Internet har ändrat på ALLT

Efter att ha hållit på med Piratpartiet i över tre år nu är det många polletter som har trillat ner med tiden om hur stort det skifte, som sker just nu, egentligen är — och exakt varför den pensionsfärdiga generationen försöker att hindra förändringen så hårt.

Oscar Swartz’ post nyligen om kriget mot mänskligheten, om att vi är sociala djur som älskar att imitera varandra och sjunga med och göra saker tillsammans, sätter fingret på ett sådant faktum. Men Internet har gjort mer än att förstärka våra inneboende instinkter. Oscar har rätt i att vi är sociala djur, och att det genomsyrar allt — precis allt — vi gör. Vi är flockvarelser.

Föreställ er att det kom en innovation så omvälvande, så gigantisk, att den ändrade på hur vi som sociala varelser tänker på kommunikation som koncept. Att den ändrade på vår bild av vad det innebär att kommunicera med våra vänner. Vi, som har kommunicerat på samma sätt i miljoner år. Att vi plötsligt började kommunicera… inte i förändrade mönster, utan att vi totalt bytte det tidigare mönstret från miljontals år mot ett helt annat.

Precis så stort är Internet. Så stor är innovationens socialantropologiska effekt på oss som sociala djur, dess effekt på vårt samhälle, och dess medförande stora behov på radikalt ändrad lagstiftning till följd av totalt förändrat beteende.

Låt mig illustrera. Av statistiska skäl väljer jag 35 års ålder som brytpunkt; det finns forskningsunderlag för just den brytpunkten, men det finns naturligtvis individuella avvikelser på båda sidor om linjen.

När en person över 35 har ett problem, så tänker hon ungefär så här: “Hmm, ett problem med rören i badrummet.” (Här börjar hon mentalt bläddra igenom hela sin adressbok, runt 150 personer.) “Vem känner jag som är bra på rör i badrummet? Som kan något om rörmokeri, eller som bara är allmänt händig?” Sedan ringer eller mailar hon just den personen, och bara den personen, och frågar i stort sett “Jag har problem med det här, har du tid att hjälpa mig?” — och förväntar sig alltid ett svar, antingen ja eller nej. Ett ja betyder att just den här personen är beredd att lägga två-tre timmar exklusivt för att hjälpa henne fixa problemet. Tidigare bytesbalans med tjänster och gentjänster spelar roll i vem hon väljer att kontakta.

När en person under 35 har ett problem, så tänker hon ungefär så här: “Hmm, det här vet jag inte hur man löser. Jag försöker beskriva det, så ser jag vad som dyker upp.” Sedan tar hon en bild av hur rören ser ut och postar raden “Har krånglande rör i badrummet” till hela sin bekantskapskrets samtidigt, mellan 500 och 1000 personer. Hon förväntar sig inte att en speciell person ska svara, hon har inte ens någon aning om vem eller vilka som kommer att svara, eller om någon gör det över huvud taget, men oftast — i 90% av fallen — är det någon som snabbt kommer med tips och hjälp. Vem det är spelar inte så stor roll. Alla hjälper alla, det ingår i kulturen, och vet man något som hjälper någon annan så skriver man det i förbifarten — utan att lägga mer än 15 sekunder på det.

Internet har inte bara gjort att vi umgås mer och oftare. Internet har förändrat själva vår bild av vad det innebär att umgås. En bild som vi haft genetiskt programmerad i miljontals år.

Det här förstår inte politikerna. I stället försöker de förstöra den här fantastiska innovationen, påknuffade av gnällspikar i närapensionsgenerationen. Och det är därför politikerna måste bytas ut.

Piratpartiet ställer upp i val till EU-parlamentet i juni och i riksdagsval 2010.

[purpleline]

Pingat på Intressant. Andra bloggar om , , , , ,

Rick Falkvinge

Rick is the founder of the first Pirate Party and a low-altitude motorcycle pilot. He works as Head of Privacy at the no-log VPN provider Private Internet Access; with his other 40 hours, he's developing an enterprise grade bitcoin wallet and HR system for activism.

Discussion

  1. job

    500-1000 personer? Ens om man postar samtidigt på blogg, twitter och Facebook är det nog inte särskilt många som har över 300 potentiella läsare, och mindre ändå som faktiskt läser. Ens kontaktnät kan förvisso vara större än ens Dunbarnummer, men 500-1000 personer är nog lite att ta i…

    (Förutom det var det ett väldigt intressant inlägg!)

    jobs senaste bloggpost: Om begreppet "naturligt"

  2. Hans J

    Bloggen “Infallsvinkel” rapporterar om fler flagranta exempel på PIRATERNAS exempellösa förakt för upphovsmäns rättigheter!!!

    Upphovsrättsinnehavarna har fått nog nu!

    Här kommer Falkvinge och Engström och tjafsar på ett “opassande” sätt om nån satans frihet. Upphovsrättsinnehavarna undrar hur de ska få betalt. Kanske tvingas de att ÄTA barn till slut?

  3. Erik M, vän av oordning

    Jag tyckte också att det var ett mycket intressant inlägg, men det verkar kanske lite gripet ur luften. Skriver du bara utifrån dig själv eller menar du att detta skulle vara en allmän trend i samhället – vad grundar du isåfall det på?

    Undrar exempelvis – Hur mycket av detta hänger exempelvis på att du hamnat i en ålder då kvantitet för många män tar överhanden över kvalitet när det gäller relationer.

  4. Niklas

    Min metod är att googla, hitta några forum, kolla hur det ser ut med kvaliten på de olika forumet och postar min fråga på 1-3 av de som verkar sannolikast att få ett vettigt svar ifrån. Lägger till rss:en från den tråden i readern och tar en pilsner. Efter några timmar brukar en teoretisk lösning på problemet forma sig och efter det är det ju “bara” att köpa rätt grejer eller om det inte behövs sätta igång och lösa det hela.

    Niklass senaste bloggpost: Glädjande nyhet om fildelningsrättegången

  5. Lornelin

    Intressant, funderade på hur jag själv gör och kom fram till att det är ganska mycket en blandning.
    De flesta problem som dyker upp frågar jag google eller wikipedia om (eller nån site jag vet om från tidigare som är inriktad på just sånt).
    Vissa typer av problem vet jag direkt en eller ett antal specifika personer som lätt skulle lösa, och då pratar jag ofta med en person rakt av.
    Åter andra problem kan det tänkas att jag slänger ut en fråga i nåt forum, eller om jag är otålig i en relevant irc-kanal där det ofta hänger ett par hundra som är intresserade av ämnet.
    Gemensamt för majoriteten av de problem som jag behöver någon form av information eller praktisk hjälp för att lösa är dock onekligen att jag använder Internet på ett eller annat sätt.

  6. Rick Falkvinge

    Antalet 150 kommer från socialantropologiska studier av hur många en vuxen människa typiskt har i sin flock. Finns belagt i t.ex. böcker av Desmond Morris.

    Antalet 500-1000 kommer från min magkänsla av hur många en typisk social person har i sitt nätverk på Facebook.

    Men det är inte antalet som är det intressanta, utan mönstret.

  7. berinder

    Mina 288 är rätt många sett till dom 288as bekantskapskretsar så jag tror du överdriver siffran på fb rätt rejält.

    Däremot har man ju flera kontaktnät, varav forum är dom största och växer snabbast.

    Ju mindre kontaktnät, desto större risk att nån vill hjälpa också… är min känsla.

    berinders senaste bloggpost: Integritet en barnlek

  8. scaber nestor

    Hade ett problem med en hårdvara, så jag postade på helgon.net om det.

    Inom loppet av 24 timar var det läst av över 2500 personer och jag hade fått ett tiotal direkta svar varav 2 ledde till en diskussion om vilket grafikkot som var bäst.

    Internet i ett nötskal.

    scaber nestors senaste bloggpost: En tacksamhetspetition till Norge + remissvar inkommet för FRA 2.0 från Snus (Swedish Network Users’ Society)

  9. William

    Jag vill nog hellere se det i form av den gamla mänskliga drömmen om att kunna hålla all mänsklig kunskap tillgänglig för alla och envar. Brukar allt som oftast skrivas som “Biblioteket i Alexandria”. Det för givetvis med sig konsekvensen att alla människor måste kunna bidra och inte bara några utvalda, annars blir det givetvis inte all mänsklig kunskap. Vi har realiserat biblioteket nu, knappast på det vis stora tänkare visionerade en gång tiden, men vi har gjort det. Det är inte färdigt, men börjar ändock vara någotsånär funktionsdugligt och i alla fall hyggligt välfyllt även om många hyllor gapar tomma än. Men vi har gjort det!

    Somliga blir rädda, giriga oligarker tar till protektionism osv.. Det kanske är därför många har börjat citera mycket gamla skrifter såsom Platon eftersom det är samma gamla mekanismer i mänsklighetens natur som är i rörelse igen. Det blir liksom tydligt hur biblioteket återigen är hotat, inte för att någon direkt är emot drömmen i sig, utan för att.. – gubben på orförrådet blev visst trött – usla munskänkar tar för sig av frihetens oblandade vin, Eros med begären såsom både makt å ena sidan pengar å den andra spökar i kulisserna osv.. – Makten å kapitalet sitter i samma… Goda intentioner som kantar.. Björntjänster.. villrådigheten, osäkerhet, tro och vetande, filosofer som bespottas av samma orsaker som för tusentals år sedan, obekväma sanningar. Konsensusverkligheter, gamla kognitiv. Fy fan vilken bok det skulle bli..

  10. Jonas

    Wikipedia är min primära källa till kunskap.

    Linuxvärlden jobbar uteslutande på det sättet du beskriver. Alla har behov av hjälp när man kör Linux, ingen vet allt om hur allting funkar, så man söker efter andra som haft samma problem och kollar hur de löste det, och vilka rekommendationer de fick av andra.

    På sätt och vis är det på samma sätt forskning går till. Man delar med sig av frågor och lösningar på problem, granskar varandras föreslagna lösningar på problemen och sakta men säkert går arbetet framåt.
    Peer review och open access är helt fundamentala i forkning.

  11. Andreas Rönnqvist

    Jag tror mycket handlar om hur vi som individer organiserar oss. Förut handlade det i första hand om lokalitet – vi fick vänner, lärde oss saker, utövade vårt yrke på det stora hela lokalt. Idag handlar det i första hand om socialitet – vi får vänner, lär oss saker och utövar våra yrken i första hand gentemot och genom de individer som delar våra åsikter, våra sociala premisser.

    Andreas Rönnqvists senaste bloggpost: Untapped Potential Again Available In Print

  12. Anders Andersson

    Det Oscar tar upp i sin artikel, människans tendens att imitera, är inte något ytligt “mönster” som beror av de tekniska omständigheterna för stunden, utan det är en genetiskt betingad egenskap, ett sätt att tänka. Denna egenskap tar sig olika uttryck beroende på yttre förutsättningar som teknisk och social miljö. Innanför pannbenet är vi i grunden samma imiterande människa som vi var för 100.000 år sedan, långt innan vi ens hade bemästrat skrivkonsten. Då handlade det om att imitera stamfrändernas sätt att hitta mat för dagen, nu om att imitera facebook-vännernas sätt att kasta virtuella får och klottra på varandras väggar.

    Vi ärver imitationslusten av våra biologiska föräldrar, men sedan imiterar vi glatt och spontant vem som helst i vår omgivning (inklusive föräldrarna, i den mån de blir kvar i denna omgivning). Det är anledningen till att beteendemönstren kan förändras blixtsnabbt (ur ett evolutionshistoriskt perspektiv). Varje individ hyser en viss tröghet när det gäller att ändra på sitt eget beteende, men ett barn som sätts framför en dator och ges möjlighet att interagera med vem som helst av en miljard lekkamrater kommer att betrakta det som den naturligaste sak i världen, och kommer att imitera dem precis som barnen för 100.000 år sedan imiterade sina syskon och andra människor i deras fysiska närhet.

    Imitationsbenägenheten kommer inte att förändras i brådrasket; det tar många generationer för förändringar i de yttre betingelserna att sätta avtryck i evolutionen, och i det långa perspektivet är Internet inte en större förändring än ett blixtnedslag – den individ som träffas av blixten riskerar att dö av det, men populationen som helhet vänjer sig vid att det blixtrar då och då.

    Därför tycker jag inte att du träffar rätt när du säger att vi “totalt bytt mönstret från miljontals år”. Du får det att låta som att vi hade ärvt mönstret, när det bara är den yttre miljön som vi har ärvt, och att den yttre miljön har förändrats är ingen nyhet – det har den alltid gjort, om än med olika hastighet. Poängen med imitationen är att den hjälper oss att anpassa oss till varje sådan förändring betydligt snabbare än vad evolutionen förmår göra.

    När en tidigare sjö torkar ut och blir till en saltöken, då flyttar en del djurarter på sig till en annan plats med bättre förutsättningar, eller så dör de ut. Evolutionen hinner inte förvandla en vattenlevande bäver till en ökenråtta på den korta tid som står till buds. Människan däremot varken flyttar på sig eller dör ut; hon beställer konstruktionsritningar från grannbyn och imiterar från en dag till en annan deras anläggning för konstbevattning.

    Ibland kan det bli “för mycket av det goda”, när de genetiskt nedärvda egenskaperna hamnar i en miljö där de gör mer skada än nytta. Räven i hönshuset som blir helvild och biter ihjäl fler hönor än han förmår äta är väl ett exempel på en inte helt optimal egenskap. Hos människan ser vi missbruk av stimulantia (och då menar jag medicinskt självdestruktivt missbruk, inte nödvändigtvis det som våra lagar definierar som missbruk). Sådana situationer har helt enkelt inte uppstått tillräckligt ofta för att evolutionen skall ha givit oss skyddsmekanismer mot dem; som art betraktad har vi klarat oss rätt bra ändå.

    Kan vi hamna i en situation där överflödet av sociala kontakter är till men för oss? Jag tror det, och “information overload” är väl det mest konkreta uttrycket för det fenomenet. Det kommer dock knappast att hämma vår förmåga att imitera; snarare drar vi åter fördel av imitationsförmågan när vi lär av varandra hur vi skall bemästra de problem som ibland uppstår. På samma sätt har vi genom imitation lärt oss att undvika att stå under ett träd när åskan går.

    Jag menar dock att Oscar har fel när han säger att imitationsförmågan skiljer oss från chimpanserna. Vi har kanske en mer utvecklad imitationsförmåga än chimpanserna, men det är ändå bara grader som skiljer oss från våra närmaste släktingar i naturen. Det finns en anledning till att vi säger “härmapa” och inte “härmhund” eller “härmgädda” (att vi inte säger “härmmänniska” beror förstås på att vi är så vana vid våra egna egenskaper att vi inte spontant identifierar dem förrän vi ser dem hos en annan djurart).

    Imitationsbenägenheten är alltså i det närmaste lika förankrad i den mänskliga naturen som vår benägenhet att ha sex. Vi överlever inte utan den. Att då försöka lagstifta mot det konkreta beteende som denna imitationsbenägenhet resulterar i är lika dumt, och framför allt lika självdestruktivt, som att förbjuda sex.

    Förhoppningsvis löser det sig med tiden, genom att de samhällen som förbjuder antingen fortplantning eller imitation helt enkelt dör ut, och lämnar fältet fritt för oss andra.

  13. Daniel Wijk

    Jag brukar försöka lära mig det själv istället. Postar man ut på bloggar eller communities så får man så mycket nonsenssvar. 😛
    Det brukar alltid vara någon annan som haft problemet innan så varför fråga folk i onödan?
    Jag vill kunna allting själv (vilket är helt omöjligt men en rolig uppgift att ta sig an ibland) så det talar till den sidan utav mig själv också.

  14. Trezker

    Hehe, jag är ingen normalt social person på facebook, har två vänner där. Jag använder inga allmänna communitys, bara reggar mig på dom och bestämmer mig snabbt för att det är ointressant och fullt med fluff.

    Jag använder specialiserade forum/communities. Ett för programmering, ett för piratpartiet, ett för Ubuntu etc… På så vis vet man att det är fokus på ett givet ämne. Det är på dom forumen experterna sitter, på allmänna communities finns mest bara amatörer och besserwissrar som inte kan något.

    Så när jag ska fråga något så frågar jag inte alla oavsett vad de kan, jag frågar alla som regelbundet läser forum som fokuserar på just det ämne jag behöver hjälp med. Jag skulle inte kalla det för bekantskapskrets, snarare använder jag globala intressegrupper. Nästen oavsett vilket ämne det gäller finns det tusentals eldsjälar på internet, det gäller bara att hitta deras forum.

  15. Alakai

    Jag tycker det mest intressantastiska med the Internets är att det är en brygga mellan personlig kontakt fyra ögon emellan och svärmkommunikation. Inte så att man går ut on the Internets för att se någon i ögonen, utan att vi lever helt enkelt i två världar, den fysiska i rummet och den virtuella i ett annat rum, samtidig. Ioma Internet existerar nu, när vi är jätteuppe i en-och-en-kontakter, så får det effekten att vi nyttjar även Internet för denna typ av kommunikation, trots att Internet gör sig bäst som svärmarmärke.

    Att kommunicera på riktigt, säger någon, är att inte bry sig om hur man kommunicerar, utan helt enkelt bara ta för sig av det som finns och om inget tillfredsställande finns söka andra sätt att kommunicera. Fokus enbart på att utnyttja alla sinnen och mer därtill så långt det är möjligt.
    Jag ser fram emot möjligheten att kommunicera obundet, gå från svärmandet till flytandet, när vi kommunicerar på alla sätt och vis samtidigt hela tiden överallt med alla, och inte kan stänga av det, blir enhetliga. Hemska tanke, underbara tanke.

    Känner igen mig i under-35-kategorin.
    Vill man veta något inför en projektuppgift i skolan så går man aldrig till någon lärare i första hand. Man sätter sig vid datorn och slänger seriellt och parallellt upp sin frågeställning på olika boards, communities, BBSer, MSN, IRC, Google och wiki.

    Nu ska man kanske inte säga att Internet är först då vi hade forum redan på de gamla grekernas tid, men unikt är det då det är världsomspännande och principiellt tillgängligt för alla.

    Åh, jag ser fram emot nästa steg, när vi ser tillbaka på Internet som “den gamla svärmarkanalen”. Ska bli intressant.

  16. Johan

    Är det inte musikindustrin och dess skvalprodukter, så är det makthavare, politiker och rörelser som vill förhindra att åsikter når fria människor annat än genom etablerade och kontrollerade kanaler. Förslaget på att registrera alla bloggare var ett sådant försök. Sedan hade vi Svenska Spel. Kommer inte ihåg alla som vill vingklippa internet för sina egnasyften och fördelar. Det kommer att komma fler. Var så säkra!

    Vad som än sägs och påstås, så kommer internet att bli en förlängning av vårt sinne och kropp. Problemet är bara att vissa makthavare och företag gör allt för att stympa våra organ för att det skall passa deras syften, på bekostnad av individens frihet. Det är detta vi måste förhindra.

  17. Oscar Swartz

    Anders, min postning i ämnet var mycket kort men det verkar som om många började fundera på det lilla jag skrev av bloggar at döma. Kommentaren om Schimpansen vs. Människan gäller det experiment som jag länkar till i en New York Times-artikel. Fascinerande läsning! Jag gillade kommentaren i artikeln av en forskare som sa att vi är så programmerade att imitera att vi inte ens ser det och att man måste konstrurera smarta men artificiella situationer för att frilägga det hela (vilket de gjorde med lådan som jag skrev om, men gå gärna till NYT). För övrigt kommer en utvecklad variant på temat som månadskrönika av mig i Computer Sweden i nästa vecka.

    Vad gäller Ricks exempel tycker jag att man inte skall ta det så bokstavligt att skicka ut ett mess till 500 människor. Men en av de saker som Howard Rheingold tog upp i sin klassiska bok The Virtual Community: Homesteading on the Electronic Frontier om The WELL var just hur man genom att posta en fråga om någonting, diskmaskinsinstallation har jag för mig, kunde få en massa svar från perifera människor som helt enkelt bara vill vara sociala och hjälpsamma och överföra kunskap som de besitter. Sådan kunskapsspridning är vad som gör människan stor. Möjligen kan en och annan professionell diskmaskinsinstallatör ogilla att folk ger tips.

    Oscar Swartzs senaste bloggpost: Frihetstaliban om omoralisk upphovsrätt

  18. Jonas i valfiskens buk

    Helt klart är väl tillvägagångssättet varierande beroende på vad som efterfrågas.

    Vill man få hjälp med tekniska lösningar och är 98% teknisk själv, googlar man runt och letar själv till man hittar vad man söker.

    Är man 75% tekniskt lagd, så försöker man hitta forum där man har störst chans att få ett någorlunda hanterligt svar.

    Är man singel och till varje pris vill hitta en kvinna, så vill man nog gärna bli sedd av hundratusentals kvinnor i samma situation.

    Ricks inlägg är bra. Det är generellt. Det får os att fatta principen!

  19. Jonas i valfiskens buk

    Tror att det, oavsett, kommer att bli så att artister måste jobba mer genom att turnera och hålla konserter. Det är detta dom kommer att tjäna pengar på. Inte genom digital media. Nyss så var ju Madonnas kommande konserter överbokade och hon verkade inte ha något emot att göra extrakonserter pga detta. Jag tror hon ser sin chans att tjäna pengar i en tid när digital media inte kan ge sådana inkomster som det var förr. Hon förstår att hon måste jobba för att tjäna pengar. Hade det varit för 15-20 årsedan, så hade hon nog knappast orkat hålla på med extrakonserter i samma omfattning. Nu blir det tydligen extrakonserter i stort sett varje varje geografisk turnéstopp. Förr så hade hon följt schemat och gjort det som var planerat och sedan suttit hemma och blivit rik på att ge ut pressade plastbitar.

  20. Caramba

    Läste nånstans att någon musikgrupp menade att beroende på hur mycket det piratkopierades, desto mer var dessa populära dom var som artister. Detta till trots mot de manipulerade spellistor och promotions som uppenbarar sig i radio och TV. Vilket drömläge för ett företag, där deras produkter kunde bli exponerade t.o.m. i ett icke reklamorienterat som statsradion och statstelevisionen. Detta är ju ett unikum. Statlig media som motsäger sig reklam och favorisering, men samtidigt i princip gör allt för att gynna de bolag som ger ut kommersiell kultur. (Läs musik)

  21. Trustor

    Ja…
    Statsmedia får t.o.m. betala för att göra reklam åt musikbolagen. Tänk om dagspressen var tvungen att BETALA för att få göra reklam för sina annonsörer…! Inte konstigt att dom är upprörda.

  22. Erik

    “Antalet 500-1000 kommer från min magkänsla av hur många en typisk social person har i sitt nätverk på Facebook”

    Återigen en bloggare med helt vansinniga fantasier över hur viktig och fantastisk det “nya” nätverkandet är. Jag har exakt 179 friends på facebook. Kollade igenom allihopa nu och ingen, INGEN, har över 300 friends.

    Jag längtar något så fruktansvärt tills nästa generations bloggare träder fram. De kommer antagligen ha en mer nyanserad bild över hur viktig bloggosfären är:
    Ett gäng elitistiska individualister som ser sin chans att få sina 15 minutes of fame.

  23. Erik

    En kommentar till

    Det du säger här kan även sammanfattas på följande sätt. Med det “gamla” sättet att kommunicera betyder ju det att man antagligen har ett hum om att personen ifråga faktiskt vet något om det som ska göras. Du skriver det själv “Vem känner jag som är bra på rör i badrummet? Som kan något om rörmokeri, eller som bara är allmänt händig?” Sedan ringer eller mailar hon just den personen, och bara den personen”

    Med det “nya” sättet att kommunciera, som du beskriver det får du det att framstå som om man faktiskt inte ens vet om någon kan hjälpa. Ett hemskt sätt att känna människor på menar jag. Är man bekanta borde man rimligtvis åtminstone veta något om personerna

  24. […] blogginlägg om svärmarbeten: Internet har ändrat på ALLT, Calandrella – Wikipedia och Eriks Axplock – […]

  25. Adam

    Jättebra inlägg (som alltid)!

  26. […] om en slags generationsklyfta, så som bl.a. Rick Falkvinge tydligt brukar lyfta fram (t.ex. Internet har ändrat på ALLT). Tyvärr leder det lätt till någon form av elitism, där retoriken från Piratpartiet ofta går […]

  27. […] det någon vart att ignorera dem. Förändringar av liknande slag brukar bli mindre totala än förespråkarna drömmer om och ske över längre tid än de tror. Samtidigt brukar de bidra med mer och få större positiva […]

  28. Mikael B

    Jag brukar fundera mycket på hur människors världsuppfattning kan komma att förändras, då makten över befolkningens indoktrineringsprocess kommer att decentraliseras, när allt fler kommer börja söka sig till alternativa källor när de skapar sin världbild.

  29. […] you belong to the older generation and need a plumber you look in your address book, think about who might know a reliable plumber and call or email that […]

  30. […] du tillhör den äldre generationen och behöver en pålitlig rörmokare tittar du i din adressbok, funderar på vem som kan känna till en bra rörmokare och ringer eller […]

Comments are closed.

arrow