Nu på morgonen åker jag till Almedalen tillsammans med 15 andra pirater. Vi skalar upp betydligt från förra året, som Almedalsbloggen noterar. Du kan hitta oss i våra piratlila kläder lite varstans. Ung Pirat kommer att gå omkring i Ungpiratgrönt från tid till annan.
Emma minns hur det var förra året, att den nyblivna alliansregeringen valde måndagen på Almedalsveckan för att lägga fram det hemskaste förslaget hittills — en grotesk överimplementation av IPRED1, “med hänvisning till att EU har bestämt”. Den ligger fortfarande på bordet, trots att EUs domstol tydligt sagt ifrån att Sverige inte alls måste tvinga internetoperatörer att lämna ut personuppgifter till privata intressen — något som effektivt gör Lobbyn till en privat poliskår, som till och med har större befogenheter än den riktiga polisen.
Emma noterar också att The Pirate Bay skulle sättas upp på barnporrcensurlistan. Då gjorde vi jävlarimej uppror, och vann. Men inte speciellt många har varit modiga nog att ifrågasätta censuren som sådan — de har de däremot gjort i Finland, där de hållit stora demonstrationer mot att censurera Internet på det sättet. Där har också medborgarrättsaktivister undersökt censurlistan (som är samma som den som svenska polisen använder). Under en procent av innehållet kunde, möjligen, vara barnporr (det var föremål för vidare undersökning). Resten var antingen helt vanlig porr (med en tydlig skylt om att alla aktörer är 18 år) eller politiskt material.
Särskilt notabelt är det att Finlands största kritiker av censurmekanismen där omedelbart själv fördes upp på censurlistan, så att finska medborgare inte kunde ta del av hans politiska material. Det är samma sorts system som finns i Sverige. Piratbyråns aktivister har funnits på listan, för att en av dem hade en film med sin tvååriga dansande son (!).
Sådan censur ska vi helt enkelt inte ha. Särskilt inte när den används för politiska ändamål. Ett friskt samhälle innehåller många saker som inte alla tycker om, och särskilt porr — om man tittar på stängda diktaturer och andra repressiva samhällen, så är faktiskt porren det första som försvinner. Förekomsten av och attityden till porr är ett mått på hur friskt, öppet och demokratiskt ett samhälle är, som Calle Rehbinder så observant noterar. Korrelationen med yttrandefrihet i allmänhet är total.
När barnporr används som ursäkt för att tysta obekväma politiska yttringar, så mår jag riktigt illa. Men det är precis så cyniska och skrupelfria människor vi kämpar mot, och kommer att fortsätta att kämpa mot. De använder samhällets starkaste stigma för att försöka tysta sina motståndare. Upphovsrättslobbyn har till och med som uttalad strategi att försöka associera barnporr med fildelning. Det är äckligt, avskyvärt och vedervärdigt.
Ingen myndighet ska direkt eller indirekt få medverka till att censurera medborgares kommunikation. Inte ens för barnporr; myndigheter i Sverige fick chansen och visade övertydligt att de inte tillnärmelsevis kunde hantera det ansvaret, utan i stället började använda censurmekanismen till att tysta andra obekväma samhällselement, politiska yttringar, och helt vanlig porr av ingen särskild anledning. Då ska möjligheten inte finnas.
Ifall någon ägnar sig åt olagligheter, så ska det dömas av domstol. Inte av myndighetstjänstemän som agerar självpåtagen polis, åklagare, domare och bödel utan någon som helst rättssäkerhet.
Frågan är vad för fula utspel vi kommer att få se det här året. Jag skulle vara förvånad om ingen försöker kuppa igenom något repressivt förslag i förhoppningen att det slinker under radarn.
Pingat på Intressant. Andra bloggar om Almedalen, politik, piratpartiet, rättssäkerhet, korruption
Det finns porr och det finns porr. Om det blev mer öppet med erotik kanske all den där sunkporren med cilikonpumpade tjejer i obekväma ställningar blir penetrerade trots att de är snustorra kan konkurreras ut av erotik som är lika empatisk som den är explisit. Den mesta porr därute verkar riktad till de som inte riktigt förstått att hjärnan är vår största erogena zon. Visst är det så, att censur mest leder till okunskap? I ett öppet samhälle är det väl lättare att hitta det konstruktiva, men i ett stängt samhälle är det lättare att pracka på oss det okonstruktiva eftersom det är svårare att snubbla över alternativen?
Har du någon källa för att att “barnporrsfiltret” i Finland även användes för att blockera politiska aktivistsajter som var kritiska till förslaget. Om man kan få det belagt är det en superskandal.
Putte, Google hittade snabbt denna engelskspråkiga artikel i Helsingin Sanomat.
Jag antar att artikeln belägger vad du kallar en “superskandal”. Matti Nikki publicerade ett utdrag ur spärrlistan för att ge exempel på listade webbplatser som inte innehåller barnpornografi. Den finländska polisens logik tycks gå ut på att så länge de vidhåller att samtliga webbplatser på spärrlistan innehåller barnpornografi, så innebär Matti Nikkis publicering att han bidrar till spridning av denna barnpornografi, och därför listas även hans webbplats.
Det är ungefär som om FRA skulle sekretessbelägga en handling med hänvisning till rikets säkerhet, Rapport skulle få tag i handlingen och publicera den för att visa att den inte innehåller någonting som rör rikets säkerhet, och JK skulle åtala Rapports ansvarige utgivare för brott mot rikets säkerhet (om så handlingen utgjordes av ett blankt papper).
När det har blivit brottsligt att lägga fram bevisen på sin egen eller någon annans oskuld, då är det ingen mening att ha rättegångar längre.
Haha, snyggt!
Är svenska polisens barnporrlista öppen för granskning?
Rick: “Sådan censur ska vi helt enkelt inte ha. Särskilt inte när den används för politiska ändamål.”
Ser med spänning fram emot ett exempel på icke-politisk censur. Vad skulle det vara? 😉 Våldscensur är politiskt motiverad (våld är skadligt anser politikerna), porrcensur är politiskt (porr är förråande eller moraliskt förkastligt anser politikerna).
Finns det censur som inte används för politiska ändamål? Jag tycker frågan är intressant.
Putte: du kan hitta den censurerade finske kritikern här.
Med den vida tolkningen av ordet “politisk” så är allting politik. Om våldscensur är politisk bara för att det är politiker som har infört den, så är frånvaro av våldscensur också politisk, för då har politikerna underlåtit att införa den (eller avskaffat den). Det finns inga andra än politikerna som kan lagstifta om censur.
Jag antar att Rick med uttrycket “politiska ändamål” syftade på vad som censureras (politisk opposition, under förevändningen att det är “barnpornografi”), inte på vem som censurerar.
kaktusar: nej.
Ahruman’s last blog post: The Ubiquitous Wiretapping Bill
Läste en debattartikel i Aftonbladet skriven av Christopher Kullenberg att:
“På EU-nivå diskuteras ett förslag om att bloggar skall registreras och ”kvalitetssäkras” för att man lättare ska kunna kontrollera att ”korrekt” information kommer en tänkt allmänhet till förfogande.”
För mig står det allt mer klart att makthavarna (politiska och ekonomiska) blir allt mer rädda för den möjlighet till opinionsbildning som bloggarna nu visat sig innebära. Därför vill de väl hitta metoder att förhindra oppinionsyttringar som vill förändra den rådande samhällsordningen.
FRA-lagen ingår också i makthavarans rädsla för samhällsförändring. När marken börjar gungar under fötterna på dem (Kanske som resultat av opinionsbildning i bloggosfären.) blir det lätt att skicka ut polis och millitär för att håva in de med fel åsikter. (Precis som när kommunistsympatisörer internerades under andra världsakriget.) På så vis kan den rådande samhällsordningen (samhällshierarkin) bibehållas, till gagn för de nuvarande makthavarna.
Christopher Kullenbergs debattartikel finns här:
http://www.aftonbladet.se/debatt/article2833546.ab
Magnus Berg’s last blog post: Jag reflekterar över Sven Lindqvists ‘Almarna i Kungsträdgården’
[…] piratvänner har bordat skutan och befinner sig i detta nu på väg till Gotland där de ska sprida piratideologi, fröjd och gamman omkring sig i Almedalen. Kort sagt, för att […]