Steelneck skrev en gång en väldigt insiktsfull sak i en kommentar om varför östblocket föll och kapitalismen segrade över socialismen (i 80-talets ord). Det hade inte att göra med att en marknadsekonomi var lättrörligare än en centralt planerad ekonomi, även om det nog också är sant. Det hade inte att göra med råvarubrist, med logistikproblem, eller bristen på planeringskraft.
Det här är första delen i min serie om “därför ska man rösta Pirat”. Här fokuserar jag på det pragmatiska högerperspektivet. Fler delar:
- Ett kapitalistiskt perspektiv (28 juni)
- Ett solidariskt perspektiv (29 juni)
- Ett liberalt perspektiv (30 juni)
- Ett folkhemsperspektiv (31 juni)
Anledningen till att Östeuropa föll efter ekonomiskt var att man övervakade människorna så in i helsike mycket att alla som stack ut från mängden det allra minsta råkade illa ut. Men det är att sticka ut som utgör entreprenörskraft. Att titta på hur något görs och säga “jag kan bättre själv”, och sedan också göra det. Att bryta mönstren.
Därför kan vi inte ha ett övervakat folk. Då tränar man aktivt bort deras entreprenörskraft och nästa generations jobb och tillväxt. Det var en tydlig orsak till att Östeuropa hade 1940-talsbilar långt in på 1980-talet.
Jag kom ju in i piratrörelsen från det kapitalistiska hållet. Jag såg alla dessa monopol (upphovsrätter och patent) som politikerna delade ut till höger och vänster, riktigt värdefulla monopol, och tyckte att det var snudd på trolöshet mot huvudman att inte ta ut fullt värde i transaktionen där de delades ut. När det gäller upphovsrätt delas monopolen ut utan någon motprestation alls. När det gäller patent tas en nominell avgift ut som ligger brutalt under det reella värdet.
Men det går djupare än så. I dagsläget har vi ett par länkar i värdekedjan i den kulturella delen av ekonomin som helt enkelt inte tillför något värde till slutprodukten längre. Om en värdeproposition saknas i en länk, så kommer den länken att försvinna på en fungerande marknad. Men de har i stället lagstiftat sig fast i ekonomin — de försöker lagstiftningsvägen säkra sig en marknad, så att det till och med ska bli olagligt att gå runt dem. Jag pratar förstås om skiv- och filmförlagen.
Det finns massor av nya metoder som ökar tillväxten i upplevelseekonomin och ger oss nya jobb, men de motarbetas mycket aktivt av denna nu nollvärda länk. De motarbetas inte heller på en öppen marknad, utan politiskt och juridiskt. Det är ovärdigt en fungerande marknad att låta en aktör
The Pirate Bay är ett bra exempel. Många upplevelseentreprenörer använder det som marknadsföringskanal. Därför, mer än någonsin annat, försöker de tidigare distributionsoligopolen stänga denna kanal (och andra liknande) för leverantörer som inte finner sig i deras defacto detaljhandelsmonopol. Men det görs inte i öppen konkurrens; det görs i rättssalar och lobbyrum.
Sveriges IT-infrastruktur låg tio år före omvärlden 1998. Vi hade potential till enorm tillväxt och försprång framför omvärlden. Detta försprång har dagens politiker schabblat bort genom att lyssna på en värdelös industri som har förlorat sin added value proposition.
Det hela påminner mycket om Red Flag Act. Storbritanniens bilindustri låg en bra bit före de flesta andras, men 1865 lyckades diligens- och tågindustrin trycka igenom en lag som krävde att varje bil hade en besättning på tre personer: en förare, en maskinist (!) och en person som gick framför bilen med en röd flagga (!!). Detta begränsade bilens hastighet till gångfart och dess användbarhet högst betydligt.
Det är ett typiskt beteende för industrier som gjorts onödiga av disruptiv teknik: man låtsas omfamna den nya tekniken, men i själva verket stympar och begränsar man den så att den inte hotar de befintliga industrierna. Diligens- och tågindustrin hade kampanjer där de hedrade bilens kapacitet att köra människor och bagage till tåg- och diligensstationer. Som ett resultat kom Storbritanniens bilindustri flera decennier efter motsvarande industrier på kontinenten. På samma sätt försöker idag upphovsrättsindustrin att bara tillåta Internet i de facetter som bekräftar dessa industriers ytterst tvivelaktiga tillskott till bruttonationalprodukten, och förneka alla andra tillväxtskapande facetter deras existens.
Sådana här nollvärdesindustrier lägger dessutom inte längre något av sin omsättning på marknads- eller produktutveckling, utan lägger enorma summor på opinionsbildning där de försöker övertyga politiker om att deras särintresse är ett allmänintresse. De lägger i regel sina sista slantar på att försvara rättigheter snarare än att marknads- och produktutveckla.
För Sveriges tillväxt och entreprenörsandas skull, så är det dags att upphöra med övervakningsnojan och säga åt upphovsrättsindustrin att konkurrera på en fri marknad eller dö. Dagens politiker förstår inte detta.
Därför ska man rösta pirat 2010 – ur ett kapitalistiskt perspektiv.
Imorgon: ett solidariskt perspektiv.
Pingat på Intressant. Andra bloggar om piratpartiet, kapitalism, val 2010
Så övervakning kommer allvarligt att försvaga vår ekonomi?? Långsökt värre…
“Så övervakning kommer allvarligt att försvaga vår ekonomi??” Inte vidare långsökt. FRA och Ipred har båda gjort att flera utländska tänkta satsningar inom Sverige uteblev och att andra verksamheter tagits till andra länder.
Jag läste för tio-femton år sedan en bok (kommer tyvärr inte ihåg vad den hette) som handlade om precis det här med att övervakning förhindrar innovation, men den handlade inte om öststaterna utan om Kina vs Sydeuropa på 1400-, 1500- och 1600-talet.
Kina hade vid denna tid världens största militärmakt, de facto imperium och högstående kultur. Man byggde bland annat en flotta med uppemot 20000 man som seglade ända till södra Afrika. Man hade utan tvekan kapaciteten att runda Kap Horn och ta sig upp till Europa, eller att segla åt andra hållet och upptäcka Amerika, men det blev aldrig av.
Istället vände man sig inåt, kejsaren blev paranoid gentemot sina undersåtar, drog hem flottan, brände upp skeppen och satsade på att bygga murar mot omvärlden.
Det blev istället Sydeuropa som (efter kraftiga influenser från mellanöstern) skapade renässansen, upptäckte Amerika och via genier som Da Vinci och Descartes (mest känd för “jag tänker, alltså finns jag” men borde vara mest känd för att han uppfann koordinatsystemet och lade grunden för den moderna matematiken) och Gutenberg fick till de första stora tekniska genombrotten som sedan ledde fram till dagens västvärlds försprång.
Den stora skillnaden mellan Kina och Sydeuropa var dock enligt boken att Kina är/var ett fysiskt ganska platt imperium där den kejserliga armen förhållandevis lätt kunde genomdriva maktens nycker och förtrycka den egna befolkningen, medans Sydeuropa på grund av Alperna, mängder av småriken och en terräng (inte olik Afghanistan) som var fullständigt omöjlig att övervaka eller förvanda till ett enhälligt imperium istället utvecklades till ett paradis för innovatörer som t.ex just Da Vinci. Trivdes man inte i tjänst hos den ena fursten så var det bara att dra vidare till nästa dalgång och söka jobb/mecenat där. Tröttnade man där också så var det bara att dra vidare till nästa.
Kina utvecklades till ett navelskådande imperium som har behövt femhundra år på sig för att återhämta sig, Sydeuropa (plus Brittanien) erövrade världens övriga kontinenter, inklusive Kina under en tid.
Så kan det gå när man väljer att satsa på övervakning istället för innovation!
Det låter som Jared Diamonds Guns, germs, and steel. Möjligtvis översatt till Vapen, vete, och vaccin.
Det har faktiskt kommit ut två böcker som påstår att Kina kom till Europa och upptäckte Syd- och Nordamerika innan de drog sig tillbaka. Eller… rent tekniskt så drog de sig tillbaka medan flottan var ute och seglade.
Författaren heter Gavin Menzies och böckerna heter:
1421: The Year China Discovered the World
1434: The Year a Magnificent Chinese Fleet Sailed to Italy and Ignited the Renaissance
Han har fått en hel del kritik dock. https://secure.wikimedia.org/wikipedia/en/wiki/Gavin_Menzies
Vet inte om jag tror på allt i böckerna, men det var intressant läsning i alla fall.
Långsökt? Har du missat Googles bråk med kinesiska staten de senaste månaderna? Vad var det som det bråket handlade om nu igen..? 😉
En övervakningsstat utan skådat like är ingen direkt morot för företag att välja just Sverige.
Utmärkt filosofiskt/ideologiskt inlägg Rick! Många av de tankegångarna har jag själv snuddat vid, även om du tagit det steget längre.
Piratpartiet är på lång sikt det enda hållbara partiet ur ett entreprenörsperspektiv – för entreprenörer gör saker annorlunda och på nya sätt. Och ett repressivt/normopatiskt/moralistiskt samhälle förtrycker de som är annorlunda!
Tror du skrivit med glödande penna! 🙂 Här är några drag med putsduken på inlägget:
– missat d: “.. saknas i en länk, så kommer [d]en länken att försvinna ..”
– ett stycke verkar avklippt: “.. att låta en aktör”
– “added value proposition” kanske jag skulle översatt “förädlingsvärde”
– “för industrier [som] gjorts onödiga”
– fasetter -> facetter
Trettio dagar har November,
April, Juni och September.
Tjugoåtta en allen,
Men de övriga trettioen.
Hans Jacob Seseman
http://www.dagensvisa.com/minata/dav/dav_20_maj.html
Nja… Det enda det här inlägget visar är att herr Falkvinge inte har den blekaste aning om hur samhället fungerade bakom järnridån.
Vilda fantasier kanske får applåder från de redan frälsta, men för de som är nyfikna på partiet blir det nog bara en “Red Flag”….
Tycker det verkar som herr Falkvinge har rätt bra koll. Det stämmer i alla fall med det som mina bekanta från Östeuropa berättat om hur det var när de levde där på 50, 60 och 70-talet.
Dito min ryska kollega som tex berättade att de bara hade enfas el i bostäderna under Sovjettiden. Det gjorde det nämligen så gott som omöjligt för någon att sätta igång någon form av småskalig produktion utanför statens kontroll eftersom de flesta maskiner krävde trefas…
Hehe, minata och Pia.. Båda kära gamla troll! 🙂 Det är kärlek, och det betyder att ditt inlägg gjort verkan. Grattis Rick!
“4.Ett folkhemsperspektiv (31 juni)”
Trettio dagar har November,
April, Juni och September.
Tjugoåtta en allen,
Men de övriga trettioen.
Hans Jacob Seseman
http://www.dagensvisa.com/minata/dav/dav_20_maj.html
Monopolargumenten fungerar, men borde kanske putsas till lite i artikeln.
Övervakningsargumentet haltar dock betänkligt. Dina påståenden om Östeuropa förefaller extraordinära, och kräver därför också extraordinära bevis. Ska du dra det argumentet måste du ha riktigt bra på fötterna.
Räcker med att inse att alla som är övervakade börjar bli rädda för att göra fel. Blir man rädd för att göra fel är risken rätt stor att man hellre gör inget alls än att riskera att göra fel…
Intressant resonerat, Rick, med många tänkvärda kopplingar för den som är intresserad nog att ha tagit sig hit på våra internets.
Pia ovanför verkar ha fler argument mot övervakningsstaten att döma av hennes kommentar ovan. Pia, kan du utveckla dem så att du tillför mer värdefull kunskapsmassa till inlägget? Vore perfekt. Tillsammans kan vi bygga kunskapssamhället.
Liksom Jakob hade jag kanske velat ha något mera mastig förklaring till öst&bilarna; resonemanget känns förvisso inte direkt falsifierbart, men det hade blivit mera trovärdigt med länkar till forskningsrapporter/historieböcker/ekonomiböcker/berättelser från folk levt under den tiden o dyl.
Och förresten – dessa fyra idelogiska tillspetsningar till inlägg du nu skriver kommer skaffa dig fiender i många läger! Låt mig därför säga att jag är tillräckligt pragmatiskt/filosofiskt lagt för att inte ta illa upp. Att ha ett fixerat icke-plastiskt sinne är obra 🙂
“Så övervakning kommer allvarligt att försvaga vår ekonomi?? Långsökt värre…”
Inte alls. Ta tex “säkerheten” på flygplatserna som exempel:
http://articles.moneycentral.msn.com/Investing/Extra/the-high-cost-of-airport-security.aspx
“Since the Christmas incident, the federal government has announced plans to spend about $1 billion on full-body scanners and other security technology, including bomb detectors.”
En miljard gröna för nya, balla scanners på flygplatserna, men det är inte bara utrustningen som kostar. Även väntetiden i köerna kostar pengar.
“Poole calculates that the additional time spent waiting in airports due to security procedures has cost the nation about $8 billion a year since Sept. 11, 2001.”
Det är en j-a massa miljoner dollar sen 2001, och de nya systemen kommer utöka väntetiden.
“Substituting full-body scanners for metal detectors would likely increase wait times and thus raise costs. Poole says a passenger takes about 30 seconds longer to get through a full-body scanner than through a metal detector.
“If TSA made (full-body scanners) mandatory as a replacement for metal detectors, this would be huge. There would be lines going out the buildings,” says Poole.”
Så inte bara kommer det kosta ännu mera pengar för samhället i form av bortslösad tid, dessutom måste flygplatserna byggas ut för att hantera den längre tiden det tar för att slussa folk genom scanningen, det lär inte vara gratis. Och som inte det räcker så finns det andra samhällseffekter som är mer sekundära.
“For example, longer delays at the airport have encouraged passengers to seek other modes of transportation, such as driving.”
“Because driving is so much more dangerous than flying, the addition of thousands of additional people taking to the roads rather than the skies after Sept. 11 has led to more car accidents. Blalock estimated that from September 2001 to October 2003, the enhanced airport security led to 2,300 road fatalities that otherwise would not have occurred.”
Så man kan alltså ganska kallt konstatera att den övervakning och registrering vi idag ser i samband med att man tar flyget kostar samhället oerhörda mängder pengar men även indirekt ökar antalet människor som dör i olyckor. Det här skulle man förstås kunna anse vara värt det om det stoppade terrorister, men faktum är att samtliga attackförsök mot flygplan vi sett sen 2001 antingen har stoppats av traditionell polisspaning innan utövarna ens tagit sig till flygplatsen eller, i några fall, av passagerarna på själva planet som helt enkelt agerar för att rädda sig själva. I inget fall har flygplatssäkerheten gjort någon som helst skillnad, och jag tror inte på att det kommer bli någon skillnad i framtiden heller.
http://www.youtube.com/watch?v=xBfHMCiatK0
Så den som vill kommer alltid att kunna ta sig igenom säkerheten.
Det här är ett exempel där säkerheten kostar samhället mycket mer än det ger fördelar men liknande argument finns vad gäller datalagringsdirektivet, TV-övervakning av gator och torg, spårandet av folks resor (tex legitimationstvånget på tåg etc). För att en införd säkerhet ska vara värd kostnaden krävs det i princip att det finns en grundläggande undersökning bakom som verkligen kan visa på uppenbara samhällsfördelar innan en viss åtgärd genomförs. Den typen av undersökningar saknas i princip för alla de åtgärder vi sett införas det senaste decenniet, i stället handlar det bara om påståenden om att de är till för att stoppa terrorism, barnporr, trafficking etc, påståenden som ofta visar sig inte hålla när de undersöks närmare.
I slutändan blir vi stående med åtgärder som kostar pengar som kunde använts för att tex skapa jobb eller på annat sätt förbättra samhället, vi har sekundära effekter som inte helt sällan betyder att folk gör val som inte gagnar samhället lika mycket som de val de annars skulle gjort och de fördelar vi ser av den ökade övervakningen och registreringen är i princip alltid försumbara eller till och med helt icke-existerande.
Väldigt bra inlägg!!! Kan inte du bli talskrivare åt Rick?
Intressant och det är bra att du skriver, Rick!
Vi behöver en faktabaserad och objektiv diskussion, det vet jag att du håller med om. Åsikter och önsketänkande är gammalpolitik.
Källhänvisningar och länkar till bakgrundsmaterial och wikipedia är bra och bör användas frikostigt. Piraterna bör vara ledande i detta, att försöka undvika åsikter och vaga argument. (Bil- och entreprenörsargumenten är lite långsökta.) Du hänvisar föredömligt till wikipediaartikeln om Red Flag Act, men artikeln ger inget stöd för ditt påstående att det var Tågindustrin som lobbade igenom lagen.
Det finns en länk till en källa på wikipediasidan, men tyvärr är den länken numera trasig. Fast det är kanske inte riktigt Ricks fel. 😉
Dock, jag hittade den här utmärkta länken:
http://en.academic.ru/dic.nsf/enwiki/730854
Jag gillar speciellt “Set speed limits of 4 mph (6 km/h) in the country and 2 mph (3 km/h) in towns”, snacka om att göra det omöjligt för ny teknik att konkurrera…
De källor jag hittar hävdar att lagstiftningen infördes för att skydda gatubeläggningen mot slitage, minska buller och av hänsyn för hästar och människor. Påståenden om att monopolistiska korporativa särintressen inom diligens- och järnvägsindustrin signifikant påverkade lagstiftningen saknar stöd.
Hm. Jag hittar källor som påstår båda sakerna, men inte någon som kan anses vara 100% bombsäker, så det verkar som att ord står mot ord.
Fast rent praktiskt spelar det ju ingen roll, det innebar ändå att teknikutvecklingen försenades i UK, precis som att Sveriges IT-försprång har krympt väldigt drastiskt genom att aktörer antingen avstått från att investera (tex Google) eller har flyttat delar av sin verksamhet (TeliaSonera).
Fast nu hittade jag faktiskt en intressant länk:
http://www.hullcc.gov.uk/museumcollections/collections/storydetail.php?irn=429&master=446
“Before 1896, motoring in the United Kingdom had a tough time. Under pressure from developers of Britain’s growing railway network, the Government introduced the Locomotive Act 1865.”
Det är en hemsida för ett museum som förstås ger det en viss tyngd i alla fall, men även museum kan ha fel så, tja… 😉
Bra grävt, tack!
Så lite så. 🙂
[…] Ett kapitalistiskt perspektiv (28 juni) […]
[…] Ett kapitalistiskt perspektiv (28 juni) […]
Tack för omnämnandet Rick, kändes bra att du snappat upp det även om jag är rätt säker på att du redan innan förstod relationen mellan övervakning och entreprenörsförmåga, även om du kanske inte formulerat det. Några av dina tidigare bloggposter som jag länkar till i denna kommentar har visat det för mig. Jag misstänker dock att din kommentarstråd hade kunnat utvecklas lite annorlunda om du hade länkat till den kommentar av mig du syftar på. Jag har visserligen skrivit det där i lite olika former som kommentarer på en lång rad olika bloggar, så jag kan inte riktigt veta vilken av dem du läst.
Nåja, det är väl lika bra att jag kör det igen (det blir långt det här..), förklarar den där kopplingen som i grunden bygger på ansvar och förtroende, psykologiska saker som rör oss alla som människor i olika grad. Jag börjar med den mest komprimerade och sammanfattande meningen:
I en alltför kontrollerad omgivning, tenderar folk att abdikera ansvar.
Ansvar. Det där har tyvärr blivit ett allt grumligare begrepp på senare tid, ibland har det tom. gått så långt att folk tror att deras ansvar är att lyda sin chef, de måste påminnas om att frasen – Men jag lydde ju bara order.. – är den klassiska ursäkten för att slippa bära ansvar. Du Rick, skrev ju själv om två väldigt ansvarsfulla personer när du bloggade om dina två hjältar, de tog ansvar. Nu kanske ni tycker att jag driver från ämnet, men håll ut, min kurs är spikrak.
Det handlar också om rätt och fel. Är det rätt att lyda chefen? Inte alltid skulle nog de flesta säga. Men om jag då spetsar till saken och frågar: Är det rätt att lyda lagen? Här börjar en del vingla, låt oss då först räta ut den saken med följande frågeställning:
Kan politiker göra fel? Givetvis kan det bli fel ibland, politiker är bara människor som ibland gör fel. Ytterst är det därför lagar ändras ibland, det bidde fel, även om politikerna själva sällan erkänner det. Lagarna stiftas i ett syfte, i regel ett mycket gott syfte, om än missriktat ibland. Men om det rätta då är att vara laglydig, då måste det alltså innebära att det inte bara är rätt att göra det som gagnar syftet, tex. att skydda staten eller medborgarna, utan också att det skulle vara lika rätt att utföra handlingar som skadar staten eller dess medborgare..
Rick, du har också skrivit om Isabella Lund och dragit paraleller till de homosexuellas situation för 80 år sedan i din keynote Effektiv brottsbekämpning eller demokrati? Där om någonstans visar du också vad som i grunden raseras med övervakning utan brottsmisstanke, ingen av dem hade vågat någonting om de visste att de var övervakade. De hade agerat så grått och “medelsvensson” de någonsin kunnat, bara gjort vad de förväntats göra, inget annat utåt sett.
Vi har alla mött henne, eller hört talas om henne. Kassörskan i matvaruaffären som begär legitimation av en pensionär som köper en folköl tillsammans med basvarorna. Ett typexempel på oansvar, hon törs inte ens ta det uppenbara bedömningsansvaret och lyder bara order, det värsta är att hon för att rationalisera det för sig själv intalar sig att hon gör det för att värna sitt jobb. Hon fattar ju att pensionären är över 18 och hon både skäms och rodnar när hon begär leg, därför kickar rationaliserandet in av rädsla för att chefen skulle komma på henne att inte begära legitimation. Är butiken dessutom övervakad så att chefen kan se henne i kassan så ökar troligheten för scenariot än mer, men om hon visste att hon inte skulle bli påkommen, då skulle hon våga ta ansvaret och konstatera det uppenbara.
Vi kan också se det i argumentationen hos de som förespråkar kameraövervakning. De inser att en kamera rent fysiskt inte kan ingripa och då kommer argumentet om att kameran förändrar beteenden, i detta har de helt rätt och däri ligger också kränkningen av mig som hederlig person. När vi vet att vi är övervakade gör vi normalt inte saker som drar på oss uppmärksamhet. Mer än 99% av alla människor är hederliga, därför har kameran motsvarande påverkan på hederligt folk respektive brottslingarna. De hederliga blir inte mer hederliga av en kamera, de blir bara mer grå.
Vi ser också ibland hur höga “potentater” ropar efter regler att följa, någon generaldirektör eller liknande som ber politikerna om regler att följa. Vad de ber om egentligen är att slippa ansvar och bara behöva följa protokoll, alltså ofta ett uppvisande av oansvar. För 20 år sedan kallade vi dem för “apparatniks” när de fanns i öst. Detta oansvar och inställsamma lydighet där alla bara lyder order leder helt logiskt till den mest extrema toppstyrning man kan tänka sig, det var därför som redan Platon kallade den lydiga typen för den tyranniska, inte för att de önskade tyranneri, utan för att beteendet leder till det, extrem toppstyrning. Vi känner alla igen typen och det är en egenskap vi alla bär på i olika omfattning – man biter inte den hand som föder en – vi skiter inte där vi äter – och liknande talesätt. Framförallt känner vi alla igen typen som slickar uppåt och sparkar nedåt, karriärister som egentligen är fullkomligt livsfarligt förödande för vilken organisation som som helst eftersom de är så otroligt lättkontrollerade marionetter av dem som har makt över vad de vill åt, karriären.
Men, det stannar inte heller där. Vi blir lydigare och “skötsammare” när vi övervakas, men en organisation, eller än mer ett samhälle blir också allt mer handlingsförlamat i takt med lydigheten. Folk lyder, de tar inte ansvar utifrån egna slutsatser och tänkande, men för det oväntade finns inga färdiga protokoll eller order.. Sveriges agerande vid tsunamikatastrofen är ett klockrent exempel. Alla ansvariga som förstod vad som hände, visste vilka resurser de hade, insåg vad de kunde göra osv. gjorde ingenting.. Så såg det ut genom precis hela hierarkin, ända upp till den i detta fall de facto (ofrivillige?) diktatorn som var på teater. Ett tag verkade fritidsresors Lottie Knutsson mer handlingskraftig än hela landet sammantaget. Inga hjältar där inte, även om det värsta som hade kunnat hända vid ett felbeslut var att ett Hercules-plan hade fått vända hem och ödslat lite bränsle och personaltid i onödan.
Sådana här apparatniks har det helt naturligt svårt med konceptet kring oskyldighetspresumtion och skapar en miljö som agerar preventivt på mardrömmar, alltså rena fantasier eftersom farhågor om något ont inte är mer sant än goda drömmar. Så uppkommer statens paranoia och rädda människor är farliga människor, i synnerhet de med makt eller vapen. En spiral där ansvarslös lydighet premieras och ansvariga ropar efter protokoll för att slippa ta ansvar.
I en alltför kontrollerad omgivning, tenderar folk att abdikera ansvar, försöker leva sitt liv under radarn. Ansvar handlar inte om att vara lydig, att ta ansvar handlar om att agera efter eget huvud. I ett sunt system känner man förtoende att kunna göra så. “Men jag lydde ju bara order..” det är den klassiska ursäkten för att slippa ansvar. Men när man är övervakad och måste kunna svara för allt man gör, då gör man inte lika mycket. Det är rätt sällan som vi kan motivera precis allting vi gör, i synnerhet inte när vi agerar på känslor eller prövar våra vingar med något nytt. När man är övervakad slutar man att pröva sig fram, som övervakad känner man inte förtroende, snarare misstro. Det drabbar all utveckling i samhället, såvida ordern inte kommer uppifrån, då lyder man och behöver inte utmärka sig och behöva svara på frågor om ens motiv och agerande.
Jag hävdar att det framförallt var den effektiva brottsbekämpningen och paranoida misstänksamheten som gjorde att länderna bakom järnridån blev såpass på efterkälken, inte dess politiska system. Detta eftersom samma sak hade skett i ett helt annat politiskt system med samma paranoia och auktoritäritet. De hade exakt alla grundläggande resurser, de hade även kunnandet och teknologin. De kunde ha åkt till månen på 60-talet, de sköt upp satelliter närmast på löpande band, de byggde kärnkraftverk mycket tidigt, hade allsköns spetsteknologi inom sjukvården, kunde operera ögon med laser redan på 70-talet och de producerade vapen och flygplan av världsklass. Men allt detta kom uppifrån, order som bara behövde lydas, men i det lilla var de fullkomligt oförmögna och kunde inte fixa drägliga förhållanden i vardagen, eftersom vanligt folk gjorde vad de kunde för att inte sticka ut från mängden, inga innovationer eller utveckling där inte. Men fuska och mygla? Ja så fort tillfälle gavs och de trodde sig komma undan med det, det var en social fjäder i hatten att kunna fuska till sig bidrag eller på andra sätt lura staten (givetvis), men ingen entreprenörsanda, utvecklande och öppen åsiktsbildning, ingenting. Bara grått och trist utåt sett. Det är denna utveckling vi slår in på när vi kastar ut babyn med badvattnet och förutsätter att folk har något fuffens för sig när de bara vill hålla vissa saker privat.
Naturligtvis är lagen ibland hopplöst efterbliven. Skulle det vara moraliskt OK att anmäla sina grannar som “förrädare” i Sovjet eller som “kommunister” i Amerikatt bara för att en lag eller förordning säger så?
Nej naturligtvis har varje individ ett ansvar att själv ta ställning och i vissa fall aktivt _bryta_ mot lagen ( ja lagar kan faktiskt vara så vidriga under vissa omständigheter, se bara på nazi-Tyskland, Stalin-Sovjet eller tvångssteriliserings-Sverige på 30-talet ).
Övervakning gör att folk blir rädda för att göra FEL. Bästa sättet att slippa göra fel är att göra INGET ALLS. ( Det har jag blivit ganska övertygad gäller oavsett vilken instans, organisation, stat eller bolag som själva övervakningen sker på… )
Det där var en mycket bra sammanfattning gastlind, kort och koncist.
En annan vinkel är att det faktiskt också är en säkerhetsfråga för demokratin att kunna komma undan med brott. Erik Josefsson formulerade det bra i en kommentar hos Johan Linander:
Dessutom ser jag det som en demokratisk nödvändighet att det måste åtminstone finnas en chans att kunna komma undan med brott. Vad ska man annars göra imorgon om man vaknar upp och inser att man befinner sig i ett samhälle som i mångt och mycket liknar DDR eller nazityskland? Infrastrukturen för upprätthållandet av ett sådant samhälle byggs ju ut för fullt, och sedan riskerar vi av att någon som troligen vill väl men tror sig ha bättre moral och värderingar än alla andra kommer underfund med hur det jobbet skall avslutas.
Övervakningen krattar ju också manegen för den där med den “goda moralen” just genom att folk blir rädda att göra fel och därmed inte tar eget ansvar, abdikerar ansvar. De som skrev deklarationen om de mänskliga rättigheterna hade detta klart för sig, troligen för att de levde i en tid när de handgripligen hade fått se vilka spiraler som sätts i rörelse utan dem.
Så, nu lägger jag en vanlig kommentar på ditt inlägg. Du har nog övertolkat mig en smula när du säger att min kommentar säger varför östblocket föll, det skrev jag inte och det är din tolkning, som jag visserligen håller med delvis samtidigt som jag inser att saken är mer komplicerad än så. Vad man måste tänka på här är att Redan Ryssland ensamt var och är självförsörjande och givetvis gällde detta i än högre grad för Sovjet och ännu mer så sett till hela Warsawapakten. De hade kunnat fortsätta att vara på efterkälken hur länge som helst, de hade kunnat leva med fullständigt stängda gränser och varken importera eller exportera en enda pinal, inte ens behöva ingå i världsekonomin. De hade inga brister på resurser vare sig råvaror, energi eller rent personella. Men beträffande planeringskraft.. på den punkten hade de en grav brist, mycket grav.
En organisation som är toppstyrd genom det jag beskrev i mitt förra inlägg är inte mer handlingskraftig än de som styr eftersom ingenting kommer nerifrån ur mångfalden. Har ledarna fått för sig något så är det det som gäller, inget annat blir gjort. Om vi spetsar det till en ren diktatur (Sovjet var en mycket stor “apparat”) så blir det tydligare. Diktaturen är inte effektivast, diktaturen är mest handlingsförlamad. Det kan låta konstigt, men det är fullt logiskt eftersom diktaturen inte är handlingskraftigare än en enda person, diktatorn. Varje gång något inträffar som diktatorn inte redan tänkt på (och dikterat), så står hela organisationen handlingsförlamad och väntar på order, organisationen väntar på att diktatorn skall diktera vad organisationen skall göra. Diktaturen har ytterst bara en enda persons planeringskraft och någon opposition är i regel förbjuden. Så jag vill nog påstå att östblocket saknade en hel del planeringskraft i de små men många sakerna, men hade gott om det för de stora men få frågorna, som att bygga rymdraketer, kärnvapen, atomubåtar, flygplan och annan spetsteknologi att skryta med utåt.
Precis. Om ledarna bestämmer att något gäller benhårt – alle man på däck typ – då blir det det enda som fokuseras på! Inga andra kunskaper eller innovationsidéer fångas upp eller görs något av!
Steelneck; mycket intressant!
Jag tänker på det du målar upp som en organism, som endast har muskler, och inget känselsinne. Diktaturen saknar den organiska, distribuerade hjärna en frisk organism måste ha för att fungera.
Ett argument att smiska upphovsrättskramarnas argument “Ja men upphovsrätts-relaterade yrken står för X % av BNP!”:
“Javisst, och i början av 1800 talet stod Y % av Sveriges BNP av jordbruk. Hade det varit en bra anledning att förbjuda effektiviseringar av jordbruket? På början av 1900-talet stod Z % av Sveriges BNP för industriproduktion. Hade det varit en god anledning att förbjuda effektivare maskiner i industrin som tog arbetarnas plats? Vart hade vi då stått idag???”
[…] har hittills skrivit om ett pragmatiskt högerperspektiv, ett principiellt vänsterperspektiv och ett principiellt högerperspektiv. Senare idag postar jag […]
[…] av qeruiem Kommentera Steelneck har återigen skrivit i princip en blogpost i ett kommentarsfält igen, och eftersom jag tycker det är synd om det inte får mer exponering än så så repostar jag […]
[…] Ett kapitalistiskt perspektiv […]
[…] fram. Rick Falkvinge har skrivit en serie inlägg med betydligt mer seriösa anledningar (del 1, 2, 3, […]
[…] Du som är kapitalist kan läsa här varför du ska rösta på piratpartiet. […]
[…] Från ett kapitalistiskt perspektiv. 2. Från ett solidariskt perspektiv. 3. Från ett liberalt perspektiv. 4. Från ett […]