Varför ska man vara anonym?
Det pågår ett intensivt granatregn mot rätten att vara anonym i vårt samhälle, i stark kontrast till 70-talets förståelse.
På den tiden kunde folk ringa ställen som Tullen och Narkotikatipset med den starka uppmaningen “du kan vara anonym”. Även om man får lite angiverisamhällevibbar av det, så förstod de ändå en grundläggande sak kring anonymitet. Jag återkommer till det.
Numera hörs röster överallt om att man inte ska kunna göra något enda dugg utan att vara beredd att stå till svars för det. Och det låter väl nobelt i sig. Men då missar man det mest grundläggande:
Att stå till svars innebär nästan per definition att utsättas för repressalier. Det kan vara från kollegor, från vänner, från chefen, från familjen, eller från samhället. Och varför skulle man kunna kräva av någon att de ska acceptera det som villkor för att få yttra sig? Att agera politiskt? Eller ens agera otvivelaktigt samhällsnyttigt?
Yttrande- och åsiktsfrihet förutsätter anonymitet, annars har man ingen reell frihet att yttra sina åsikter. Det är statens skyldighet att upprätthålla den friheten, inte bara i teorin och i lagrum, utan även i praktiken.
40 års folkbildning kring rätten att vara anonym föll pladask häromdagen när SOS Alarm lämnade ut vilket telefonnummer som hade ringt in ett mordtips. Det var ett exempel på en person som hade agerat otvivelaktigt samhällsnyttigt och som aldrig hade gjort det om han/hon trott att det funnits den minsta risk att han/hon skulle få stå till svars för det. Förmodligen med sitt liv.
Polisbefälet som krävde in de uppgifterna säkerställde att SOS Alarm aldrig någonsin igen kommer att få in ett mordtips. “Jävla klantskalle”, tänker jag högt för mig själv. Befälet fattar inte hur mycket han/hon förstörde. Det är ett tydligt exempel på när anonymiteten väger tyngre än brottsuppklarande. Inte heller kommer de att få in tips om kidnappningar, grov misshandel, människohandel eller någon annan grov brottslighet. Någonsin. Igen.
I det där läget skulle jag vilja att polisbefälet fick stå till svars för sina handlingar och avskedas från kåren. Men naturligtvis kommer befälet att förbli anonymt, och riskerar därför inga repressalier, till skillnad från den vars anonymitet bröts. Illustrerar inte det problematiken strålande och hur det har blivit skillnad på folk och folk?
Emma formulerar det bra:
Den nuvarande samhällstrenden föser oss sakta men säkert mot att bli en nation av lögnare, där det blir bäst att hålla käften och där korruption och nepotism då får härja fritt.
Viktualiebrodern sätter huvudet på spiken när han konstaterar att existensen av telefonkiosker plötsligt har blivit en politisk fråga, eftersom det är den enda platsen idag där man med säkerhet kan ringa anonymt. Så långt och så illa har det gått, jämfört med 70-talets förståelse.
På 70-talet förstod man också det här när man skrev lagarna. Källskyddet, till exempel, som ska garantera att en person alltid kan skvallra om missförhållanden till massmedia. Sverige har ett exceptionellt starkt källskydd: till att börja med är det inte bara en rättighet, utan en skyldighet för reportern att hemlighålla källan. Det är dessutom så, att en offentliganställd inte ens får försöka ta reda på vem som har läckt något till pressen, det så kallade efterforskningsförbudet. Så starkt är anonymitetsskyddet från lagar som skrevs före den här trenden. Chefer har dömts för att ha frågat avkopplat i fikarummet om någon vet vem som kontaktade media.
Numera har FRA-lagen i praktiken eliminerat källskyddet. Ett par enstaka klantskallar håller på att riva ner hela det förtroende som tagit årtionden att bygga upp. Tillsammans med det samhällsfarliga påståendet att man ska våga stå till svars för sina åsikter och handlingar. Här är det självklara som dessa människor inte förstår: många handlingar är så samhällsnyttiga att ingen ska behöva stå till svars för dem.
Att yttra politiska åsikter borde vara ett exempel. Att tipsa om ett kommande mord borde vara ett annat uppenbart exempel. Tydligen var det inte det. Längre. Vi har lång väg tillbaka för att bygga respekt för grundläggande medborgarrätter. Som Joshen konstaterar tillsammans med Vidde; grodorna är redan kokta och det är lika lång väg tillbaka. Minst.
Piratpartiet har mycket arbete framför sig.
Pingat på Intressant. Andra bloggar om anonymitet, piratpartiet, medborgarrätt, grodor, sos alarm
About The Author: Rick Falkvinge
Rick is the founder of the first Pirate Party and is a political evangelist, traveling around Europe and the world to talk and write about ideas of a sensible information policy. He has a tech entrepreneur background and loves whisky.
![Pirate Party Pumpkin and Tripod. [Image CC-BY K`Tetch]](http://falkvinge.net/wp-content/uploads/2011/11/DSCF0300-237x133.jpg "Pirate Party Pumpkin and Tripod. [Image CC-BY K`Tetch]")
Bra inlägg, Rick.
Tillägg: För att lämna anonymt tips till SOS Alarm från och med nu så får man gå en omväg och ringa till en journalist för att lämna tipset samt åberopa meddelarskyddet. Journalisten kan sedan ringa SOS Alarm alt. göra ett reportage om tipset.
Mycket bra text. Den fick mig att tänka på de skyltar man kan se på posten och apoteket i Tyskland: “Diskretion, bitte abstand halten!” Dvs en uppmaning att inte stå för tätt bakom den som är framme vid kassan för tillfället. I Sverige skulle väl sådana skyltar inte kunna sättas upp i dag eftersom de direkt skulle mötas med misstänksamhet: “Vadå, har du något att dölja?”
Det där funkar faktiskt även på svenska sjukhus.Jag har tom varit med om att sköterskan kört ut folk i väntrummet då de stått så nära att hon inte kunnat garantera sekretessen. IOFS ett dåligt exempel eftersom jag faktisk HAR något att dölja på sjukhuset. Det angår ingen om jag är där pga nageltrång eller för att få Antabus eller för att ge blod.
Hmm, Bris är en annan plats som länge(från att de startade) gått ut och sagt att det är anonymt.
Ja, Apoteket och Bris är två andra jättebra exempel.
Nu är det dags att vända argumenteringen om tänk-på-barnen till dess rätta sida:
“Du får veta att din granne slår sina barn – det kan du inte anmäla anonymt längre – bara PP vill ge dig den rätten tillbaka, bara PP tänker på att skydda barnen!”
Något i den stilen…
Att tipsa myndigheterna via journalister är ingen bra idé. Journalistens meddelarskydd gäller bara den som lämnat uppgifter för publicering, inte den som lämnat uppgifter för vidare befordran till SOS Alarm (eller polisen). Och om uppgiftslämnaren för formens skull säger “jag vill att du publicerar det här”, då är det ett brott av journalisten att lämna uppgifterna till polisen i stället för att publicera dem.
Journalisten kan förstås visa civilkurage och vidarebefordra uppgifterna anonymt till önskad mottagare ändå, men den anonymiteten garanteras inte av någon lag, och då kan vilka pålitliga personer som helst agera ombud för tipsarna, inte bara journalister.
Det enda absolut säkra sättet att lämna anonyma tips idag är att ringa från en mobiltelefon med kontantkort, utrustad med en scrambler (finns att köpa från Topguard, tror jag) så att ingen kan pinpointa mobilens i fråga position. Sund värld vi lever i eller hur? STASI would cream in their pants
Dagens “journalister” skriver bara om dokusåpor och sub-kändisar. Frågar du en av dem om källskyddet kommer han/hon att fråga “Vilken Kjell? Han i lets dance eller han i fläskbergsutmaningen?”.
Vissa av oss är så gamla att vi minns när privatliv var ganska privat, då journalister undersökte saker och då St Jude skrev om män i chador som var de riktiga förkämparna för anonymitet. Ta ett steg tillbaka till 1992: http://tinyurl.com/35qav5k
Det kommer säkert personer och säger att vadå – JAG kommer att ringa ändå, även om jag inte är anonym, det är allas skyldighet helt enkelt.
Då kan man svara att visst är det bra att du och jag och alla andra rättskaffens personer kommer att ringa ändå, även om vi inte får vara anonyma.
Jädrans förargligt bara att just precis du, jag och alla andra rättskaffens råkar vara de personer som ser och upplever minst som det är värt att tipsa om…
Tänkte inte på det. :-(
Bravo, Det var ett av de bättre inlägg du skrivit. Balanserat, viktigt, lättförståerligt och utan att gå till överdrift.
Nu när myndigheterna har sänkt sitt eget SOS och Narkotikatipset och dylikt rent förtroendemässigt så finns det bara en sak att göra: Piratpartiet och/eller The Pirate Bay får starta egen tipstelefon som sedan som pålitlig mellanhand vidarebefordrar anonyma tips till avsedd mottagare…
…pålitlig neutral mellanhand…”
Du får nog korrigera länken till Emma :)
kras: Tack, fixat!
Korruptionen… Sverige går inte att känna igen.
Grodan == Medelsvensson.
[...] folket är så förbannat liknöjt inför att bli påsatta bakifrån med en kall strumpa gröt om och om igen, och igen, och igen, och [...]
Bra!
WikiLeaks är något som vi (Piratpartister) borde stödja, särskilt nu när de ligger under hård press.
Kanske kan även Wikileaks bli den pålitliga neutrala mellanhand som det kommenteras kring.
Kan man ta steget till omedelbar publicering?
Ingen mellanhand är “neutral”. Därför är det så viktigt att alla får lov att vara “mellanhänder” på ett anonymt vis. Att peka på wikileaks för att motivera att stark anonymitet behövs är bra. Folk förstår förhoppningsvis lättare att det behövs frihet på nätet nu när militärfilmen läckt.
Det var åklagaren som begärde ut telefonnumret, inte polisen. I det här fallet är det Solveig Wollstad som håller i utredningen, en trevlig person verkar det vara… http://www.sydsvenskan.se/sverige/article431717/Sverige-ska-ena-Europa-mot-gangen.html
Att sedan SOS Alarm inte överklagade till HD är mer än olyckligt.
[...] Modern Media Initiative (IMMI) innebär principiellt en ökad informationsfrihet, ökad skydd för anonyma tips, ökat källskydd för journalister, skyddad kommunikation för journalister, ökat [...]
[...] …ah… nå… för att gå tillbaka till kontrollen och nakenbilderna. Om nu allt vi gör lagras och två miljoner svenskar riskerar att få [...]
[...] säger sig till och med vara en försvarare av yttrandefriheten och motståndare till censur, men grunden för yttrandefrihet är möjligheten till anonymitet och det är inte privatpersoner som censurerar utan det är just de myndigheter som skall [...]
[...] upp på att anonymitet är något dåligt. Yttrandefrihet, ja visst, men man måste ju kunna stå för vad man säger, eller hur? Och om du protesterar mot det ena eller det andra, till exempel i [...]