Jag tror på oss, men det kommer ingen häst i år

Jag tror.

Jag tror på att vi kan bygga en värld där vi har respekt för varandras kultur och rätten att remixa, sampla och bygga vidare på den.

Jag tror på att vi kan skapa en miljö där alla fritt delar och hämtar kunskap, och där en fråga om eventuell rädsla för att bli spårade bara möts av ett förvånat “hur menar du nu?”.

Jag tror på att vi kan bygga ett samhälle där man aldrig behöver fundera vem som lyssnar innan man börjar prata om kontroversiell politik. (Så är det redan i Sverige.)

Jag tror på att vi kan utnyttja demokratin som den fungerar i Sverige idag för att åstadkomma de här förändringarna. Ett steg i taget.

Jag tror på att vårt hack — vårt parlamentariska hack — är tillräckligt fokuserat för att åstadkomma det. Vi kan inte rädda hela världen, göra demokratin i Sverige till ett gyllene föredöme eller åstadkomma fred i Mellanöstern. Det är inte heller vårt mål. Vårt mål är att rädda integriteten, kulturen och kunskapen. Att rädda dem åt alla.

Och jag tror dessutom att vi kan skapa en bättre värld genom att nå våra mål.

Men för det krävs det att vi pratar om varför vi vill nå de här målen, och att vi pratar med våra vänner, kollegor och bekanta. Det krävs att var och en av oss pratar, pratar, pratar.

Jag vet att det är lätt att känna sig svårmotiverad just nu eftersom vi uppelver oss synas ganska lite i media. Men då glömmer man hur det var före EU-valet. Vi blev otroligt bortskämda med all uppmärksamhet vi fick efter det valet, och kände att resten skulle gå på en räkmacka.

Då glömmer man att första gången vi särredovisades över huvud taget inför EU-valet var 38 dagar före valet, den 29 april. Spelbolagen gick ut med pressmeddelanden där de chocksänkte våra odds från 8 gånger pengarna till 1,5 gånger pengarna. Man glömmer också att vi satt med ansiktet i händerna tre veckor före EU-valet och var bekymrade att vi knappt syntes i gammelmedierna alls.

Vi glömmer också att vi syns mycket mer nu än vi gjorde motsvarande tid före EU-valet. Sådant mäter vi hela tiden.

Det är sant att vi hade mycket gratis i EU-valet i och med Pirate-Bay-rättegången. Men det händer saker hela tiden nu också. Vi måste bara prata om dem. Precis som inför EU-valet. Med vänner, kollegor och släkt.

Den här gången kommer det ingen häst, så vi kan inte gå och vänta på den. Det kommer ingen Ipred, ingen rättegång. Det är vi själva som måste skapa vår framgång. Det finns inget att vänta på: vår valrörelse har börjat. Vi klarar att göra det, precis som vi klarade att ta vara på läget förra gången — men det är oss själva det hänger på, att inte vänta utan att faktiskt ta vara på och prata om allt som händer runt omkring oss, hela tiden.

Som exempel så publicerade EUs ministerråd ett dokument som går in på hur de vill att Internet ska censureras i Europa. Nätet ska kunna censureras för allt mellan fildelning och olovlig reklam — politikerna vill i praktiken ta sig rätten att stänga ner nätet var som helst och för vad som helst. Ministerrådet är visserligen på EU-nivå, men kontrolleras från ländernas regeringar. Det är riksdagsvalet vi pratar om, alltså.

Ett annat exempel är datalagringen, som Alliansen redan har i byrålådan och där rödgröna redan kommit överens en gång om att införa den. Där ska svenska staten logga all vår kommunikation och spara den i minst ett halvår för att kunna använda den mot oss, till en kostnad (för oss!) av en halv miljard per år. Det är bara obscent.

Gissa hur världen ser ut om fyra år om allt detta får fortsätta? Tänk på hur mycket vi hade kunnat göra i riksdagen mellan 2006 och 2010.

Jag tror på oss, och jag tror på våra mål. Men jag tror också på att vi behöver lägga ner hårt arbete tillsammans för att nå dem. Det finns inget att vänta på.

Veckans argumentationsövning

Blocken, och särskilt Reinfeldt och Sahlin, kommer att försöka framställa sig själva som om det vore avgrundsskillnader mellan dem. Det förtjänar inte något annat än öppna hånskratt. Det är en parodi på allt vad ärlighet heter.

Testa att ta upp den förra partiledardebatten som exempel när du pratar med vänner, kollegor och släkt. Sahlin tog upp höjd bensinskatt, Reinfeldt kontrade direkt med att det kommer att innebära försämringar för en genomsnittsfamilj, och Sahlin kontrade igen med att det inte alls blir några som helst förändringar på grund av andra åtgärder X och Y och Z. Hon förklarade det stolt, rakryggat och tydligt.

Oppositionens statsministerkandidat står alltså där och är stolt över att inte göra någon skillnad alls från nuvarande politik!? Och så undrar politiker varför folk tycker det är meningslöst att gå och rösta?

Men grejen är att hon har rätt. Det gör i praktiken ingen skillnad att rösta på Alliansen eller Rödgröna. Man får i stort sett samma politik ändå. Inklusive marschen mot storebrorsstaten — men den, ja, den kan vi i alla fall göra något åt genom att rösta Pirat i stället.

Den här veckan behöver vi hjälp med…

Vår gammelmedieansvarig, Johnny Olsson, har valt att lämna sin post. Han kände helt enkelt att han inte hade den kunskap som behövdes för posten. Därför söker vi en ny gammelmedieansvarig och använder öppen rekrytering.

Uppdraget är ideellt och väldigt belönande, både i termer av nätverk och meriter. Det går ut på att leda, utveckla och genomföra partiets gammelmediestrategi. Mobiltelefonabonnemang anslutet till partiets växel ingår i uppdraget. Komplett platsannons finns här. Skicka din ansökan med CV och referenser till [email protected] senast den 21 maj. Intervjuer sker löpande och tjänsten är inte bunden till någon speciell ort.

Hörs nästa vecka igen!

Rick Falkvinge

Rick is the founder of the first Pirate Party and a low-altitude motorcycle pilot. He works as Head of Privacy at the no-log VPN provider Private Internet Access; with his other 40 hours, he's developing an enterprise grade bitcoin wallet and HR system for activism.
arrow