Det ska fram en folder till vårkampanjen också. A4, altarskåpsvikning (C-vikning). Här är förstakladden.
PDF finns här. Den är bättre att titta på. Men i låg kvalisort.
Rick is the founder of the first Pirate Party and is a political evangelist, traveling around Europe and the world to talk and write about ideas of a sensible information policy. He has a tech entrepreneur background and loves whisky.
By participating in the discussion and posting here, you are placing your contribution in the public domain (CC0). If you are quoting somebody else, credit them.
Contributors take own responsibility for their comments.
Pirate Parties – Christian Engström
Pirate Parties – Christian Engström
Copyright Monopoly
Copyright Monopoly
Activism – Zacqary Adam Green
Activism – Zacqary Adam Green
Freedom of Speech – Andrew Norton
Freedom of Speech – Andrew Norton
Civil Liberties
Civil Liberties
Infopolicy – Anonymous
Infopolicy – Anonymous
Copyright Monopoly
Copyright Monopoly
Process of Law – Zacqary Adam Green
Process of Law – Zacqary Adam Green
Rick is the founder of the first Pirate Party and is a political evangelist, traveling around Europe and the world to talk and write about ideas of a sensible information policy. He has a tech entrepreneur background and loves whisky.
![Pirate Party Pumpkin and Tripod. [Image CC-BY K`Tetch]](http://falkvinge.net/wp-content/uploads/2011/11/DSCF0300-320x180.jpg "Pirate Party Pumpkin and Tripod. [Image CC-BY K`Tetch]")
Åh, najs. Tycker texten var väl skriven (och välskriven). Designen funkar. Jag vill inte kommentera den närmare eftersom jag inte har något djuapre sinne för design.
Smutt folder… Måste hitta på en aktivitet här i Norr oxo så vi kan pusha ut den här också :P
Humlan’s last blog post: Till salu: Svenska poliser
En liten sak, ändra gärna “Det här är ju sverige.” till:
Det här är ju Sverige, här misstänkliggör vi inte vanligt hederligt folk.
Jag tror att den formuleringen är viktig för att foldern skall tala om att “detta gäller dig” och vilket klet som riskerar klistras på dig.
När jag har berättat just det som står i foldern så får jag vanligen svaret: “Men ingen kommer ju kunna lyssna på alla alltid, det är ju omöjligt!”. Och så anser de att det inte är någon fara för sin egen integritet. De förstår inte att det kommer vara ett par FETA serverhallar med burk som kommer att söka “nyckelord” dygnet runt året om. Det vore bra att få fram till människor att deras liv bedöms av maskiner utifrån nyckelord. Nyckelord som rycks ut ur dess sammanhang när de kommunicerar med andra (alla andra). Det är på det sättet maskinen bedömer om man är “elak” eller inte.
Dessutom spelar det ingen roll, även om det skulle vara sant. Det räcker att de gör som STASI och tar stickprov på allas kommunikation hela tiden.
Steelneck: “misstänkliggör” är ett lite svårsmält ord för att ha i en folder, funkar den här omskrivningen?
…Det här är ju Sverige, här ser vi väl inte snett på vanliga hederliga människor?
Det här är ju Sverige, här behandlar vi inte hederligt folk som misstänkta.
Med risk för att gå lite OT här, men när vi ändå är inne på allmänhetens uppfattning i frågan.
En vän till mig envisas med att hävda att avlyssningen inte kommer fungera i någon större utsträckning tack vare den enorma mängden data som måste passera FRA’s “filter” varje sekund.
Och att världens femte snabbaste superdator inte räcker till för detta ändamål.
Vet inte hur det hela fungerar tekniskt, men datamängden är väl inget problem så länge man bara sniffar sökord och flaggar information utefter det? Eller?
Det är just brottet mot: “Oskyldig tills motsatsen..” jag tycker måste komma med “mellan raderna”, därav “misstänkta” eller någon variant därav. Det är ju i detta som hela grejjen med preventiv avlyssning utan skälig misstanke ligger.
Logiken hittas i att alla människor kan göra ont, därför måste alla bevakas.. Det är där man hamnar varje gång “säkerhet” ställs som någon sorts motsats till frihet.
Huruvida FRA har tillräckliga datorresurser för att verkligen kontrollera all kommunikation är bara intressant för den som anser att avlyssningen behövs eller för den som vill få valuta för investerade medel, inte för den som anser att avlyssningen kränker enskildas privatliv. Om jag en dag upptäcker att någon har buggat mitt vardagsrum, så blir jag föga lugnad av att få veta att det bara var mig och elva andra svenskar som blev buggade samtidigt, inte landets 9 miljoner invånare. Massövervakning blir inte acceptabel för att man inte hinner med att övervaka mer än 50, 20 eller 5 procent av befolkningen.
All avlyssning är selektiv, annars skulle avlyssnaren drunkna i information. Traditionellt har polisen fått lov att avlyssna särskilt utvalda individer, oavsett vilka meddelanden de har sänt eller tagit emot. FRA gör tvärtom: Man undersöker särskilt utvalda meddelanden, oavsett vem som är avsändare eller mottagare (antagligen gör FRA en hel del annat också). Även om FRA inte hinner fånga upp alla meddelanden där någon säger “bomb”, så lär man fånga upp några sådana meddelanden, och detta förutsätter att man rent tekniskt undersöker alla meddelanden man hinner med, oavsett innehåll, för att avgöra vilka som innehåller ordet “bomb” (exempelvis denna bloggkommentar).
Genom att avlyssningen inte (enbart) är inriktad på vissa identifierade individer, så drabbar den alla (eller väldigt många), och det är det som utgör kränkningen av privatlivet. Om jag har sagt “bomb”, så kommer FRA att veta det, och om jag inte har sagt “bomb”, så kommer FRA att veta det också. Det är en kränkning i båda fallen.
“Jag bröt upp och läste din dagbok, men jag hittade inget komprometterande om dig i den, så jag har inte kränkt ditt privatliv.” – Vem tror de att de lurar? Ungefär som att få ett brev med censurmyndighetens stämpel på kuvertet, utan att någon del alls av texten strukits över. Kränkningen består inte i att ertappas med något fuffens, utan redan i att bli granskad i ett sammanhang där man förväntar sig att få vara i fred.
Tack för ditt engagemang i att ge svar på mina fårgor.
Av personlig erfarenhet vet jag att det kan vara svårt att få folk att inse att de höja på ögonbrynen när något som FRA-förslaget är på tapeten. Själv visste jag inte ens att jag hade rätt till privat kommunikation, eller att jag ens borde kräva den rätten, förrän jag läste det någonstans, om det nu var Rick eller någon annan som “fick berätta” det för mig.
Men jag att det här kan gälla en ganska stor del av befolkningen och det lär nog också behövas en hel del övertalning innan man är beredd att skriva under på att den perosnliga integriteten är värd att försvara.
Om det är en följd av undermedveten bortrationalisering (försvarsmekanism) eller ej, så möter jag i min omgivning ganska klena rekationer från folk när jag exempelvis berättar om FRA-förslaget. “Jag har inget att dölja”, eller “det finns bättre sätt att föra säker kommunikation på” eller “det är väl bra att de får fast fler bovar” eller “nu överdriver du, det där är bara USA” eller “vad vill du att jag ska göra?”. Och så vidare. Folk verkar varken ha tid eller ork att engagera sig i frågan, vilket inte behöver vara något konstigt.
Vart jag försöker komma är att jag är rädd att många som läser en folder som ovan bara kommer att rycka på axlarna och trösta sig med att de inte har något att dölja, och att man därför kanske borde göra en insats i att göra människor övertygade om att de faktiskt har anledning att bry sig, har anledning att bli upprörda. Har anledning att känna sig kränkta.
Detta har inte alltid varit självklart för mig iallafall. Efter att ha sett delar av det här klippet i filmen Zeitgeist:
http://youtube.com/watch?v=QMBZDwf9dok&feature=related
Så har jag med tiden börjat känna mig allt mer kränkt. Inskränkning på min personliga integritet, och rätten till denna, är bara en liten droppe i havet.
Ian, jag håller med om att det är ett problem att få folk att förstå att de behöver bry sig öht. Men min erfarenhet är att det inte är något man kan skapa med en folder.
Det man kan skapa med en folder är att provocera dem att ställa frågan varför de ska bry sig. Det är då man behöver ha aktivister på plats med ett bra svar på den frågan, och det är en mycket svårare och viktigare uppgift — att lära våra aktivister att förklara precis det du skriver här.
Jag skulle gärna ställa upp som aktivist den dagen jag känner att jag kan vara ett bra ansikte för piratpartiet. Jag måste lägga stora band på mig vid diskussioner för att inte bli en otrevlig och icke-ödmjuk person.
Men det finns något uppfyllande i att provocera fram reaktioner hos människor. Jag skulle nog behöva stå med en bunt flygblad i näven ändå, innan folk i min omgivning börjar tröttna på mitt tjat. :- )