Snabba noteringar:
Superb konferens. När ett företag kan dra ihop en sådan konferens kring en enda produkt, så finns där en fantastisk ekologi kring produkten. Sedan må “produkten” vara inget mindre än M:et i LAMP — L:et, A:et och P:et klarar säkert att dra ihop bra konferenser också — men det hindrar inte M:et att stå på riktigt stadiga och heterogena egna ben.
På vägen hem från en godisaffär den 17 september såg jag en häger för första gången i mitt liv. Den var otroligt vacker där den gick och spatserade i en liten vattenström under gångvägen. Vissa saker är bara meningen, så det första jag gjorde när jag kom tillbaka till hotellet var att uppgradera till Hardy Heron.
Min keynote på onsdagmorgon kändes som den gick bra – hade bra flyt och hade igen på att ha övat sektion efter sektion med stoppur i handen, som vanligt. (En av de första sakerna som hände var att klockan på 45 minuter hoppade ner till 40 minuter – då måste man ha stenkoll på var man kan klippa innehåll i presentationen, och det utan att publiken märker något. Jag gick i mål på 39:45.) På den videofilm jag sett hittills så har jag sådan där härlig karisma som jag kan få framför stora publiker – här runt 1200 personer.
Annars har det varit en intensiv vecka där jag med stort nöje har träffat Thomas Atterbom, Mårten Mickos, Kaj Arnö, Jay Pipes, Jeff Rothschild, Lawrence Lessig, Monty Widenius, Robin Johnson, Jeremy Cole, Tim Hitchens, Jonas Bonde, Anders Karlsson, Franz Hänel, Eero Teerikorpi, Mark Callaghan och massor av andra. Trevliga människor allihop.
På onsdagkvällen ordnade Sun en fest. När spriten var slut gick vi ner och försökte dricka hotellbaren torr också. Det lyckades vi inte med, fast vi kämpade tappert. Jag tog första rundan drinkar och sedan passerade notan runt bordet… och mycket mer än så minns jag inte, mer än att alla var riktigt trevliga.
Ordförande Mao hade fel.
På torsdagmorgonen kollade jag först på Dick Hardts keynote innan jag fick reda på att undersökningsledaren i Pirate-Bay-fallet fått vad som bara kan se ut som en ren muta av upphovsrättslobbyn, vilket gjorde mig rätt förbannad och gjorde att jag satte igång lite brandsläckning. Torsdagkvällen var å andra sidan en utomordentligt trevlig fest på nordiska (läs svenska blandat med finska).
Sist men inte minst lärde Kaj Arnö mig att säga “skål” på finska, fast översatt med hänsyn till finsk kultur. Det heter, stavat på min alldeles egna fonetiska, PU(h)utaanko vai JUU(e)daanko?. Någon som kan stava det rätt?
