opassande: Alexander Bard och Liberati
När det gäller stolen:
“Jag får titta på det underliggande mönstret för att se hur stolen är byggd, göra en likadan kopia och sälja den.”
Jag är ingen jurist, men det finns något som heter mönsterskydd och jag tror inte ovanstående påstående gäller, möjligvis så får du ge bort resultatet.
I fallet med äganderätt kan handel ske med en sak: ägodelar. I fallet med ekonomisk upphovsrätt kan handel ske med två saker: dels enskilda digitala kopior av verk, dels kopieringsrätten i sig. Illegal kopiering betyder inte att en digital kopia stulits, utan att intrång skett i någons spridningsmonopol. Många verkar blanda ihop dessa två handelsvaror och villa bort sig i förvirrande liknelser med fysiska ägodelar.
Jag tycker inte att det är speciellt konstruktivt att säga att den ekonomiska upphovsrätten står i motsatsförhållande till äganderätt. Det finns förvisso en viss sanning i detta argument, men samtidigt har vi ju en massa lagar som begränsar handlingar och därigenom rätten att förfoga över sina ägodelar precis som man vill. Däremot är koperingsrätten och äganderätten på många punkter väldigt olika.
Det är mer givande att försöka se hur staten kan skapa handelsvaror genom att göra närmast obegränsade resurser ändliga genom reglering och fundera över hur vi bör ställas oss till innehav av sådana monopol och om värnandet av dem verkligen är en omsorg om marknaden och äganderätten.
Alexander Bard är ju inte “liberal” längre, han är ju “pragmatiskt liberal” nu. Det är tydligen någonting helt annat. 😉
Rick, det känns som hög tid att kommentera Amanda Briheds kritik mot (pp)s agerande:
http://brihed.blogspot.com/2008/11/mitt-lngsta-inlgg-ngonsin.html
Har piratpartiet maktambitioner som gör att man inte tolererar “konkurrens” från andra partier i frågor som överlappar med piratpartiets politik? Jag trodde att piratpartiet hade deklarerat att det står över partipolitiken…
Vänsterpartiet har ju kopierat PPs upphovsrättspolitik. Det är bara positivt anser jag. Partiet har även välkomnat (v) ombord på skutan.
Vad gäller personlig integritet är väl fler partier än så inne på vår linje.
Jag föredrar dock att rösta på PP och om det inte skulle funnits, på V. Sossarna har jag och även min mor skippat tack vare Shalin.
Bard har ju gjort bort sig i en hel del liberala frågor, tycker jag. En annan gång var när han försvarade “kriget mot terrorismen”. “Might makes right” verkar vara hans grundfilosofi och hur man kan vara så väck så man tror det går ihop med liberalism förstår jag inte ett jota utav…
Det finns många som kallar sig liberaler i detta landet som inte har en aning om vad liberalism innebär. Inte undra på att man då kan beskylla liberalismen för (exempelvis) senaste finanskrisen…
Tor:
Amandas påståenden är totalt befängda. Om du googlar lite och kollar efter organiserade demonstrationer/manifestationer så kan du se att (pp) hela tiden har samarbetat med alla möjliga. Amanda vill ha en massa uppmärksamhet. Om du spanar in denna intervjun med henne http://www.youtube.com/watch?v=r26lasVh3M4 så ser du. Hon säger att hon har grundat “Sveriges största folkrörelse”, hahahaha. Hon sprider mer dynga än en gödselspridare… En fullfjädrad mytoman som inte förtjänar uppmärksamhet.
@frej:
Jag vet inte just om Amanda gör några så väldigt spektakulära uttalanden i den där intervjun. Däremot skriver hon på sin blogg bland annat:
“Vi skulle också förbjuda Mp och Grön Ungdom att alls närvara på några som helst demonstrationer och aktiviteter i framtiden, på grund av att de (genom Maria Wetterstrands uttalanden 3 juli) var ett direkt politiskt hot och en konkurrent gentemot PP och PP’s framtida försök att bli ett parlamentariskt parti.
Det skulle även införas en proportionalitetsprincip som byggde på att om något annat parti eller någon annan grupp fick en viss mängd mediabevakning, skulle PP alltid få mer. Skulle något visst parti eller någon organisation få synas med vimplar, profilkläder eller banners, så skulle PP förvarnas för att kunna övertrissa det
…
Mynttorget kom till på grund av att Falkvinge inte fick igenom sina krav på att Mp skulle bort, och eventuellt även andra konkurrenter, att han inte fick ta över tillståndet och driva Hoppets Demonstration som sin egen, att han inte fick igenom sina proportionalitetsprinciper.”
Jag undrar varifrån hon har fått detta. Skulle gärna se att Rick själv kommenterar det.
Tor: en enkel kommentar är att i stort sett varenda aktivitet vi har haft har skett i samarbete med Liberala Ungdomsförbundet, Ung Vänster och just Grön Ungdom. Ibland fler.
Det där är så mycket raljerande att jag inte vill gå ner i träsket att bemöta alla påståenden, jag vill fortsätta vara positiv och framåtdrivande. Det enklaste jag kan peka på för att visa hur galet raljerande det är, det är just påståendet att vi inte skulle vilja ha med Grön Ungdom… för det har vi alltid försökt ha.
Ang stolarna:
Bara justerar stol-analogin lite;
1. Designern som äger mönsterskyddet (upphovsmannen)får idag fortfarande betalt för varje stol som säljs (så att han kan ha ett levebröd och designa nya stolar).
2. Stolen får inte reproduceras av enskild eller annat företag (om man ämnar tjäna pengar på den) utan att man skaffar ett tillstånd, sedan licens för att göra kopior av stolen, där ersättning utgår till upphovsrättsinnehavaren av mönsterskyddet eller patentet.
Svår passage det här med äganderätten. Applicerar man det på en personbil, så ska det ju då bara gå att få ta betalt för den första enskilda bilen som produceras, sedan är det fritt för all världens ingenjörer att göra kopior på den och dumpa priserna eller skänka bort dem.
Den här kvarnen har inte malt färdigt, och inte heller Piratpartiets logiska kugghjul i frågan. Så solida ni när i så många frågor, lika sökande blir argumentbasen när de här frågorna ska diskuteras.
Den ursprungliga naiva pojkrumsretoriken om “dumma upphovsmän” och “elaka branch” som rann runt i partiet i starten, håller inte för att följa med upp i nivå när komplexiteten i frågan blir mer och mer kvalificerad…och det tror jag du egentligen känner Rick.
En mer utvecklad logisk grund för det här behövs inom partiet. Jag funderar på att gå med i Piratpartiet just därför, för att arbeta med allas intressen samtidigt och harmonisera dem med konsumenternas nya behov.
mvh
/Stefan
????
Du får ju inte heller stå och sälja matvaror du köpt på Ica i ett stånd på torget, eller driva affär utan tillstånd. Håller med övriga kommenterare här på sidan att det är lätt att snärja in sig i konstig argumentation när man talar om upphovsrätt å ena sidan och äganderätt å den andra.
Bo, Hagge; mönsterskyddet gäller dels bara efter en ansökan, det gäller inte generellt och automatiskt som upphovsrätten gör, dessutom gäller den bara utnyttjande “i vinstsyfte”. De två punkterna är huvudorsaker till att Piratpartiet tycker att mönsterskyddet fungerar som avsett och inte behöver ändras.
Dessutom är det relativt trivialt att ändra designen såpass mycket att man hamnar utanför mönsterskyddet men ändå bibehåller funktionen av stolen, eller vad man nu vill tillverka. Mönsterskydd är egentligen ett specialfall av varumärkeslagstiftningen, sett till dess funktion.
Hagge, det där att man “bara kan få betalt för den första bilen” stämmer ju inte. Det är bara att se hur marknaderna för musik fungerar idag, tio år efter Napster. Det finns minst 2,2 miljoner fildelare i Sverige idag så om den tesen stämde skulle alla skivor bara sälja i ett exemplar, plus de till bibliotek samt pliktexemplaret. Så är det ju inte, utan många köper skivorna både pga att de finns på TPB, och trots att de finns på TPB. Folk lägger ner mer pengar på att köpa kultur idag än de gjorde innan Napster. Däremot finns det betydligt fler kulturformer idag som ska dela på stålarna. Samma sak med läkemedel, trots att t.ex. Alvedon finns i betydligt billigare identiska kopior så säljer originalet fortfarande bra. Varumärket är starkare än övriga marknadskrafter, vilket är ett annat system som i huvudsak fungerar bra, tycker vi.
Stefan, du behöver bara tillstånd för att sätta upp torgståndet, inte för att sälja matvarorna från ICA. Tillståndet för affär behandlar matvaruhantering, inte var du köpt varorna. Det är t.ex. vanligt bland pizzeriorna här i stan att köpa sina råvaror på Willys och inte fasen har de nåt särskilt tillstånd för det.
Rickard Olssons senaste bloggpost: Utnyttja det som finns på plats
[…] större delen av den svenska bloggosfären. Det är ju inte så att FRA-kritiker, libertarianer, piratpartister, fildelare, rättshaverister eller 14-åringar saknar representation på webben. Är det här […]
Precis som Rickard tidigare här kommenterar så är det viktigt att se skillnaden på patent och mönsterskydd å ena sidan, och upphovsrätten.
Patent och mönsterskydd kräver registrering, kräver dessutom registrering i många delar av världen, kräver betalning till en registreringsmyndighet under hela skyddets löptid (något som många missar) och det viktigaste: Gäller enbart ekonomiska intrång. Du kan aldrig hävda patentintrång om inte det uppstått en ekonomisk vinst för den inträngande parten.
Upphovsrätten däremot utgår direkt vid skapandet av verken. Upphovsrättsinnehavarna har även sedan 1960-talet drivit en kampanj mot den icke-kommersiella kopieringen av deras imaterielrättsliga skyddsobjekt. Varför? Troligen för att de faktiskt tror att de förlorar pengar när personer sprider deras verk.
Men betänk då i detta:
Föreställ er att Posten (som har monopol i att dela ut brev – i varje fall i den lilla ort där jag bor) – skulle anmäla mig för intrång i deras verksamhet. Polisen skulle beslagtaga min dator och mycket riktigt: Jag har brutit mot postlagen. Jag har utan tillstånd levererat meddelanden till mottagare. Jag har dessutom satt upp en nod, en webmail, på min hemmaserver, där mina vänner sprider sina meddelanden.
Posten tittar genom min och mina vänners mail-loggar och gör en snabb överslagsräkning. Det har skickats ungefär 100 meddelanden från varje konto varje dag. Det ger ungefär 7.000 meddelanden i veckan, och ungefär 30.000 meddelanden i månaden. Jag har haft min webmail igång i fem månader.
Då stämmer Posten mig på 5 kr x 30.000 meddelanden x 5 månader = 750.000 kr för förlorade intäkter. Några av meddelandena gick dessutom till utländska mottagare, så man klämmer till lite och kräver mig på 1.000.000 kr, för att täcka in skadan jag orsakat Postens utrikes branschkollegor. (Inte för att dessa branschkollegor finns med i åtalet, men det handlar ju ändå om pengar som jag tjyvat från någon).
Låter det intressant? Det är på detta sätt som uphovsrättsindustrin nu formulerar sina rättsmål i USA, Danmark och Finland. Och snart här.
Ska inte blanda mig i stol- post- och mat-debatten här utan bara med vänligt sinne peka på en försvagning i argumentationen.
“Det håller jag inte med om; ett monopol [i]för mig [/i]är en rätt för någon att hindra andra att göra något med saker som de äger.”
Använd dig aldrig av meningar och ord som ens genom text kan uppfattas det allra minsta som att du gör en egen definition utanför överenskommen betydelse. Ofta så orkar/vill inte/kan inte motargumenterare, intresserade och inblandade slå upp rätta betydelsen för att kolla hur pass rätt eller fel man har när man kommer med egna värderingar, grundlagda eller ej på fakta. Att skriva/säga “jag tycker”, “jag anser”, “för mig betyder detta”, “detta är för mig värt” osv är av låg betydelse, har ett lågt värde för andra och tredje part. Det blir allt som allt ett svagt klingande argument, oavsett hur rätt man må ha.
Skriv gärna om och skriv som du brukar göra, faktaspäckat och högintressant om vad som faktiskt är, för alla.
Tycker att du gör allra bäst i att länka till Wikipedia eller åtminstone går igenom orden och anger källa. Precis oms du så noggrannt brukar göra.
[url=”http://sv.wikipedia.org/wiki/Monopol”]Monopol[/url]
[url=”http://sv.wikipedia.org/wiki/Upphovsrätt”]Upphovsrätt[/url]
[url=”http://sv.wikipedia.org/wiki/Äganderätt”]Äganderätt[/url]
Första posten där jag inte ser några hyperlänkar btw.
Ska inte blanda mig i stol- post- och mat-debatten här utan bara med vänligt sinne peka på en försvagning i argumentationen.
“Det håller jag inte med om; ett monopol [i]för mig [/i]är en rätt för någon att hindra andra att göra något med saker som de äger.”
Använd dig aldrig av meningar och ord som ens genom text kan uppfattas det allra minsta som att du gör en egen definition utanför överenskommen betydelse. Ofta så orkar/vill inte/kan inte motargumenterare slå upp rätta betydelsen för att kolla hur pass rätt eller fel man har när man kommer med egna värderingar, grundlagda eller ej på fakta. Att skriva/säga “jag tycker”, “jag anser”, “för mig betyder detta”, “detta är för mig värt” osv är av låg betydelse, har ett lågt värde för andra och tredje part. Det blir ett svagt klingande argument.
Skriv gärna om och skriv som du brukar göra, faktaspäckat och högintressant om vad som faktiskt är, för alla.
Tycker att du gör allra bäst i att länka till Wikipedia eller åtminstone går igenom orden och anger källa. Precis oms du så noggrannt brukar göra.
[url=”http://sv.wikipedia.org/wiki/Monopol”]Monopol[/url]
[url=”http://sv.wikipedia.org/wiki/Upphovsrätt”]Upphovsrätt[/url]
[url=”http://sv.wikipedia.org/wiki/Äganderätt”]Äganderätt[/url]
Första posten där jag inte ser några hyperlänkar btw.
[…] Nilsson: Liberati och omvärlden Opassande: Alexander Bard och Liberati Rick Falkvinge (pp): Upphovsrätt står i motsats till äganderätt Blogge Bloggelito: Åt helvete med Bards pragmatism! ProjO: Bard, kyrka och pedofili Kurvigheter: […]
Bard har alltid “given me the creeps” – Den mannen ser ohederligt ut och hans vurmande för en speciell “elit” skrämmer mig
Dessutom talar Bard naturligtvis till sin egen fördel – som medioker kompositör och medlem i BWO har han intresse i att ha en uppfattning som värnar hans egna ekonomiska intressen – Ha mycket – vill alltid ha mer – och åt helvete med alla dessa 2 miljoner undermänniskor som fildelar utan vinstintressen
Låt oss pirater utropa ett trefaldigt Buuuuuuu och åt helvete med Bard!
Och jag utropar härmed Rick Falkvinge till den svenska Obama – We need CHANGE – and YESSSSS – WE CAN!!!!!
Ut med alla dessa mossiga och korrumperade politiker som så ensidigt lyssnar på amerikanska särintressen och våldtar 2 miljoner svenska medborgares fri- och rättigheter för att dom är rädda för sanktioner från USA
We need CHANGE!!!
Och PP bör komma in i Rikdsagen nästa val så att Sverige vrids åt rätt håll igen – på nytt blir ett ÖPPET och DEMOKRATISKT samhälle – YESSS – WE CAN!!!
[…] är fem bard som är bättre än […]
I min mening skiljer det en del i jämförelsen mellan stolen och DVD-filmen. När du du betalar för filmen accepterar du ett kontrakt där du får lov att ha filmen hemma hos dig, du får se den, du får inte kopiera den – samt en mängd andra restriktioner. Mot detta betalar du en viss summa pengar. Jag skulle inte kalla det för ägande, i den klassiska bemärkelsen, eftersom du mycket riktigt inte får lov att behandla varan som egendom.
Jag håller med Stefan om att det kan behövas ett juridiskt ‘backbone’ i PP. Det här är komplexa frågor som jag tror ingen till fullo kan säga sig förstå. Och vi har en mäktig motpart som gör allt för att röra till korten för oss. Vi behöver skilja på den ideella upphovsrätten som ingen kan ta ifrån upphovsmannen men som bolagen gör allt för att i praktiken kontraktera bort, och den ekonomiska, där bolagen sedan när de känner sina pengar hotade går in och säger sig föra den ideelle upphovsmannens talan. All diskussion från bolagens sida har med den ekonomiska upphovsrätten att göra. Glöm inte det!
Bolagen har i praktiken från den ideella upphovsmännen köpt upp alla möjligheter för denne att styra över sitt verk. Vill bolaget/förlaget ge ut verket så gör de det. Annars inte.
I fallet med designern och mönsterskydd så gäller samma sak, designern ska vara glad om han får något betalt per stol, det är inte säkert. Och omvänt vilket är allvarligt för våra kulturskatter, den ekonomiska upphovsrätten kan de facto strypa möjligheterna att ge ut ett verk om det inte passar dem. Och den ideelle upphovsmannen kan inte göra ett dugg om han/hon har skrivit på fel sorts kontrakt. Vi behöver stoppa möjligheterna för ekonomiska intressen att hindra att verk når sin publik. Det finns böcker som förlagen inte vill trycka fler exemplar av trots att författaren bönar och ber. Samma sak med skivbolag som ÄGER massor med mastertaper. Vi behöver ett verksskydd som garanterar allmänheten tillgång till ett verk som en gång presenterats gjorts offentligt.
Detta löser fildelingen automatiskt (förrutom de kulturskatter som bolagen/förlagen har i sina arkiv).
Sen är det intressant att notera att Ciryon anser att jag genom att köpa en av de miljontals DVD:er som ligger till extrapris på en pall i affären har ingått ett kontrakt! Jag antar att du jobbar i branchen:-)
Ciryon,
Så skulle man kunna lägga upp filmförsäljning och uthyrning; Men det gör man inte. Man säljer den fysiska varan på vanligt sätt. D.v.s. så som man vanligen gör med lös egendom. Varpå man förlitar sig till upphovsrätten och relaterade rättigheter vad gäller det resterande.
Jag tror att folk skulle vara lite skeptiska till att köpa en vara om de var tvungna att skriva på ett sådant kontrakt som du nämner varje gång de köpte en vara behäftad med något slags upphovsrätt. Dessutom har jag svårt att se hur man skulle kunna få detta att binda tredje man. Kanske en klausul där köparen förbinder sig att i all framtid under skadeståndsansvar hålla varan under kontroll. Om inte det tidigare så skulle detta sista få mig att hålla mig på behörigt avstånd från sådana varor.
Dessutom, jag tror att konsumentköplagens regler om ojuste kontraktsvillkor i standardkontrakt skulle kunna sätta käppar i hjulen för en sådan plan.
Inte heller är “shrink wrap agreement” giltiga. De får till, exempel, skriva vad de vill på dina förpackningar med bläck till skrivaren. Du som användare får lov att fylla på dem ändå. Det betyder inget vad de som säljare tycker. De kan skriva att jag inte får kopiera min DVD bäst de vill, det får jag ändå. Fast man kan ju så klart undra om det är lagligt att ge felaktig juridisk information till konsumenter…
Nils,
Förlagsbranschen är lite äldre, där har man lite mer juste praxis. Generellt säljer författare bara tidsbegränsade rättigheter för ett bestämt antal upplagor.
Det har på senare tid, vad jag förstår, varit en vilja från förlagsbranschens sida att köpa på sig mer omfattande rättigheter. Men författarna vägrar oftast.
Nej, Nils, jag är inte i filmbranchen. 🙂
Mumfi, visst är det ett problem att fysiska varan säljs på vanligt sätt, men ändå innebär ett kontrakt. Jag avskyr personligen det även på andra områden, t.ex. om jag går på en lokaltrafik-buss ingår jag ett avtal om att betala biljetten i en biljettautomat, annars får jag betala straffavgift som är mycket högre. Jag får inte heller äta glass ombord etc.
Den största anledningen till att det är så otydligt vid filmförsäljning är förstås att många konsumenter inte skulle gå med på det. Det är i praktiken ett vansinnigt dåligt kontrakt där vi “köper” en vara, men inte får lov att använda den som vi vill. Det är heller inte ett ärligt och öppet kontrakt eftersom köparen inte känner till de begränsande klausulerna.
Om filmförsäljning verkligen var upplagt så konsumenterna känner till kontraktet har de möjlighet att acceptera det och köpa varan eller så skulle de välja ett annat alternativ. Om det är som nu, att risken att bli straffad för att “bryta kontraktet” är näst intill obefintlig, skulle nog många välja att köpa varan ändå. Det är synd, eftersom filmbolagen då inte behöver ändra sin strategi.
[…] Relaterat: Metro: Massiva protester Rick Falkvinge om äganderätt och upphovsrätt. […]
@Ciryon
Det är tveksamt om ett kontrakt som accepteras passivt utan att det granskats av “köparen” (Shrink-Wrap/Click-Wrap) skulle hålla i en juridisk prövning.
Rickard O:
Ja, mönsterskyddet fungerar ok, det tycker jag med.
När det gäller att det fortfarande visst betalas för musik och säljs skivor: ja ja ja, men det vet vi ju vid det här laget, att både de gamla skivbolagen, den specifika affärslogiken de representerade och den fysiska skivan ska bort!
—————
Min utgångspunkt i hela den här baletten är att först fråga konsumenten om han/hon vill betala något till de som skrivit och spelat in musiken de lyssnar på och så fall hur de vill göra det.
Om det då visar sig finnas acceptans för det, så vill jag ha sammanförande teknik mellan den som skapat något och den som vill köpa eller nyttja det som skapats, för att få ett ekonomiskt flöde mellan tillverkare (artist) och slutkund (användare). Jag har inget till övers för de gamla mellanleden, men jag vill verkligen att det ska finnas friska incitament för gitarristen, sångerskan, låtskrivaren, chauffören, humparen eller ljusteknikern att kunna ha fungerande skrån så länge efterfrågan kvarstår.
För det är ju just det. Efterfrågan kvarstår ju idag.
Det som skiljer detta paradigmskifte från många andra, är att vi står inför faktumet att efterfrågan på digital underhållning kvarstår, men betalningsviljan har sjunkit på grund av inflationen som uppstått då tillgängligheten för massorna ökat genom internetkulturen.
Men. Efterfrågan kvarstår. Om då tillgängligheten så småningom minskar genom att man på sikt producerar mindre ny musik (artister får mindre ekonomiskt incitament att försöka bli framgångsrika), så kommer allt att återbalanseras av sig själv så småningom, eftersom ekvationen då blir:
Liten tillgänglighet plus stor efterfrågan=Ökad betalningsvilja.
Hela denna fråga är komplex och kastas alltför ofta in i några förenklade populismer på båda sidor debattstängslet, ungefär som när det var på modet att “hata palme” på åttiotalet ett tag. “Duumma fildelare…fyyy”. Så enkelt är det ju givetvis inte.
Jag tror att marknadsekonomin kommer att ordna rätt mycket av detta. “Life will find a way” som Jeff Goldblum sa i filmen Jurassic Park.
/Stefan
Stefan Hallgrens senaste bloggpost: Sound production on "Jakers"
Ciryon,
När du åker tunnelbana så består ditt konkludenta handlande i att nyttja tjänsten. Har du inte betalat är det inte en straffavgift du drabbas av. Det är en vanlig och ordinär avgift ett fullständigt lagligt sätt att betala, det står även specificerat i avtalet att du får betala på detta viset. Det är naturligtvis av praktiska skäl det är så. Det vore lite omständligt att lagföra alla som inte betalat vid en kontroll för bedrägligt beteende.
När du köper en vara så är ditt konkludenta handlande att du i utbyte mot varan lämnar pengar. Du har på intet sätt ingått ett avtal annat än det att du har förvärvat en vara för pengar. Skulle det varit några ytterliga villkor förknippade med varan, så borde det varit något kontrakt involverat. De rättighetsmässiga aspekterna sköts av en helt annan lag än avtalslagen i detta fall.
Gammalmedia vaknar om IPRED:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3734809.ab
Stefan Hallgren: Instämmer helt med dig! Naturligtvis har det uppstått inflation på marknaden när man lätt kan få tag i en produkt gratis, utan att egentligen riskera straff. Jag har också läst att fildelning skapar mer kunder åt musik-och filmindustrin å ena sidan, och att den tvärtom skapar missade intäkter åt brancherna.
Det blir ju väldigt polariserat och svårt för den som inte har siffrorna och statistiken att bilda sig en uppfattning. Vad jag däremot är säker på är att vi kommer att få se en förändring av marknaden i framtiden, med annorlunda försäljnings-och produktionsmetoder. Men jag vill självklart att artister och filmskapare ska ha fortsatta möjligheter att försörja sig. Intressant slutekvation, känns som att det var mer så förr i tiden?
[…] börjar med Christian Engströms inlägg, och Rick Falkvinges inlägg om Alexander Bard och hans knäppheter om fildelning, och om […]
Stefan och Stefan, javisst var det så förr i tiden. Det här med mellanhänder och upphovsrätt är egentligen en historisk parentes. Förr i tiden var marknaderna för musik små så trubadurerna kunde få direktkontakt med lyssnarna, sedan kom massmedia och ställde till det och nu är vi tillbaka där musikerna och lyssnarna kan få direktkontakt, men på en helt ny skala.
Cory Doctorow skriver läsvärt om de kulturella aspekerna på copyfighten här: http://www.locusmag.com/Features/2008/11/cory-doctorow-why-i-copyfight.html
När man sedan lägger till de repressiva åtgärder som måste till för att bolagen ska kunna försöka beivra upphovsrättsintrång på nätet och på skolgårdarna så blir det än mer tydligt att musikerna måste hitta alternativ, och det snabbt. Jag tror på många alternativ, om inte annat för att få stabilare intäkter även om det sker ny teknikutveckling, men ett förslag finns här: http://www.piratpartiet.se/richie/20060624 .
Rickard Olssons senaste bloggpost: Helt förutsägbart.
Tja mycket av det Falkvinge skriver om alternativ till TPB låter vettigt i mina öron. Frågan är då varför det inte redan gjorts? Skulle det innebära en minskning av jobb inom skivindustrin då man inte längre behöver pressa plattor och trycka skivkonvolut? Eller, känns som att åtminstone nån anställd inom skivindustrin måste ha tänkt i de banorna någon gång?
Sen finns naturligtvis en annan aspekt som åtminstone jag tänkt på och det är den med friheten att göra den musik man vill, i den takt man vill. Som det ser ut nu så finns det bolag som mer eller mindre knäcker artister när de pressar dem hårdare och hårdare eftersom de vill ha en uppföljare, ibland snabbare än artisten är beredd att göra. Som Rickard sa så kommer kanske framtidens skivmarknad se helt annorlunda ut med en betydligt mindre andel som lever på sitt artisteri, vilket så klart påverkar köpmarknaden och produktionstakten.
Det finns idag gott om utmärkta dataprogram som man kommer väldigt långt med, plug-ins och simuleringar som låter väldigt likt riktiga instrument. Jag jobbar lite själv med detta och ser med spänning fram emot utvecklingen. Kanske är de stora studiona ett minne blott i framtiden?
Piratpartiet är inte längre ett alternativ för mig att rösta på. Tyvärr.
Eno: på grund av vad som stod i den här postningen!? då är jag bra nyfiken på hur du resonerar, det här har varit del av grundretorik 1a sedan våren 2006…
Äganderätten är ju inte digital i den meningen att den är 0 eller 1. Till exempel kan den som äger en jordegendom upplåta nyttjanderätt i fastigheten (t.ex. jordbruksarrende) på ett sätt att arrendatorn uppfattas som ägare till fastigheten. Men det förändrar ju inte det förhållandet att ägaren till fastigheten faktiskt inte har överlåtit fastigheten till arrendatorn utan enbart upplåtit nyttjanderätt i fastigheten.
Samma sak med upphovsrätt. Man kan sälja hela rätten till ett skyddat verk men om man inte har gjort det så finns begränsningar i hur förvärvaren av verket får använda det.
Konstigare än så är det nog inte.
Erik: När du har kvittot för en vara i handen, så är den 0 eller 1.
Har du kvittot för varan i handen, så är varan din.
Tycker du slirar genom att inte separera ideell upphovsrätt och ekonomiskt (eller så är jag bara trött och missade det i den initiala postningen). Nils gör en bra invändning (http://rickfalkvinge.se/2008/11/09/upphovsratt-star-i-motsats-till-aganderatt/#comment-13196).
Vad gäller mönsterskydd etc. så finns det klausuler även i svensk lag men fr a i amerikanska immaterialrättslagar där det som är “inarbetat” faktiskt är skyddat även utan registrering.
deepeds senaste bloggpost: Liberati både Bard och dåligt?
deeped, den ideella rätten vill vi behålla i princip orörd. Vi har tom diskuterat att göra namnrätten evig (enligt lagtexten löper den ut samtidigt som den ekonomiska i Sverige idag) men det finns vissa praktiska problem med ett sånt förfarande plus att praxis är sån att en lagskärpning på den punkten egentligen inte behövs.
För övrigt tycker iaf jag att det är lite ironiskt att ett system liknande patentsystemet (eller USAs upphovsrätt innan 1976) skulle fungera bättre för upphovsrätten än det vi har idag, eller för den delen som det systemet fungerar för patenten… Registrering, förnyelse efter halva tiden, gäller inte ideellt nyttjande och löper ut efter 20 år. Lysande. Det är en av de få saker jag önskar att USA faktiskt hade exporterat istället för att anamma den europeiska upphovsrätten.
Rickard Olssons senaste bloggpost: Helt förutsägbart.
Förresten Hagge; svaret är JA! Folk vill betala: http://kulturbloggen.com/?p=4278
Rubriken skulle lika gärna kunna vara “AC/DC gick rakt upp som etta på albumlistan, därför att den släpptes på piratsajter i förväg”
Rickard Olssons senaste bloggpost: Helt förutsägbart.
[…] digitala så byggs en Berlinmur mellan säljare och köpare. Ett tankesätt som också Piratpartiet ibland verkar fastnat […]
jan ericson (m) är nu mot ipred som förslaget ligger, så det var en till. http://www.ericsoniubbhult.se/
Vadå emot ditten och datten “som förslaget ligger”. Antingen är man för eller så är man emot!
Det blir samma smet som med FRA-lagen.. Man byter 2 bokstäver och då är inte förslaget “som det låg”..
Är vi mot dödsstraff “som förslaget ligger”.. Det verkar vara ett modeuttryck för politiker. Man är för dödsstraff “i princip” men inte just som “förslaget ligger”…
Sådant ska ert språk vara att JA är JA och NEJ är NEJ, och allt därutöver är av ondo!
Så vilket är det?
JA eller NEJ?
[…] ställning för att bevara status quo utan att omarbeta upphovsrätten, en godtyckligt utformad inskränkning av äganderätten som i dagsläget är designad att ge upphovsrätts-innehavaren intäkter för ett verk i 70 år […]
[…] är att fiendearmadan inte ens har lämnat varvet, eftersom amiralerna har bestämt sig för att förklara krig mot havet istället för att bygga sjödugliga skepp. Eller för att uttrycka sig i klartext: det råder viss […]
Hej Rickard. Ditt exempel faller i småbitar när man betraktar följande:
Om du äger en stol får jag inte låna din stol och bruka utan att fråga dig om lov. Även om jag enbart använder stolen då du inte gör det, och jag lämnar tillbaks din stol i exakt samma skick som när jag tog den, så är det fortfarande ett brott.
Det kallas “Egenmäktigt förfarande”. På utrikiska liknar det “Taking Without Consent”, eller “Trespassing”.
Om du köper en skiva, säg en musikskiva så är den fysiska plastbiten din att göra vad du vill med. Men informationen på den är *inte* din. Det du köpte var rätten att ta del av informationen. Det var därför du bara betalade 150 SEK istället för 50 000 000 SEK. Lägg ut en större summa så kan du också få köpa rätten att kopiera och distribuera informationen.
På samma sätt: lägg ut några miljoner på din stol, så får du gå förbi mönsterskyddet om du vill.
Michael: Ja? Vad vill du ha sagt med det exemplet?
Både stolen och filmen, som är mina ägodelar, får ingen ta eller låna utan mitt godkännande. Det är en grundförutsättning för äganderätt.
Jag pratar om hur upphovsrätten begränsar vad jag får göra med mina ägodelar, i det här fallet en stol och en film.
Ditt resonemang om att skilja på äganderätt på informationen på skivan och själva skivan är däremot ett filosofiskt resonemang som inte har någon grund i juridik eller ekonomi. När jag köper skivan, så är hela skivan min. Jag äger den utan och innan, inklusive informationen på den. Däremot finns det ett monopol på distribution av den informationen, som gör att jag inte får göra vad jag vill med min egen ägodel.
[…] Rick Falkvinge (som aldrig borde ta ordet liberal i sin […]
Jag kritiserar argumentet att upphovsrätt och äganderätt står i konflikt här:
http://fritzson.wordpress.com/2008/11/14/upphovsratt-star-inte-i-motsats-till-aganderatt/
Fritz- Anton Fritzsons senaste bloggpost: Upphovsrätt står inte i motsats till äganderätt!
[…] ♦ Jag skrev ju nyligen att upphovsrätt inte är samma sak som äganderätt. Rick Falkvinge menar till och med att upphovsrätt står i motsats till äganderätt. […]
Upphovsrätt och äganderätt är inte samma sak, skriver en upphovsrättsexpert på Newsmill:
http://www.newsmill.se/artikel/2008/11/14/upphovsratt-och-aganderatt-ar-inte-samma-sak
Hittade ett motinlägg hos jättemegagruppen “Ja till IPRED” (i skrivande stund 310 personer).
[…] Exakt så. Upphovsrätten är ett statligt sanktionerat privat monopol som är ett intrång i äganderätten. Det gläder mig att MUF äntligen har sett detta. Andra förbund har sina egna orsaker för att […]
[…] här inlägget började som en kommentar hos Bloggen Bent. Andra som sagt precis samma sak är Rick Falkvinge och Blogge Bloggelito. Och massor av andra, inklusive ett antal Nobelpristagare i ekonomi som jag […]
[…] http://rickfalkvinge.se/2008/11/09/upphovsratt-star-i-motsats-till-aganderatt/ “Låt mig ge ett konkret exempel. Anta att jag köper en kopia på en stol. Jag säger “kopia” eftersom den är maskinellt framställd från en master i form av digital ritning på en fabrik; det är rätt och slätt “en stol” i vardagligt tal som jag köpt på Ikea. Jag äger stolkopian, jag har kvittot på den här. Det är min egendom. Den här stolkopian får jag göra ett antal saker med: […]
[…] är i sig rätt intressant. Ni kan läsa mer om den HÄR (Rick Falkvinge), Här (Blogge) och Här (Oscar Swartz och Här (Blogge igen). Man köper sig en […]
Rick Falkvinge:
Din argumentation faller direkt. Du bygger allt på ett missförstånd att du får göra vad du vill med allt du köper.
Vi kan väl dra ett löjligt exempel så alla förstår:
Köper du en bil blir den din hel och hållen, men det betyder ju inte att du kan förfoga över den precis som du vill. Du måste ha ett körkort, du måste hålla dig till trafikreglerna, åsamkar du någon annan skada med din alldeles egna bil måste du ersätta denna.
Hänger du med?
perunaperse,
Ja precis, trafikreglerna inskränker i äganderätten.
Det betyder inte för den skulle att de måste tas bort, men det betyder att man inte kan försvara trafikreglerna med att säga att trafikregler är samma sak som äganderätt.
För precis så ser upphovsrättsindustrins argument ut: trafikregler är äganderätt.
Mikael Nilssons senaste bloggpost: Ett piratmanifest?
[…] Björn Hamilton (m) som pratar om gränsdragningar mellan äganderätt och personlig integritet, och således i grunden inte har förstått att upphovsrätt står i motsats till äganderätt. […]
Det är många i den här debatten som blandar ihop hur lagstiftningen ser ut nu med hur den borde se ut. Någon invände att stolen är ju mönsterskyddad, så man får inte alls kopiera den hur som helst. Javisst, men det beror ju på spridningsmonopolet för intellektuell egendom som vi har idag. Om vi ska diskutera huruvuda det är rätt eller fel att spridningsmonopolets finns så kan vi ju inte utgå från att det finns och att det är rätt att det finns. Det blir ett cirkelresonemang.
Eliass senaste bloggpost: Finanskrisen orsakades av staten
[…] upphovsrätten är, använder jag mig av några rader ur ett av Rick Falkvinges (Piratpartiet) blogginlägg: Anta att jag köper en kopia på en stol. Jag säger “kopia” eftersom den är maskinellt […]
[…] är inte ägande. Upphovsrätten inskränker äganderätten. (Se de här två länkarna för mer argumentation kring just det.) Om fildelning hade varit stöld, så hade […]
[…] är inte ägande. Upphovsrätten inskränker äganderätten. (Se de här två länkarna för mer argumentation kring just det.) Om fildelning hade varit stöld, så hade […]
Jag tror att du missuppfattar upphovsrättslagen och dess intentioner. Jag har tidigare sett att du själv skyddar dig bakom den och skriver att material på din blogg får användas av andra under förutsättning att de uppger dig som ursprung. Utan upphovsrätt skulle du inte kunna kräva sådant – möjligen skulle du kunna be snällt.
Sedan är det ointressant huruvida upphovsrätten är liberal, konservativ eller nazistisk. Det intressanta är intentionen. Att när du kläcker en smart idé så kan inte Microsoft/IBM/Bonniers/Sony lansera denna idé som sin egen hur som helst. Du har rätt till idén. Du har säkert tänkt tanken förr men det tål att upprepas: Upphovsrätten är till för att skydda den enskilda individens intressen – inte stora, elaka, dumma skivbolag.
Slutligen så är det här med idé kontra “fysiskt” bara tröttsamt. Det finns inte ett enda företag på det här klotet som med hedern i behåll säljer tillverkningskostnader. Man säljer ett mervärde. Eller menar vi på fullaste allvar att Adidas och Nike måste börja ta lika mycket betalt för sina skor som Panter, bara för att det kostar lika mycket vad gäller material? Och om de inte gör det är det bara att “stjäla” mellanskillnaden? Kostnaden vad gäller material för att framställa en bil är löjligt liten i förhållande till vad du betalar. Ska vi ta en tur till bilhandlaren med en varsin hundralapp och köpa en bil. Vill inte handlaren sälja så kan vi alltid lämna hundringen och ta bilen ändå. Det är ju vår frihet som går först!
Vi behöver upphovsrättslagen. Den gör så att vi kan ha andra saker som du säkert uppskattar. Jag tänker på exempelvis GPL och alla dess varianter för dokument. Utan upphovsrätten kan vi glömma GPL.
@Esson
Nu pratar du mest om den ideella upphovsrätten. Denna princip – “äras den som äras bör” – har funnits i vår kultur i minst tusen år och är väl förankrad i vårt tankesätt.
Det som är ifrågasatt är den ekonomiska upphovsrätten, dvs kopieringsmonopolet. Det är något som pådyvlats oss från den anglosaxiska rätten och är något som nu visar sig ha stora samhällskostnader. Det är också den som står i motsats till äganderätt.
“Utan upphovsrätten kan vi glömma GPL.”
Utan copyright behöver vi inte copyleft.
Jag pratar om att slå mynt av idéer, det enda företag sysslar med. Vad “pirater” hävdar är att en stoltillverkare slår mynt av tillverkningskostnad/materialåtgång. Jag hävdar att stoltillverkaren slår mynt av ett mervärde vilket har sitt ursprung i en idé. Stoltillverkaren säljer inte materialet till stolen – han säljer idén om en stol som är:
snygg
unik
billig
häftig
inne
annorlunda
Upphovsrätten finns för att skydda den som skapat idén så att denne kan slå mynt av sina bra idéer.
Varför är en idé mindre värd än ett ting? Varför ska skyddet för idéer vara sämre än skyddet för ting?
“Utan copyright behöver vi inte copyleft.”
Men du… Om vi har två saker som fungerar, varför ta bort den ena? Utan copyright har vi bara copyleft är min (fria) tolkning av det du säger. Så, varför ta bort copyright – en sådan manöver tillför inget. Behovet av copyright är tämligen uppenbart, åtminstonde behöver vissa människor copyrighten. Varför inte göra så att alla kan få som de vill. De som vill ha copyright har den och säljer sin musik under sina villkor. De som inte vill ha den använder sig av copyleft och säljer sin musik under sina villkor. Eller kanske kör de en “licensform” alla BSD/MIT/Apache och avsäger sig mer eller mindre av copyrighten. Vad är problemet?
Jag misstänker att problemet är att du inte får ta del av den musik/idé du vill ta del av under <> villkor? Här har vi liberalismens ärkenemesis. Vems frihet går först? Min frihet att själv välja vem som får ta del av mina idéer, eller din frihet att ta del av mina idéer? Eftersom det trots allt var jag som skapade mervärdet/idén, så lutar jag åt att min frihet går före din. På samma sätt som stoltillverkarens rätt att ta betalt för stolen (för att han producerat den) går före din rätt att inneha stolen.
Hittar konsumenten en likvärdig idé/stol hos någon annan producent så står det konsumenten fritt att välja vilken producent han önskar använda som sin leverantör.
Ja, både trött och allmänt dålig på att stava. “Åtminstone” heter det, och “alla BSD…” heter det inte. Hitta gärna fler, men håll det för dig själv. 😉
perunaperse:
Nej, trafikreglerna inskränker inte äganderätten.
De inskränker vad du får använda din bil till på allmänna vägar. Köper du en bil får du måla den rosa, montera ner den, slå den i bitar, doppa den i choklad eller köra den. På allmänna vägar, däremot, som ägs av staten, eller privata vägar som ägsa av en privatperson, har du inskränkningar på hur du får använda den för allmän säkerhets skull. Om den faller i bitar så du orsakar olyckor eller om du krockar med någon är det en aggression mot andras rätt till liv och egendom.
Ska du inskränka andras rätt till liv, frihet och egendom med en DVD som du äger så kan du kanske bryta den i bitar och hugga ihjäl dem med den, men jag kan inte komma på några sätt att frihetsberöva folk eller stjäla från dem m.h.a en DVD.
Din liknelse är helt uppåt väggarna fel.
[…] Upphovsrätten begränsar detta. […]
[…] utmanar vår traditionella syn på äganderätt” tyder på att C inte har förstått att upphovsrätt står i motsats till äganderätt. Så länge de inte gjort det kommer de nästan säkert fortsätta ligga på fel spår när det […]