Det här är inte en piratpartifråga över huvud taget utan en observation.
Jag ser att vissa väcker frågan om “sex timmars arbetsdag” igen. Detta samtidigt som Sverige slår något slags världsrekord i hyckleri genom att påstå sig ha åtta timmars arbetsdag och fyrtio timmars arbetsvecka — men på ett alldeles eget svenskt sätt att räkna.
Resten av världen räknar arbetstid från det att man kommer till jobbet till dess att man får gå hem. Sverige har, förmodligen i en mästerlig politisk kompromiss, bestämt sig för att definiera om begreppet så att arbetsdagen ska se kortare ut än den är genom att räkna bort lunchtimmen. (Jämför Dolly Partons gamla “Nine to Five”, som det tog mig lång tid att förstå. Vaddå 09-17? Vi jobbar ju 08-17, det vet ju alla?)
Sverige har inte åtta timmars arbetsdag och fyrtio timmars arbetsvecka. Sverige har nio timmars arbetsdag och fyrtiofem timmars arbetsvecka, om man räknar som resten av världen.
Och det kanske man ska göra, just när man jämför med andra länder.
Alla människor som konstant arbetar övertid och 60+ timmar i veckan kanske skulle dra ner på tiden för att öppna upp möjligheten för andra att få arbete. Människor som ständigt arbetar övertid verkar det finnas i överflöd av på alla arbetsplatser enligt min erfarenhet. Och människor som hobbyjobbar utan betalning också.
Fast i andra länder har man inte samma tradition som här att ta en timmes rejäl lunch. Man kanske tar en macka på 20 minuter.
Elias, det är inte det som är problemet. Problemet är att svenska kollektivavtal tvingar mig att ta (i mitt fall) 40 minuters lunch oavsett om jag använder dem eller inte. Jag kan gå på krogen och äta dagens, men jag kan också slänga i mig en macka på 10 minuter och börja jobba igen direkt – men då räknas inte de resterande 30 minuterna som arbetstid. Inte ens som flextid. Så Rick har helt rätt. Arbetsgivaren borde inte få bestämma hur lång lunch jag MÅSTE ta.
En timme lunch? Själv har jag 30 min frukost
och 30 min lunch, men jag hade nog allt hellre stannat en timme till om jag bara fått en timmes
frukost och en timmes lunch. Men det går inte då
vi bara jobbar “8” timmar, dvs 9 timmar på
jobbet, och dessutom stämplar rasterna vilket
bara det tar lite tid med köbildning osv..
Stenålder, jag vet.
Åh! Stora pluspoäng för att du refererar till Dolly. Mycket nöjd! Och jo, det mesta här i livet kan faktiskt refereras till Dolly. 🙂
Oj oj, det var många år sedan jag kom undan med bara 45 timmar på en vecka.
Rätt komiskt att man pratar om “arbetslöshet” nu för tiden – det är nämligen långt, långt ifrån brist på arbete i mitt bolag. Problemet är istället att det kostar så orimligt mycket skattepengar att anställa någon, riksdagen verkar tycka att jag hellre ska jobba 80 timmar i veckan och beskattas hårt för att kunna ge bidrag till någon som råkar vara “arbetslös” eftersom jag inte har råd att anställa honom.
Det hade jag ingen aaaaaaaaaaning om!
Antalet timmar är nästan helt irrelevant. Vad som betyder något är hur mycket värde man producerar under sin arbetstid. Vissa yrken och personer kan arbeta några få timmar i veckan och producera mer än andra gör på hela månader på full tid. Med andra ord är arbetslagstiftning på detta område hämmande för det allra mesta.
Vissa yrken så som politiker och socialarbetare är rent skadliga för ekonomin eftersom de inte producerar ett endaste dugg, men kostar stora summor.
@apocalypse nowish:
Kompositörer kan arbeta 10 minuter och få betalt tills de varit döda i 70 år…
Jag har en gång tillrättavisat en chef när han satte sig och började diskutera hur arbetet skulle gå vidare under eftermiddagen. “Jag vill inte prata jobb när jag inte har betalt för det”, sa jag och fortsatte med att om vi prompt måste ta diskussionen just nu så tänkte jag förlänga min lunch med motsvarande tid. Fast jag hade en rätt bra relation med den chefen och kunde säga det med en blinkning så att vi kunde skratta bort det. Men han gav mig rätt, det är det viktiga. 🙂
Joshua_Tree,
du har ju en poäng där! Hur ofta har man inte “lunchmöten” där man äter något, men samtidigt skall prata/tänka jobb och komma fram till något.
Jag har funderat över det där och undrat om det är i USA dom är slöa som bara jobbar “nine to five”. Har inte grävt något i det dock, tackar för upplysningen!
Ser ingen mening med mera än
fyra timmar arbeta närt det gäller mono aktievetter.
Däremot forskning kan hålla på “24/7”
under en kortare tid. men sedan är det långa vilo pauser på flera veckor.
Jag tror inte det är unikt för Sverige. Ursäkta mig, jag VET att det inte är unikt för Sverige. Exempelvis är det så det fungerar i UK. Man har en arbetsdag, med en lunchtid, som INTE räknas in i arbetstiden, oavsett om man utnyttjar den eller inte.
Vissa arbetsgivare är flexiblare och tiillåter dig att i undantagsfall ta din lunch i omedelbar anslutan till starten eller slutet av arbetsdagen. Andra har inget större problem med att du varierar luncher mellan kortare och längre än avsedd tid, så länge som det mer eller mindre jämnar ut sig över tiden.
Ser att jag stavat fel igen,
vad jag menar är att dom festa saker fins det robotar som kan göra åt oss.
Tck för att piratpartiet inte lägger sig i den här typen av frågor. 🙂
Typisk grej PP skall stanna hundra mil ifrån.
Jag har för mig att svenska poliser är undantaget. Poliser har åtta timmars arbetsdag men har även förhandlat sig till rätten att parkera patrullbilen under passet och ta en timslång paus samtidigt som klockan för betald arbetstid tickar.
Polisens fackliga avtal är orimliga.
Bra Rick!
Jag har retat mig på detta länge.
Det är djupt orättvist. Jag får ingen lön för de 45 minuter jag äter lunch, även om jag oftast sitter och pratar med mina kollegor om jobbrelaterade saker. Hur många gånger har inte svåra problem fått sin lösning just på lunchen?
Dagens situation är inte alls bra. Nu sitter alla och väntar på klockslaget när lunchen börjar och slutar och räknar minuter… Chefen står inte långt bort och med sin vaksamma blick noterar hur många sekunder det tar för mig att dricka mitt kaffe.
Ge mig min lön så lovar jag att arbeta 40 timmar varje vecka. Men låt mig bestämma när jag ska äta, sova och skita.
Om arbetsgivaren visade sådan generositet och tillit skulle en mycket bättre arbetsmiljö uppstå där kollegorna inte tjafsar om millimeterrättvisa och är missgynnsamma mot varandra.
Tror dock inte att det finns så många andra länder där man är garanterad lugn och ro en viss tid för lunch. Den får man äta när det passar, gärna på en kvart. Har inget faktaunderlag, bara en känsla, liksom.
@fanny: Det beror nog mer på arbetsplatsen. Jag har jobbat i USA för amerikanska företag, och där tog man så lång lunch man ville. Två timmar, om man kände för det. Men å andra sidan hade man absolut ingenting att gömma sig bakom, om man inte levererade det man lovat på utsatt tid.
Det var extremt mycket frihet under ansvar.
Fast jämförelsen med andra länder är inte helt sann. Frankrike har 35-timmarsvecka, i teorin, men i det ingår inte heller lunchen, och 35-timmarna gäller egentligen bara okvalificerade jobb. Så snart du har ett kvalificerat jobb förväntas du jobba minst 45-timmarsveckor.
Så nej, Sverige är långt ifrån ensamma om att frisera sina arbetstider.
Det här stämmer inte. I alla fall Irland räknar på precis samma sätt som Sverige.
Sluta anta at alla andra länder gör på ett annat sätt än Sverige. Sverige är än så länge det bästa landet jag har arbetat i. Betald lunchrast? Det har jag bara haft i Sverige.
Rick! Det vore trevligt om du med några länkar kunde precisera vilka personer/bloggar du menar med “vissa”, det låter ovan som om det skulle vara mer än en och länkar brukar du ju vara bra på. Det enda jag själv har sett hittills är en post på Björn Feltens blogg med efterföljande kommentarer:
http://felten.yi.org/blog/?p=162
Jag uppfattade den initiala posten som att Björn ville initiera en försiktig diskussion om huruvida sextimmars arbetsdag eventuellt kunde vara en piratfråga samt att han rent allmänt undrade hur det kunde komma sig att sextimmars arbetsdag, som tidigare varit en stor politisk fråga i den svenska debatten numera inte diskuteras alls hos något av de gamla partierna. Eftersom jag råkar ha lite insikt i det hela (long story, I’ll spare you the boring parts) så hoppade jag in och slängde lite bränsle på brasan genom att påpeka det uppenbara:
5 x 6 = 3 x 10
Kravet på sextimmars arbetsdag har sopats under mattan av sossarna efter att de insett att många av deras medlemmar säkert skulle välja att klara av en trettiotimmars arbetsvecka på tre dagar istället för fem! Att arbetsgivarna vill ha folk på jobbet så mycket som möjligt är uppenbart och behöver inte förklaras närmare – men även socialdemokraternas indirekta makt över arbetarklassen bygger på att så många som möjligt tillbringar så mycket som möjligt av sin vakna tid på jobbet (och är mer eller mindre missnöjda med det) samt att arbetslösa är helt arbetslösa (och helt missnöjda med det). Utan den makten och det till dem därav kanaliserade missnöjet skulle “behovet” av det socialdemokratiska partiet inte vara lika stort hos arbetarklassen och de skulle få färre röster.
Minst lika viktigt är att med en arbetsvecka på 3 x 10 timmar så försvinner behovet av att kunna lämna sina barn till dagis för de flesta föräldrapar, de skulle kunna vara hemma med barnen om varannan, om t.ex pappan jobbar måndag-onsdag och mamman torsdag-lördag så skulle de överhuvudtaget inte alls behöva lämna bort dem till dagis eller dylikt. Dagis är ju även det en organisationsform som sossarna är stolta över och tar många politiska poäng på, således måste de vara emot en veckoarbetstidsreform som skulle ge jämställda föräldrar möjlighet att rösta med fötterna och själva vara hemma med barnen.
För att kunna utnyttja 5 x 6 = 3 x 10 till att själv vara hemma med barnen krävs förstås egentligen inte heller att man är ett par, det går förstås precis lika bra för två ensamstående föräldrar som jobbar olika veckodagar att välja att passa varandras barn på samma sätt som paret i exemplet ovan.
Sedan har vi förstås en miljöaspekt också, väldigt många har ju inte möjlighet att åka kollektivt till jobbet (eller med ungarna till dagis) utan måste ta egen bil, att bara behöva åka så till jobbet tre dagar i veckan istället för normala fem skulle leda till 40 % minskade utsläpp per pendlare! 40 % minskade avgasutsläpp per bilist! Inte fy skam i ett läge där politiker från de gamla partierna vill påtvinga oss dåligt samvete när vi väljer plastkassar istället för papperskassar på ICA (vilket inom parentes sagt lär skall motsvara en ökad personlig koldioxskuld på mindre än utsläppen från tio normala andetag per kasse).
Alla de sju gamla partierna sitter i samma båt när det gäller arbetstidsförkortning, om än av helt olika skäl. Huruvida detta gör det hela till en fråga för oss i det enda riktiga oppositionspartiet skall jag låta vara osagt men medge att “mer tid hemma med barnen” och “minska dina avgasutsläpp med 40 % – rösta pirat” vore fantastiska slogans att gå till val på, vi skulle kunna få tvåsiffriga procent!
Kopplingen till tidigare etablerad piratism är inte glasklar men den finns, t.ex skulle man kunna vända övervakningsmaffians tänk-på-barnen-retorik som använts för att sälja in den ena dumheten efter den andra genom att påpeka att om föräldrarna inte behöver lämna bort barnen så kan de faktiskt skydda dem själva, om mamma jobbar 3 x 10 och pappa jobbar 3 x 10 så kan alltid en av dem vara hemma, då behöver samhället inte lägga ner pengar på övervakningskameror på dagis, eller att kontrollera alla som skall anställas på dagis mot något FRA-register över misstänkta pedofiler (och inte heller behöver småbarnsföräldrar drabbas av dessa årliga förkylningsepidemier som kan gå runt, runt, runt en hel vinter eftersom barnen ständigt återinfekteras på dagis). Erkänn att det skulle kännas skönt att ta röster på detta sätt efter att FRA-anhängarna gjort grovjobbet åt oss genom att etablera retoriken på området!
Jo förresten, en sak till, vad gäller den sortens arbetsnarkomaner som frivilligt vill arbeta mer än trettio timmar i veckan så ges det med modellen naturligtvis också utrymme för att ha dubbla jobb, 2 x 3 x 10 ryms ju även det inom en sjudagarsvecka, för den som har den läggningen och/eller vill höja sin privata standard med ytterligare en inkomst! Bra för statens och kommunernas ekonomi vore det också!
I Danmark är arbetstiden 37 timmar – och så ¨får de flesta lunchen betald och inräknad
i arbetstiden !!
[citation needed]
😉
Jag jobbar 9-17 med 1 timmes lunch. Jag trodde att det var så det funkade? Jag har jobbat där i ett och ett halvt år nu. Det är aldrig någon som berättat för mig hur länge man ska jobba. Det stod 40-timmars arbetsvecka i anställningsavtalet, inte mellan vilka tider man skulle jobba, och att lunch inte räknas som arbetstid. =)
@Rob Roy:
Jag är numera Persona Non Grata hos Rick, så att han skulle länka till min blogg är nog dessvärre uteslutet, oavsett hur aktuella poster jag än må åstadkomma.
Men tack i alla fall för länken. Och visst har du rätt i att det i allra högsta grad borde vara en piratfråga att vi människor själva finge få större rätt att få disponera mer av vår egen tid i stället för att tvingas spendera den i grottekvarnen.
Vi borde inte ha varken 30, 35, 40 eller 45 timmars arbetsdag. Ett liberalt sätt att (av-)reglera arbetsmarknaden vore att ge alla en ovillkorlig grundinkomst på några tusenlappar i månaden. Då kan de som vill kan gå ner i arbetstid frivilligt, medan de som vill jobba mer för att tjäna extra får göra det.
Om facken verkligen ville arbetstagarnas väl, varför är de så starkt emot att motståndare till att arbetstagare ska ges reella valmöjligheter genom någon som helst form av ekonomiskt oberoende som är frikopplat från deltagande på arbetsmarknaden? Varje vettig intresseorganisation borde ha som mål att göra sig själva onödiga (PP är ett mycket bra exempel), men fackens existens är och kommer alltid vara ett självändamål. Arbetstagarna får inte ha det alltför bra, för då har de ingen anledning att vara medlemmar….
[…] artikel är inspirerad av en kommentar av Stefan på Ricks […]