Jag, en stekt server, en högt tickande klocka och matthet

Offbeat

Jag ska strax göra en komma-ikapp-postning. Men först mina tre senaste dagar:

En av Piratpartiets backendservrar stekte sig i söndags. Just det här var en Windowsserver (vi har fortfarande några kvar, vi migrerar till Ubuntuservrar allteftersom vi lyfter bort funktioner från Windows) som skulle göra en rutinsäkerhetsuppdatering.

Som kräver reboot, som vanligt, på Windows.

Den här servern var en av dem som jag satte upp när jag satte upp hela partiet, och som vanligt — den som satt upp en server är också den som underhåller servern. Så det här var min sak att mata och vattna.

Servern kom aldrig upp efter uppdateringen. Registryt, systemhiven, var skjutet till den grad att man inte ens kom till valet att starta i failsafe. Alternate registry också. Ingen aning om varför det blev så, men det var ett faktum.

Söndag kväll. Tick, tick, tick. Måndag morgon kommer jag in i berget. Servern innehåller all mail, all medlemsdata, all forumdata. (Vi hade en färsk backup från bara någon timme innan säkpatchen, men ändå.)

Serverinstallationen gick inte att rädda, men efter en dags svettande nere i berget där servern står hade jag iaf fått den att boota så att jag kunde rädda alla datafiler. Måndag kväll. Lämnade berget med installations-CDn i läsaren. Sedan under måndagkvällen var det bara att blåsa servern och installera om via KVM-remote.

Det tog till tisdagkvällen innan SQL Server var uppe och snurrade igen på det räddade datat, och forum och medlemssystem levde. Exchange tar vi däremot inte tillbaka. Ett sådant här event är den bästa katalysator man kan tänka sig för att flytta vår mailserver till någon av våra Ubuntujärn.

Så just nu är alla mailkonton nere. Alldeles strax kommer alla funktionärer att få ett mail med innebörden att de kommer att få nya inloggningsuppgifter till en ny server, och om de har använt mailservern som en lagringsplats, så kan de be mig att extrahera deras mailbox ur exchange-storen och skicka till dem.

Phew.

I den riktiga världen väntar vi fortfarande på regeringens föredragningslista för morgondagen för att se om Privatpolislagen IPRED står med som propp där.

Pingat på Intressant. Andra bloggar om Piratpartiet, Ubuntu, Exchange, Windows, stekta servrar

You've read the whole article. Why not subscribe to the RSS flow using your favorite reader, or even have articles delivered by mail?

About The Author: Rick Falkvinge

Rick is the founder of the first Pirate Party and is a political evangelist, traveling around Europe and the world to talk and write about ideas of a sensible information policy. He has a tech entrepreneur background and loves whisky.

Book Falkvinge as speaker?

Liked This?

Jag ska strax göra en komma-ikapp-postning. Men först mina tre senaste dagar: En av Piratpartiets backendservrar stekte sig i söndags. Just det här var en Windowsserver (vi har fortfarande några kvar, vi migrerar till Ubuntuservrar allteftersom vi lyfter bort funktioner från Windows) som skulle göra en rutinsäkerhetsuppdatering. Som kräver reboot, som vanligt, på Windows. Den här servern var en av dem som jag satte upp när jag satte upp hela partiet, och som vanligt -- den som satt upp en server är också den som underhåller servern. Så det här var min sak att mata och vattna. Servern kom aldrig upp efter uppdateringen. Registryt, systemhiven, var skjutet till den grad att man inte ens kom till valet att starta i failsafe. Alternate registry också. Ingen aning om varför det blev så, men det var ett faktum. Söndag kväll. Tick, tick, tick. Måndag morgon kommer jag in i berget. Servern innehåller all mail, all medlemsdata, all forumdata. (Vi hade en färsk backup från bara någon timme innan säkpatchen, men ändå.) Serverinstallationen gick inte att rädda, men efter en dags svettande nere i berget där servern står hade jag iaf fått den att boota så att jag kunde rädda alla datafiler. Måndag kväll. Lämnade berget med installations-CDn i läsaren. Sedan under måndagkvällen var det bara att blåsa servern och installera om via KVM-remote. Det tog till tisdagkvällen innan SQL Server var uppe och snurrade igen på det räddade datat, och forum och medlemssystem levde. Exchange tar vi däremot inte tillbaka. Ett sådant här event är den bästa katalysator man kan tänka sig för att flytta vår mailserver till någon av våra Ubuntujärn. Så just nu är alla mailkonton nere. Alldeles strax kommer alla funktionärer att få ett mail med innebörden att de kommer att få nya inloggningsuppgifter till en ny server, och om de har använt mailservern som en lagringsplats, så kan de be mig att extrahera deras mailbox ur exchange-storen och skicka till dem. Phew. I den riktiga världen väntar vi fortfarande på regeringens föredragningslista för morgondagen för att se om Privatpolislagen IPRED står med som propp där. [purpleline] Pingat på Intressant. Andra bloggar om Piratpartiet, Ubuntu, Exchange, Windows, stekta servrar

By participating in the discussion and posting here, you are placing your contribution in the public domain (CC0). If you are quoting somebody else, credit them.

Contributors take own responsibility for their comments.

December 3, 2008 - 13:41

Det är med glädje jag läser att partiet mer och mer går över till Ubuntu (serverversionen). Hardy har fem års livslängd på uppdateringar.

Om jag får ge ett tips så kör Postfix som MTA och Courier POP/IMAP som mailhämtare. Squirrelmail för webben.

RESPOND TO THIS

isecore

December 3, 2008 - 14:05

Jag kan bara nicka instämmande med HRs uttalande. Trevligt att ni flyttar från legacy-system. Jag kan också varmt rekommendera kombinationen Postfix/Courier. Har kört den i några år på egen maskin.

Squirrelmail har jag lekt med ibland, men då jag inte har nåt behov av webmail har jag aldrig gjort mer. Men den är säkert fullt duglig.

isecores senaste bloggpost: QGtkStyle

December 3, 2008 - 21:37

Rick!

Datanerdar är det inte någon större brist på i piratpartiet, engagerade partiledare är dock en större bristvara.

Så här dagarna före IPRED är jag ganska säker på att du gör mer nytta på ett annat ställe än nere i ett bergrum med en stekt server – du behöver för böveln bara harkla dig så har du ett “surpreme dream team” redo för att väcka liv i vilken krashad burk som helst.

Petter Ericson

December 3, 2008 - 23:39

Som andra noterat så gläder det mig att pp övergår till någorlunda vettig servermjukvara.

Jag vet inte om jag skulle kalla mig för expert med tanke på vilket sällskap jag befinner mig i, men jag adminar en hel hög med Linux och Solarisburkar i jobbet. Behövs det assistans/motsv. så hugger jag gärna in :)

Roger Abrahamsson

December 4, 2008 - 03:42

Rekommenderar också Postfix, men inte Courier som IMAP/POP3 server, utan Dovecot. Har en del saker som Courier inte har, och man kan fixa emailkonton utan att vara tvungen att ha klartextlösen sparade om man vill ha säker inloggning aktiverad. Har skrivit ihop ett litet dokument om hur man fixar allt det som jag har liggande nånstans om intresse finns.

Johan Svensson

December 4, 2008 - 06:29

Postfix är fint och trevligt och underbart och gör dina tänder vita.

Och Windows-registret är ett förbannat otyg. Vem tyckte att det var en bra idé?

Johan Svenssons senaste bloggpost: A Culture of Compromises

Jonas

December 4, 2008 - 08:44

Dovecot är att föredra framför Courier.

Den har en säkrare uppbyggnad och mycket trevligare mailinglista. I sin utvecklarversion har den en del trevliga features så som indexerade sökningar.

De är i princip utbytbara mot varandra så tillvida att de hanterar samma filformat. För övrigt är det samma utvecklare som irssi, vad bättre att utveckla än en IRC-klient om man ska lära sig koda säkert?

Bosse J

December 4, 2008 - 13:24

Jag skulle också vilja slå ett slag för Dovecot men är inte helt säker på hur den kan hantera stora mailvolymer i jämförelse med Courier och Cyrus.
Jag antar att det här handlar om relativt stora mailvolymer.
Dovecot är definitivt den smidigaste att administrera av dem.

Men Ubuntu är jag inte speciellt förtjust i. Den lägger sig i för mycket hur man vill ha saker och ting organiserat. T.ex automatiska uppdateringar och politiskt motiverad, bedräglig installation av drivrutiner för nvidias grafikkort.
Debian, tycker jag är ett bättre alternativ. Vilken Ubuntu är baserad på.
En fråga om tycke och smak, givetvis.

Rickard Olsson

December 7, 2008 - 17:34

Några kommentarer till kommentarerna:

Courier kan också hantera krypterade lösenord, vi har valt att lägga virtuella användare i en MySQL-databas för att kunna replikera dem enkelt mellan flera maskiner. Jag har dessutom personligen kört Courier-MTA i många år nu och har hyfsad koll på både Sams och programvarans egenheter. :-)

Ubuntu Server har inga automatiska uppdateringar och grafikkortsdrivrutiner är inte aktuellt öht eftersom vi inte ska spela Solitaire på servrarna.

Men, vi välkomnar naturligtvis fler personer som kan åta sig att hjälpa till med servrarna; vare sig det är goda råd, konfigurering, testning eller drift.

Rickard Olssons senaste bloggpost: Tungt artilleri

December 7, 2008 - 23:31

Bara för att vara lite petig :-)

Rick skrev “Ubuntuservrar”, inte “Ubuntu Server”, vilka lika gärna kan vara servrar som kör vanliga Ubuntu.
Grafikkort behövs _ofta_ också i någon form på en server.

Bosses senaste bloggpost: Lätt Ärtbössa

Michael Hamberg

August 5, 2009 - 23:35

Hej

För er som gillar Ubuntu, både desktop och server finns det två sajter som hanterar detta. Vi har nyligen släppt vår remix, Ubuntu.se remix 3.0. Den kan man läsa om på http://ubuntu.se. Vill man läsa om serverversionen inkluderat vår serverguide, gå till http://ubuntuserver.se

Micke