Monique Wasted inledde med att försöka få TPB att erkänna att de amerikanska filmbolagen har upphovsrätten till de amerikanska filmerna, “eller om vi ska behöva tynga rätten med alla dessa kontrakt”. Samtliga advokater för TPB sade den juridiska motsvarigheten till “Skit ner dig”.
Det syftar naturligtvis på Roswalls konstaterande om att upphovsrätten i Sverige skiljer sig från den i USA, så att amerikanska filmbolags upphovsrätt till sina filmer inte godkänns i Sverige, utan i en svensk rättssal är det de amerikanska skådespelarna, fotograferna, ljudteknikerna, etc. som har upphovsrätten.
Pingat på Intressant. Andra bloggar om The Pirate Bay, Pirate Bay, piratebay, Piratpartiet, upphovsrätt, fildelning
About The Author: Rick Falkvinge
Rick is the founder of the first Pirate Party and is a political evangelist, traveling around Europe and the world to talk and write about ideas of a sensible information policy. He has a tech entrepreneur background and loves whisky.
![Pirate Party Pumpkin and Tripod. [Image CC-BY K`Tetch]](http://falkvinge.net/wp-content/uploads/2011/11/DSCF0300-237x133.jpg "Pirate Party Pumpkin and Tripod. [Image CC-BY K`Tetch]")
[...] att göra sitt jobb och bevisa saker hon påstår, när det gäller upphovsrätten till verk. Falkvinge förklarar juridiken; “…så att amerikanska filmbolags upphovsrätt till sina filmer inte [...]
Vilka är TPBs advokater förutom Peter Althin?
Sidvinds senaste bloggpost: Följ piraträttegången
@Sidvind:
Advokater:
För
Neij Jonas Nilsson
Svartholm Ola Salomonsson
Sunde Peter Altin
Lundström Stefan Jeringer
Tack!
Sidvinds senaste bloggpost: Följ piraträttegången
Lundström representeras även av Per Samuelson?
Den copyright-skillnaden hade jag inte hört talas om. Finns det någon referens så jag kan få reda på mer?
Tims senaste bloggpost: “Narkotika”
Tim, det är nog ont om referenser som uttryckligen jämför amerikansk och svensk lag med varandra, men kan kan läsa mellan raderna i lagen för att ta reda på vad som gäller. Själv skulle jag hänvisa till 40 a § upphovsrättslagen:
Ja, den här paragrafen gäller datorprogram, men det finns ingen annan bestämmelse i den svenska upphovsrättslagen som nämner verk skapade i anställningsförhållanden, så slutsatsen blir att alla andra typer av verk skapade i anställningsförhållanden tillhör den fysiska person som är upphovsman till verket i fråga, om inte annat har avtalats med arbetsgivaren.
I USA gäller generellt att rättigheterna till verk skapade i anställningsförhållanden tillhör arbetsgivaren, så där nämns sällan överlåtelse av upphovsrätt i anställningskontrakten (det borde det göra, om producenterna är intresserade av den internationella marknaden). Vid filmproduktion i Sverige är det däremot regel att sådana saker tas med.
Enligt Bernkonventionen åtnjuter upphovsmän från andra konventionsstater samma rättigheter som upphovsmän i den stat där rättigheterna hävdas, i enlighet med lagen i detta land. Det krävs ett uttryckligt avtal för att överlåta upphovsrätt, och ett stadgande i amerikansk lag om att upphovsrätt per automatik övergår till någon annan kan inte tolkas som ett giltigt “avtal” i Sverige; i annat fall skulle regimen i något mer auktoritärt land kunna hävda att upphovsrätten till allt som skapats av landets invånare (eller dissidenter) tillfaller staten, och svenska tidningar förbjudas att återge dessa verk utan sagda stats tillåtelse.
Mig veterligen är detta inte unikt för Sverige, utan jag tror att det gäller i flertalet av Europas länder där den ideella rätten respekteras (företag kan inte åtnjuta ideella rättigheter, och i USA bryr man sig föga om ideell upphovsrätt).
Detta gäller bara verk, framföranden av utövande konstnärer och fotografier. Upptagningar av ljud eller rörliga bilder, radio- och televisionsutsändningar eller kataloger (för vilka några ideella rättigheter inte gäller) kan mycket väl tillhöra ett företag från det ögonblick de skapas, om de inte samtidigt utgör verk (en upptagning av rörliga bilder är till exempel ett filmverk om den har ett manus och/eller en regissör).
[...] employers own the rights to the movies in the law suit. Each and every one of the defense told her to take a hike(sv). Problem for her here is that Swedish Copyright doesn’t recognize the movie companies as [...]
I svensk lag gör man skilnad på så kallade A B och C uppfinningar. I sverige gäller lite förenklat följande:
En A uppfinning är t.ex gjord av en arbetstagare som är anställd på en forsknings och utvecklingsavdelning i syfte att utveckla produkter åt företaget, rätten till en sådan uppfinning tillfaller arbetsgivaren eftersom uppfinnaren får sin ersättning i form av lön, eventuellt kan man tänka att företaget ger en liten extra ersättning baserad på % av vinsten produkten genererar under t.ex ett år.
En B uppfinning är t.ex när en reparatör som reparerar maskiner i produktionen kommer på en ny produkt som ligger inom arbetsgivarens verksamhetsområde, i detta fall har arbetsgivaren förhandsrätt till uppfinningen men skälig ersättning ska utgå till den anställde om företaget väljer att gå vidare med uppfinningen och börja producera den eller liknande. Tackar företaget nej och avsäger sig rätten till produkten så får den anställde gå vidare med att söka patent och starta tillverkning eller sälja eller på annat sätt överlåta rättigheterna till patentet.
En C uppfinning t.ex när en bagare uppfinner en dataskärm som kan användas under vatten, arbetsgivaren har inga rättigheter alls till dataskärmen om den utvecklats på bagarens fritid.
>>>_@/”