NSA har använt sin alltid närvarande övervakning för vanligt polisarbete. De använde massövervakning för att förhindra mordet på en excentrisk artist, enligt tidningen The New York Times. Detta innebär att den sista och slutgiltiga gränsen har passerats; när massövervakning av vanliga människor används för vanligt polisarbete så har vi gått förbi händelsehorisonten för en övervakningsdystopi.
I en artikel som beskriver de stora möjligheter som NSA innebär, så kommer the New York Times med denna godbit:
Spionbyråns tillhåll i Texas avlyssnade 478 e-postmeddelanden när de hjälpte till med att omintetgöra en jihadplan som gick ut på att mörda en svensk artist som har ritat karikatyrer av profeten Muhammad.
Men, the New York Times lyckas inte vidareutveckla den enorma betydelse detta fakta har. Det betyder att NSA gick långt, långt förbi sitt uppdrag, att säkerställa “nationens säkerhet”, och att de använde sin massövervakning, eller snarare sin allmänt utbredda avlyssning, för vanligt polisarbete.
Den svenska artist det gäller är Lars Vilks, som har gjort sig känd genom att skapa bisarr konst som att placera avbilder på profeten Muhammed på en hunds kropp i mitten av en trafikerad rondell. (Det är oklart hur likheten med den islamska profeten skapades, eftersom hans ansikte traditionellt inte får avbildas.)
Även om det kan vara beundransvärt att förhindra mordet på en excentrisk artist, så kommer det inte i närheten av att räknas som viktigt för nationens säkerhet, eller för att bekämpa terrorism.
Så, varför är detta viktigt?
Det är viktigt eftersom att det passerar gränsen som vi lovades aldrig någonsin skulle passeras – att massövervakning bara skulle användas för nationens säkerhet och aldrig för vanligt polisarbete gentemot landets egna medborgare.
För när man väl har förhindrat ett mord så blir det lätt att rättfärdiga att man skulle få använda massövervakning för att förhindra exempelvis våldtäkt och misshandel. Ingen beslutsfattare kommer vända sig emot det.
När man har börjat förhindra extrema våldsbrott så är blir det enkelt att rättfärdiga att NSA och polisen bör använda massövervakning för att förhindra alla våldsbrott. Människor som protesterar mot detta, i medborgarrättighetens namn, kommer att elimineras genom att säga “det är en medborgarrätt att inte bli utsatt för våldsbrott.” Och så kommer övervakning att bakas in i medborgarrätten i TV-sända debatter med storebror.
När massövervakning förhindrar alla våldsbrott så kommer det börja användas för att förhindra alla brott som ger fängelsestraff, (brott som beskrivs som “allvarliga”), och därifrån till att förhindra alla brott. Och de som säger emot detta kommer anklagas för att “ta de kriminellas parti”.
Jag har sett varje steg som har tagits i denna riktning, det senaste decenniet, i olika former av politiska beslut. Ja, jag kommer med ett halt argument, men dessa steg är vanligen bara 3-4 år ifrån varandra, och jag talar eftersom jag har egen erfarenhet av denna utveckling.
Den viktiga linje som aldrig skulle passeras är att massövervakning av privat kommunikation aldrig ska användas för vanligt polisarbete, mot människor som inte är under specifik brottsmisstanke gällande ett allvarligt och redan begånget brott. Och den linjen har nu passerats.
Detta betyder att vi, tyvärr, kan förutsäga att att USA kommer att ta väldigt mörka och allvarliga beslut som kommer leda till riktig fascism under ett par årtionden, ända tills det kollapsar under sin egen vikt. Vi har nu passerat den slutgiltiga gränsen för den utvecklingen.
Nu måste fokus ligga på att isolera utvecklingen till enbart USA, för att förhindra att denna farsot sprider sig till resten av världen.
Denna artikel översattes till svenska av Malin Moberg.
