Som de flesta som analyserat mig djupare vet, så står jag till höger när det gäller ekonomisk politik, även om jag helt låtit det fade away för arbetet med medborgarrätt och medborgarrespekt, som är oberoende av höger-vänsterskalan.
Att pp typiskt samarbetar med både Ung Vänster och Liberala Ungdomsförbundet är ett tydligt tecken på att vi är vänster-högerneutrala, på riktigt. Men jag personligen kommer från en högerbakgrund (så som andra i partiet naturligtvis kommer från en vänsterbakgrund).
Därför är det extra anmärkningsvärt när jag så in i helvete håller med Ali Esbati (v) om vad han skriver idag, apropå att Danmark har satt in antiterroriststyrkor för att storma Ungdomens Hus. Antiterroriststyrkorna och -lagarna skapas inte för att stoppa terror. De skapas för att stoppa vilken inre fiende som helst. “Buset”, som det brukar kallas:
Det bör bli allt mer uppenbart, att de strukturer, lagar, organ, styrkor som sätts upp för ett ”krig mot terrorismen” obönhörligen kommer att användas mot den som för tillfället råkar bedömas vara en ”inre fiende”. Och att det i allt större utsträckning kan innebära nästan vem som helst.
Jonas Nyman (jl) skriver också en tänkbar sak i kommentarerna på vår hemsida, som jag tar mig friheten att citera i sin helhet i det här sammanhanget:
Buset? Vilka som utgör buset vid varje givet tillfälle varierar och kan över tid bli ganska godtyckligt och svävande. På 1600-talet hade vi också problem med buset, häxor som sprang omkring och gjorde barn olydiga och satte hästar i sken, förjävligt!
Och så hade vi de där förbannade samerna, vilken tur att vi lyckades sätta dit det buset!
Och för att inte tala om det värsta buset någonsin, epileptikerna, de neurasteniska och de schizofrena på 40-60-talen! Men de fick en effektiv anti-bus-behandling, inspärrning, sterilisering, misshandel och medicinska experiment. Så ska buset tas!
I Tibet hade man enorma problem med busiga buddhistmunkar under kulturrevolutionen. I Sovjet likaså, alla ville inte inse det förträffliga med stalinismen.
Eller ska vi tillåta buset i samhället? Sånt bus som Anne Frank? Mordechai Vanunu? Greenpeace? Vietnam-krigsmotståndare? Hippies?
Samhället är fullt av bus, det ska vi vara tacksamma för, de driver världen framåt.
Klockrent.
Uppdatering: Innan nån får för sig nåt annat, så vill jag markera att jag inte är för att slå sönder stadsdelar i storskaliga upplopp. Det är inte det som den här postningen handlar om. Det är om att staten skaffar sig mer och mer resurser att använda mot sina egna medborgare, under täckmanteln att de behövs mot en diffus yttre fiende som kallas “terror”.
Du har en och annan poäng i ditt inlägg, även om jag inte instämmer att det gått så långt (eller att syftet är det).
Däremot har Jonas Nyman fel när han exemplifierar med Mordechai Vanunu.
Denne herre sysslade inte med “bus” utan med högförrädare under tid av krig. Han delade ut information om israelisk kärnforskning i Dimona.
Och så vitt jag vet så har inga helikoptrar satts in mot honom. Han ställdes inför rätta (precis som Stig Bergling) och dömdes till fängelse, från vilket han har släppts. Pga den extremt känsliga information han visade sig bered att sprida så är hans frigivning villkorlig, med ett förbud att lämna landet. Ett ovanligt men berättigat villkor i detta fall.
Väl talat. Väl talat.
Mats: En persons högförrädare är en annan persons frihetskämpe. Alla personer i den där listan var högförrädare, ur någons perspektiv. Inte minst Anne Frank.
Men det är sådana högförrädare – även kända som visselblåsare (personer som avslöjar missförhållanden) – som tvingar fram ansvarstagande.
Och framsteg för medborgarrätt.
“Och framsteg för medborgarrätt.”
Jag är inte säker på att publicering av israeliska försvarshemligheter i krigstid är ett “framsteg” för de israeliska medborgarna.
“En persons högförrädare är en annan persons frihetskämpe.”
Jag är lite allergisk mot sådana där floskler. De missar gradskillnaderna. Anne Frank var ett vittne till naziförbrytelserna, och på sitt sätt en frihetskämpe. Men att illvilligt offentliggöra försvarshemligheter mot en demokratisk folkvald regering är inte någon “frihetskamp”, utan rent och skärt högförräderi som i Israels grannländer hade betytt att han skulle ha avrättats på fläcken.
Och den som avslöjade nasiternas tungvattenfabrik i norge under andra världskriget, som kanske hindrade nazisterna från att vara först med en atombomb och kanske vinna andra världskriget, var den personen också en förrädare?
Vem som är förrädare och vem som är hjälte beror i väldigt hög grad på vem man frågar. Ofta går det inte att avgöra förrän många år senare.
Alla som sett filmen V för vendetta har sett ett bra exempel på vart utvecklingen kan leda om man börjar avfärda sina meningsmotståndare som terrorister.
Jag såg den filmen strax efter händelsen i London när de gripit påhittade terrorister som skulle ha planerat att blanda till bomber på ett passagerarplan över atlanten, något som de flesta som har det minsta hum om den typen av kemi inser det absurda i. Det gjorde filmen ännu mer skrämmande för mig.
Nu var det ju inte precis någon söndagsskoleklass som hade förskansat sig i ungdomshuset. Den danska motsvarigheten till vår nationella insatsstyrka var helt enkelt bäst lämpade att hantera avhysningen.
När vänsterextremisterna sedan drog ut på gatorna för att plundra, starta bränder och kasta gatsten omkring sig var det “vanliga” poliser som stod för insatserna.
Nymans hänvisningar till häxor, samer, Anne Frank, buddister, fan och hans mormor, ger jag inte mycket för. Han vet lika väl som jag att det inte handlar om något “bus” utan ett våldsförhärligande som utgör en allvarlig fara för alla som råkar befinna sig i närheten av extremisterna. Anne Frank hade vänt sig i sin grav om hon visste att hon jämställdes med den typen av våldsverkare.
Krister: Självklart var nationella insatsstyrkan mest lämpad att sätta in, eftersom den är det kraftigaste som fanns att ta till i det här sammanhanget, och staten ville visa musklerna och få slut på det hela på enklaste sättet (massiv våldsinsats, snarare än dialog). Det säger jag heller inget emot. Givet målsättningen och taktiken så var det rätt val av personal.
Min poäng är att nationella insatsstyrkan inte skapades för att ta hand om husockupanter, och aldrig hade fått tillåtelse att skapas om man hade haft det i den ursprungliga uppdragsbeskrivningen.
Personer, sannolikt beväpnade med brandbomber och tillhyggen, som trots år av förhandlingar och upprepade försök att avhysa dem på frivillig väg, vägrar lämna en byggnad som inte tillhör dem. Låter som ett solklart jobb för specialpoliser. Det är media som valt att kalla dem antiterroriststyrka. Deras uppdrag är att hantera ovanligt svåra och farliga uppdrag. Visst hade polisen lika gärna kunnat braka in genom huvudentrén, men riskerna hade varit större både för ungdomarna och för poliserna.
Krister (mfl): Jag förstår inte varför det är så svårt att se vad jag inte säger. Jag säger inte att det var fel beslut att sätta in den styrkan i det här läget (eller för den delen att det var rätt, heller). Jag säger inte att ungdomarna gjorde rätt som ockuperade huset, eller att de gjorde fel. Det har jag naturligtvis åsikter om, men det är inte det jag pratar om.
Jag säger att staten skapar nya våldsresurser till sitt förfogande för att använda mot “terrorism”, och sedan ändamålsglider resurserna på ett sätt som de aldrig skulle ha fått skapats för. Det är det jag reagerar mot.
Mats, förresten: Liknelsen med Bergling haltar, minst sagt. Bergling avslöjade försvarsanläggningar. Vanunu avslöjade ett kärnvapenprogram. Att ett land håller på att ta fram kärnvapen är aldrig, någonsin, en intern angelägenhet.
Den som kallar det för en försvarshemlighet har gått en kurs för mycket hos Minitrue. Kärnvapen är inte ett självförsvarsvapen. Det är ett offensivt massförstörelsevapen som inte har någonting med försvar att göra.
Sedan kan man också notera hela historien om hur Vanunu publicerade historien från London, och blev kidnappad av Mossad från Rom i strid med en hel hög internationella överenskommelser för att föras till Israel och dömas.
Hade det varit lika fel om det varit en avhoppare från Syrien, Libanon eller Nordkorea som publicerade sådana uppgifter från en tillflykt i London?
“Men att illvilligt offentliggöra försvarshemligheter mot en demokratisk folkvald regering är inte någon “frihetskamp”,”
Var ju nåra års sen nu,men nån kvinna avslöjade vanvård inom äldreomsorgen men avskedades och där hennes närmaste chef kallade henne för illvillig,att det var illvilja som drev henne att gå ut med det offentligt.
“Hade det varit lika fel om det varit en avhoppare från Syrien, Libanon eller Nordkorea som publicerade sådana uppgifter från en tillflykt i London?”
Nej, fattaruväl, Nordkorea, Syrien och Libanon är ju onda! Israel är ju snälla, klart de måste ha kärnvapen för att försvara sig mot … stenkastande småbarn och själmordsbombare. Gör Jerusalem till glasöken så finns där inget kvar att bråka om…