En artikel i SvD låter internetexperter komma till tals som bedömer de svenska partiernas kvalitet på internetnärvaro efter – häng med nu – upptid på deras hemsidor.

Miljöpartiet var bäst. De hade haft 99,9% uptime det senaste året. Eller också var det någon annan. Jag bryr mig inte. Allt under 99,9% var hur som helst dåligt.

Seriöst talat, vem bryr sig? Jag kan ha ett parti som har en uptime på katastrofala 80% – sidan kan vara släckt fyra av dygnets tjugofyra timmar (säg mellan klockan 0130 och 0530 varje natt) – och det skulle ha minimal påverkan på det politiska arbetet.

Vår site låg nere ibland. Några tillfällen i flera dagar, allt medan våra volontärer flög runt som arga bin för att skaffa fram reservdelar till datorer som smälte under trycket (nästan bokstavligt – vi var den tvåtusende mest besökta websiten i världen ett tag, och låg skyhögt över besöksantalet till moderaterna och socialdemokraterna. Tillsammans. Det gör vi förresten oftast fortarande, men inte skyhögt).

Dagens Politik sätter fingret på den avgörande punkten. Det duger inte att behandla sin websida som en broschyr som alltid ska finnas att hämta. Då är du lika intressant som den där snubben från Jehovas Vittnen som alltid står med sina broschyrer i tunnelbanan. Alla vet var de finns att hämta, förväntar sig att de ska finnas där att hämta, men skulle inte för sitt liv komma på tanken att spendera en sekund med att faktiskt läsa något där.

Det här gäller förresten för gammelmedia och för gamla företag också, som betraktar dagens unga som passiva konsumenter.

Alla pratar om att man ska fånga människors intresse och hålla kvar dem på websidan. Jamen för tusan, ge dem något att göra där då! Sitt inte bara och servera fler broschyrer och förvänta er att de tacksamt ska läsas en efter en! Folk idag tolererar inte att betraktas som passiva mottagare av information. De är i lika hög grad producenter och recensenter av information, och de platser som inte låter dem träda in i den rollen kommer inte att få några besök.

Folk idag, och då menar jag ungdomar, har ingen TV. Jag är 35, så jag ligger lite före kurvan åldersmässigt, men jag kastade ut min TV för tio år sedan. Den tillför helt enkelt inget. Varför ska jag anpassa min dag och sitta och vänta på att passivt bli underhållen efter någon annans schema? Tanken är helt enkelt barock.

Och de gammelmedia som inte förstår att den tanken är helt barock för dagens unga mediekonsu… nej, mediedeltagare, de har ett mycket större problem än tittarsiffror.

Samma problem gäller för politiska partier. Samma Dagens Politik som förstår mediesituationen för de politiska partierna klockrent, gav också Piratpartiet med beröm godkänt för hur vi använder nätet:

Piratpartiet är ett ypperligt exempel på nätets makt, som traditionella partier borde studera noga för att inte finna sig akterseglade av mera flexibla konkurrenter.

Och det är det som är grejen. Vi använder inte nätet. Vi existerar i och på nätet, parallellt med att vi ordnar saker IRL. Vi rör oss i ett helt annat tempo än vad traditionella partier gör. När vi behöver vända kurs, så gör vi det på under en timme, där andra behöver kalla till möten med fyra veckors varsel.

Vi skalar också ut. Det är en teknikerterm, men det betyder att vi trycker ut verksamheten så långt det går i organisationen. Vi bygger på organisationens kanter, i stället för att samla massor av kapacitet centralt. Så lite som möjligt ska skötas centralt, och medlemmarna är fullt bemyndigade att agera i partiets namn om de tror på något. Det enda som är förbjudet i Piratpartiet är att fråga om lov. Skala ut, skala ut, skala ut. Om det behövs, så lägg till IT-stöd för att alla ska kunna agera på egen hand utan att skapa en centraliserad byråkrati.

Jag ska ta ett konkret exempel. Varje parti behöver få ut sina valsedlar till vallokaler på valdagen – man har ett fönster på ungefär en timme att få ut ett antal miljoner valsedlar till femtusen vallokaler som finns överallt, från mitt i storstäder till ute i stugbyar i skogen. Det är ett gigantiskt projekt att täcka alla vallokaler. Feministiskt Initiativ löste det genom att på sin hemsida skriva något i stil med “om du kan tänka dig att vara med och hjälpa till med valsedlar, så ring något av de här telefonnumren. Glöm inte att tala om ifall du har tillgång till bil.”

Piratpartiet lade upp en karta där man kunde klicka på var man bodde, under rubriken “hjälp till med valsedlar” (eller nåt sånt). På nästa nivå såg man vilka vallokaler i sin hemkommun som ännu inte hade täckning för valsedlar, och hur viktig respektive vallokal var för partiet. Men statistik kan alla producera. Vad som gjorde oss annorlunda var att alla – direkt när de såg kartan och listan – kunde ta ansvaret för utdelningen för en vallokal där och då, och direkt sattes i kontakt med andra de var beroende av – så som den de skulle få sin bunt med valsedlar från. Centralt gjorde vi bara IT-stödet, och därefter såg vi hur siffrorna förbättrades dag för dag, just för att nätet låter människor kommunicera.

Skillnaden mellan “ring in om du kan hjälpa till på valdagen, så ska vi försöka pussla ihop en uppgift åt dig” och “klicka här för att omedelbart ta eget ansvar för exakt det här” är milsvid.

Vi engagerar våra besökare. Vem som helst får kritisera saker direkt synligt på förstasidan. Och det görs också – senast var det någon som på första parkett påpekade att partiet borde byta ut hela partiledningen. Jag har svårt att tänka mig att hitta en sådan kommentar på en nyhet på förstasidan hos m eller s, men hos oss finns den kvar. Tillsammans med resten av diskussionen.

Det är det som gör skillnaden. Att betrakta sin websida som en broschyr är dödfött – även om man nu kan titta på olika delar av websiten, och har flera olika sidor. Tips: de egenskaperna har en broschyr också. Vad nätet handlar om är kommunikation mellan människor. Inte bara det, utan kommunikation i en skala och i ett tempo och med en tillgänglighet som inget av de etablerade partierna förstår.

Genom att låta människor kommunicera kring idéer, så bildar du en rörelse. Det är först när du släpper kontrollen över vad din hemsida visar, som du har möjlighet att bygga något stort.

Så länge man inte har förstått det, så spelar inget annat någon roll för internetnärvaron.

Vad fan bryr jag mig om decimalerna i upptid på hemsidan?

Slutligen måste jag rekommendera ett besök på 24-timmars-myndighetens website.

UPPDATERING: PromeMorian och Opassande kommenterar också läsvärt.

Pingat på intressant. Andra bloggar om: Piratpartiet, politik, hemsidor, webdesign, driftsäkerhet, Dagens Politik, kommunikation, medier, gammelmedia