Såhär i tider när Piratpartiet varit introvert ett tag — alldeles för länge, är lätt att säga — så är det lätt att inte riktigt känna att vi dominerar nätet längre. Därför tänkte jag komma med en av mina favoritsysslor: mätdata.
Vi kan ju börja med det faktum att vi har 6% bland förstagångsväljare, och att det slår tre av gammelpartierna, som Hax påpekar. Det är bra, men det är faktiskt långt, långt ifrån tillräckligt. Jag förväntar mig att ha 30-40 procent bland förstagångsväljarna, åtminstone i skolval, och 50-60 procent på tekniska skolor. Vi var största partiet bland förstagångsväljare i EU-valet, och det är vad som krävs. Dit måste vi ta oss.
Samtidigt får man inte försumma det faktum att det är våra gräsrötter som bygger upp partiet. Om inte gräsrötterna — ja, det betyder förmodligen just du — ser till att börja med externa aktiviteter, så är det inte säkert att någon annan gör det heller. Det är du och vi och jag som måste se till att Piratpartiet blir största parti bland förstagångsväljarna. För det är nu det gäller. Det är lätt att tänka “egentligen är vi inte färdiga, vi väntar till 2014”. Det är bullshit. Det är att falla tillföga för att det är enklare att lägga sig platt än att kämpa utav helvete med alla odds emot en. Det kommer att kännas precis likadant 2014. Och 2018. Man är aldrig helt beredd, men man har de kort man fått på hand och sedan är det bara att spela.
Vi har fortfarande riktigt, riktigt bra förutsättningar. Trafiken till piratpartiet.se överskuggar alla andra partier.
Om vi inte lyckas 2010, så kommer det att bli mycket, mycket tungt att hålla partiet från att implodera i interna konflikter och navelskådning. JRL har väldigt bra poänger: de drivande kommer att försvinna, precis som de gjorde 2006. (Läs den bloggposten. Nej, läs den på riktigt.) Det finns massor av personer som var nyckelaktivister 2006 som bara försvann efter valresultatet då och inte kom tillbaka. Jag ser massor av ansikten framför mig som var riktigt, riktigt bra kollegor.
Failure is not an option.
Att vi är gräsrotsstarka syns inte minst på antalet inlänkar till piratpartiet.se (där kom en till). Här kommer vi verkligen till vår rätt. Men var och en av dessa måste också sluta diskutera organisation med andra piratpartister, och istället börja diskutera politik med röstberättigade medborgare.
Så för att summera: vi har en fortsatt stark nätdominans och en utomordentligt bra bas att arbeta med, men måste ta situationen på allvar. Det kommer bara en egentlig chans, och den är om 167 dagar. Missar vi den så kommer visserligen PP att finnas kvar — men inte som kampanjkapabel organisation inför nästa valår.
(Data från googlad.nu och trafficestimate.com. Det är värt att notera att Sverigedemokraterna har ett såpass litet antal inlänkar. Jag hade räknat med fler.)
Pingat på Intressant. Andra bloggar om Piratpartiet, aktivism, val 2010
Naturligtvis så skall vi satsa 100% på valet i höst. Att antyda något annat är bara löjligt. Att däremot hävda att det skulle vara ödestimmen för Piratpartiet är nog inte sant. Piratpartiet har framtiden för sig. Vi finns i 44 länder. Att försöka stoppa oss är som att försöka stoppa en kommande istid.
Att öka andelen förstagångsväljare är verkligen viktigt. Därför borde vi verkligen besöka dessa skolor: Ungdomar ska kunna rösta på rasten.
Ett flertal skolor kommer införa möjligheter för eleverna att rösta på skoltid. Naturligtvis är detta för att öka valdeltagandet hos dessa elever. Det torde vara där, på dessa skolr vi lägger in stöten om nu valdeltagandet bland dessa elver antas vara högre.
Tyvärr är det nog så att vi behöver en ny PirateBay-rättegång eller en ny FRA-lag för att bli riktigt stora i kommande val. Hittills har turen varit på vår sida, men jag undrar även om jag hoppas. Faktum är att jag dessutom tror att de protokollälskande kårpolitikerna från Uppsala verkligen skadat PP med sina intetsägande monologer. “Urban” har också lyckats, till viss del att få oss att tröttna på Ricks blogg (undrar vem hon är egentligen).
Det är lite trögt nu, men det kommer. Våren blir varmare och vi blir alla gladare och så lyckas vi fokusera på rätt sak, vi vet vad vi vill. In i riksdan.
Martin: Jag är inte alls övertygad om att vi behöver ett externt event. Sådana händer hela tiden (nu senast med censurförslag). Grejen är att vi behöver kapitalisera på dem.
Man kan också räkna med en annan effekt straxt före valdagen.
Eftersom PP har förmågan att attrahera både Liberaler och Anarkister, samt en del andra Integritetsorienterade, så kommer det block som ligger sämst till i opinionsmätningarna veckorna före valdagen att ge draghjälp åt PP. Allt enligt principen att det är bättre med PP i riksdagen än att det andra blocket vinner.
Jag blev lite förvånad när jag läste “sen vs senare” då jag inte alls har hört om diskussionen att det är 2014 vi satsar på. Undrar var den har hållits?
Jag personligen känner mig fortfarande lite “nere” efter EU-valet och känner verkligen att det är nu eller aldrig. Självklart kommer PP att finnas kvar, men jag skulle nog bara vara “punkt-engagerad” fortsättningsvis… och vet att många känner likadant. Precis som Rick säger att det var 2006. Men visst, det växer upp nya PP:are varje dag så… Men ändå.
Jag ska försöka att köra järnet i valet nu i höst… jag vet bara inte riktigt hur man ska komma igång igen. EU-valet flöt allting bara på så grymt bra, det är konstigt att luften har gått ur en så totalt. En vinst borde ju vara ett lyft. Får hoppas på att det är vintermörkret som har hållt en nere och att vår-/sommarsol ändrar det hela.
Det är tungt att köra två valrörelser så tätt inpå varandra. Man kan se exakt samma valttrötthetssymptom hos gammelpartierna. Det är ett av skälen till att de fegsatsar i EU-valet och låter kandidaterna själva dra största lasset.
Rick: var är SD i första diagrammet?
Dom hade mer sökningar än oss så dom fick inte vara med. Det kallas att ljuga med statistik. Tyvärr rätt uppenbart i det här fallet.
Eller så orkade jag inte göra om grafen.
Lite tråkigt. Sänker trovärdigheten på hela inlägget. Fakta försvinner inte bara för att man ignorerar dem.
Om du vill ge luft åt dem, så go ahead. Jag är egentligen bara intresserad av att jämföra oss med gammelpartierna. Om du vill göra en annan jämförelse, så varsågod?
SD hade när jag kollade 74000 sökningar. Om nu googlad.nu använder riktiga siffror och inte fantasisiffror, så kan ju SD fått hjälp just där av kampanjen sverigedemokraterna.de som ju går ut på att se vilket resultat en googling på sverigedemokraterna får – vinner sverigedemokraterna.de över sverigedemokraterna.se ?
Jag misstänker att det pågår ett robotkrig mellan SD och dess fiender just nu som pressar upp antalet Googlesökningar. Fienderna vill få textsträngar som
“sverigedemokraterna har fel” högt upp i googles förslagslista när man söker. SD försöker troligen slå tillbaks.
Inte osannolikt. Ska se om vi inte kan få upp vårt antal sökningar lite grann också. Det blir en självuppfyllande profetia i mångt och mycket.
Angående sverigedemokraterna så stärker de där diagrammen de misstankar som alla som läst dussintals likartade kommentarer i tidningsartikel efter tidningsartikel har: de är otroligt få, men väldigt högljudda och anstränger sig för att se ut som om de är fler än vad de är.
Relevant här kan vara att påpeka att “gammelpartierna” har fler officiella hemsidor knutna till sig – alliansen.se och rodgron.se framförallt.
Alliansen.se hade ca 50k besök per månad, men så lanserades den väl den här månaden också och har lite nyfikenhetsfaktor i siffrorna. Rodgron.se under 1k. Jag är inte imponerad av det senare…
Det som lyfte oss i EU-valet var att man lugnt kunde proteströsta utan att det påverkade regeringsmakten i Sverige. Det som kommer att bli vår tuffaste motståndare nu är att övertyga tillräckligt många väljare om att det finns viktigare frågor än blockpolitiken och vem som ska bli statsminister. För några år sedan hade detta varit en omöjlig uppgift. Idag har dock så mycket hänt att det är realistiskt genomförbart.
****
Bland borgerliga väljare finns det ett djupt missnöje med Reinfeldts och alliansens svek mot de egna väljargrupperna:
*FRA-lagen
*IPRED, datalagringsdirektivet
*Sveket i EU om ACTA och nätavstängning
*Skärpningen av sexköpslagen till ett års fängelse
*Radikalfeministisk kvinnokvotering
*F-kasseskandalen, inte ens borgerliga kärnväljare vill ha en sjukpenning där man kastas till vargarna om man blir långtidssjuk och tvingas försöka söka jobb fast ryggen är knäckt och man saknar armar och ben.
*Behållandet av värnskatten
*Att regeringen älskar facket och LAS
*Misslyckandet med att få polisen att fungera (se Wolodarski i DN)
*Reinfeldt/Schlingmanns retoriska spottande i ansiktet på borgerliga kärnväljare
+ mycket mer.
****
På vänstersidan är förtroendet för Sahlin mycket lågt och sammanhållningen är rejält dålig bakom fasaden:
Industrifacks-sossar avskyr MP. Högerflygeln inom S och MP avskyr det stora inflytande V har fått på den kommande regeringspolitiken. V är beredda att köra utpressning mot S och MP för att hindra det rödgröna blocket att närma sig det politiska mittfältet, osv.
*****
Om vi kan övertyga tillräckligt många väljare på båda sidorna om att just 2010 är det egna regeringsalternativet så dåligt att det förtjänar att straffas kan vi få in den vinkling som vi behöver för att få över till oss.
S-väljare kan känna att de ogillar Sahlin så mycket att en valförlust är ett pris värt att betala för att snabbt bli av med henne efter ett förlustval.
Borgerliga väljare kan vara så f-rbannade på Reinfeldt att de vill straffrösta för att få bort honom (t.ex. Bloggelito har sagt detta rakt ut)
Vi bör försöka hitta bra talking-points på detta tema att ha till hands när vi ska övertyga, kompisar, kollegor, föräldrar, systrar, barn osv.
Mycket bra argumenterat.
Mjo, bra argument. Men något stör mig.
Om vi nu ska kasta skit på motståndarna, så kvarstår ju faktumet att vi själva kommer att stödja någon av dessa i slutändan. Slår vi oss inte själva bara i huvudet då?
Först kasta skit, sedan stödja någon vi kastat skit på, hmm.
Själv är jag ingen politiker, jag gillar nämnligen inte älta problemen, jag vill fokusera på lösningen.
Men tyvär ser jag ingen lösning på detta, då fokuseringen hos allmänt folk ligger i den politik som skapar nya jobb. 🙁
Tanken är väl snarare att vi ska kunna bemöta argument av typen: “PP är i och för sig bra och jag är rejält missnöjd med mitt eget blocks politik, men på valdagen måste jag nog rösta för att hindra att det andra blocket vinner”.
Väldigt bra analys!
Det enda som krävs för att få massor med straffröster av kärnväljare från både höger och vänster är att man framstår som ett alternativ med följande egenskaper:
– Demokratiskt säkert (inga maktgalningar).
– Principfast kring frågor med tydlig straffprofil gentemot gammelpartierna.
– Ideologiskt utan hemvist till höger eller vänster (antingen genom att vara ett enfrågeparti utan ideologiskt positionerade företrädare, eller genom att som PP ha samlat folk med radikalt olika ideologier i en gemensam kamp för demokratin)
Jag kom på en sak till. Om man stöter på någon som är f-rbannad och vill straff/proteströsta så är vi det anständiga och vettiga alternativet. Bättre att proteströsta på oss än på SD.
I EU-valet fanns det ju en grupp av proteströstare som tvekade mellan PP och SD. Även om vi i mycket är SDs motsats kan jag förstå att väljare som i första hand är ute efter att ge fingret åt etablissemanget resonerar på det sättet.
Om man stöter på en sån väljare kanske detta argument kan fungera:
-SD kommer in i riksdagen ändå, din röst på SD kan högst påverka om de får 15 eller 16 mandat. En röst på oss kan däremot få mycket stor effekt om vi får noll eller 14 mandat. Vill du ge etablissemanget en rejäl örfil kan du gotta dig åt att SD kommer in i riksdagen ändå och dessutom hjälpa till att få in PP i rikdagen genom att rösta på oss. Med både SD och PP i riksdagen kommer gammelmedia och gammelpolitikerna att få sig en läxa för sin tondövhet de sent kommer att glömma.
Tips till Rick, Hax m.fl. Bruce Schneier länkar till ett intressant dokument från House of Lords som nyligen blivit tillgängligt för nedladdning:
http://www.schneier.com/blog/archives/2010/04/protecting_euro.html
Det är sådana här dokument som måste analyseras i detalj för att avslöja frihetsmotståndarnas agenda. Min magkänsla säger mig att “Cyber Security” är ett av begreppen som kommer användas som svepskäl för att begränsa friheten på internet framöver.
yes chefen. vi sätter igång i värmland nu. Piratpartiet till Riksdagen är nästa mål.
hugs from pirate mom
Ledsen att behöva säga detta men ni kommer tyvärr inte att lyckas om 167 dagar för att ni har inte dragit ut slutsatsen av vad som är felet utan angriper felet istället.
Frågan ni borde ställa er varför de etablerade politikerna driver en medveten repressiv politik mot sina medborgare när de visar i undersökningar efter undersökningar att de inte vill ett sådant samhälle.
Vi kan ta Ask’s uttallande. Om detta hade stannat inom riksdagens murar hade INGEN reagerat då detta är tonen inom den legstiftande församlingen att bäst är den som är mest världsfrånvänd dvs man ska inte låta polisen jaga riktiga bovar utan sexköpare är prio nummer 1 och efter dom fartsyndare på motorvägen.
Allt detta är ett sympton på att den representativa demokratin har passerat bäst före datum och att vi behöver gå tillbaka till ritbordet och fundera ut något bättre och vilket parti hae varit perfekt att lansera detta i? Jo piratpartiet som kan internet. Trots detta så organiserar ni er som en förening och bygger därmed in alla de maktintriger som ingår ett partis struktur.
Ledsen att behöva säga men ni missade tåget tyvärr. Å andra sidan har inga andra hoppat på heller 😉 …..än.
Är det här en del av det allmänna trollandet och “attackera PP för allt” mentaliteten? Så länge vi har det valsystem vi har måste PP organisera sig som vi har gjort. Samarbete och organisation är inte per automatik dåligt. PP står för ett radikalt försvar av rättstatens grundläggande värden. Slipp då om du tror att Sveriges Riksdag kommer att fatta bättre beslut utan PP innanför väggarna.
Om nätet censureras, sajter som Wikileaks stoppas och alla användare totalövervakas kan whistleblowers aldrig avslöja maktmissbruk och allmänheten får aldrig veta något om övergrepp som dessa. Bra för de som har makten, mindre bra för frihet och demokrati:
Reuterjournalist nedskjuten i Bagdad av USA-helikopter:
http://collateralmurder.com/
Well…personligen måste jag säga att många personer jag värvade till Eu-valet har sagt att de inte kommer rösta pirat i rikdsdagsvalet. Det främsta skälet är att de inte vill kasta bort sin röst på ett parti som inte kommer nå 4% spärren.
Det som är grymt irriterande är att jag tror vi har tillräckligt många passiva sympatisörer för att PP ska komma in, men att de inte blir aktiva sympatisörer om det inte ser ut som det kommer gå vägen.
Givetvis ska PP satsa på att verkligen ta plats i riksdagen i år, men vi bör även ha med oss ett mått av realism. KD grundades 1956 och tog sig för första gången in i riksdagen 1991. Milöjöpartiet grundades 1981, kom första gången in i riksdagen 1988, åkte ur 1991, röstades in 1994. Det är helt enkelt jäkla svårt att klara 4% spärren.
Visst är det sant att många folk kommer tappa glöden om vi misslyckas denna gång, men samtidigt är det viktigt att minnas att misslyckade valkampanjer är något partiet lär sig av, bytet av folk behövs för att på sikt få en hållbar organisation.
Omvänt sagt så måste PP göra ett äkta försök för att organisationen ska lära sig och blir bättre rustad för framtiden. Går vi in i valrörelsen med idéen “det är ändå ingen idé, vi kommer igång nästa gång” så kommer vi aldrig nå ut till allmäheten. Dock är det viktigt att vi inte kör “bära eller brista…vi lägger ändå ned om det går dåligt så spendera pengarna” eftersom partiet kommer behövas i framtiden oavsett om vi kommer in denna gång eller inte.
Jag har lite svårt att smälta sådana argument. Om man inte anser partiets politik vara tillräckligt viktig för att hjälpa partiet över 4%-spärren, varför skulle man då rösta på partiet om man vore säker på att de klarar spärren? Tycker man att det är viktigare att rösta på skillnaden mellan befintliga partier snarare än att säkerställa att Piratpartiet överhuvudtaget tar sig in, så borde väl även denna skillnad rimligtvis väga tyngre än att enbart öka partiets befintliga mandat? Faktum är att en röst på partiet är som minst bortkastad när den behövs som mest, och det är då partiet behöver den för att överskrida 4%-spärren.
Jag håller med kras. Om jag så sympatiserade mest med nåt riktigt litet parti, tex direkt demokrati, så skulle jag inte låta partiets ringa storlek hindra det från att få min röst. Sådant tänkande leder till att man väljer mellan pest eller kolera, typ en “det duger väl”-mentalitet som inte är nyttig.
Nog låter det en smula ödesdigert, Rick, din beskrivning. Visst är det tufft om vi inte kommer in, men miljöpartiet behövde tre val. Sverigedemokraterna (om de kommer in i år) behövde hela 7 val. Men piratpartiet växer iofs mycket snabbare än dom. Dom behövde 10 år för att få samma röstsiffror som pp fick 2006 🙂 Så hoppet lever, men partiet växer starkt bland unga och jag tror absolut inte att det är “vinna eller försvinna” som gäller här.