De som känner mig vet att jag är lat, och strukturerar mitt liv efter den egenskapen. Ingen idé att förneka sig, det är bättre att vara extremt medveten om sina styrkor och svagheter, och att lyfta fram sig på ett sätt så att styrkorna syns, och försöka kompensera för bristerna.

En sådan kompensation köpte jag i USA nyss. Den heter Scooba och är iRobots senaste påhitt i raden av hushållsrobotar. (Eller tja, om man ska vara petnoga har de precis kommit ut med en pooltvättarrobot, men den är nog populärare i USA än den är i Sverige.) Jag hade funderat på att skaffa en, var på en Fry’s för att köpa något helt annat, och upptäckte att de hade rea på en. Nedsatt med $70. Rean slutade den dagen. Det stod mitt namn på den där kartongen med en Scooba i (som visserligen var gigantisk – kartongen tog nästan upp en hel resväska).

Det är en skurrobot. Sedan tidigare har jag dammsugarroboten Roomba, som dammsuger. Den dammsuger ungefär lika bra som en diskmaskin diskar — den gör 95% av arbetet, så att man orkar göra de sista 5% själv. (En Roomba dammsuger bara på golvet, resten får man göra själv.)

En fiffig detalj med Scooba är att den, till skillnad från en traditionell skurmopp, skiljer på rent och smutsigt vatten. Den skurar tills allt vatten i finvattentanken flyttats till fulvattentanken (vilket tar ca 40 minuter för ett rum).

Först tyckte jag inte det var en enorm skillnad på före och efter. Visst kändes rummet rent, renare, men det var liksom inte fantastiskt slående sådär. Sedan såg jag hur fulvattnet såg ut… Det var i stort sett mörkgrått. Och då har dammsugarroboten ändå hållt rent.

Den här ingår från och med nu i min stab av teknik-som-gör-saker-jag-inte-vill-själv.