Jag har länge känt mig bunden att ha nåt slags jävla politiskt korrekt fasad här, något som har gnagt i mig mer och mer. Jag har blivit mindre och mindre av mig själv, och mer och mer av någon slags… fasad, en abstrakt idé. Min identitet, min helhet, har mer och mer försvunnit. Efter att ha läst det här redan historiska inlägget inser jag att det är slut med det nu.
Det här är mitt liv. Om ni tror att en politiker bara har intellektuella resonemang i sitt huvud, var beredda på att upptäcka motsatsen.
Vi börjar med följande helt orelaterade faktabitar: jag har just ätit pizza med kyckling, har fortfarande inte fått upp löpbandet sedan DreamHack, arbetsbordet ser ut som ett bombnedslag men resten av lägenheten är okej, och jag ser fram emot att en älskarinna/kompis/mycket skärpt och trevlig tjej ska komma på besök på fredag och stanna ett tag.
Underrubriken på bloggen är “piratliv och privatliv” — och det är dags för en kurskorrigering tillbaka dit.
Hur många läsare har du, Rick? Finns det intressant statistik att titta på någonstans?
Så länge du är skärpt och analytiskt av dig får du gärna berätta att du ätit pizza för mig.
Du gör ett mycket bra jobb som Piratpartiets ledare.
Jag vet inte hur många som läser över RSS, men Google Analytics säger att jag har runt tusen unika läsare per dag en normal dag, och runt tiotusen unika läsare en onormal dag. Det är då personer som faktiskt kommer till websiten. Med tanke på att publiken är ganska teknisk, så förutsätter jag att de flesta läser med RSS.
Tack för berömmet också, förresten. 🙂
Ja, det är en lite obehaglig insikt det där med att man omedvetet lagt upp en fasad. Själv har jag gjort det ett flertal gånger, och man känner sig rätt dum.
Så det är kul att få lite insikt i Ricks privatliv, även om det bara var pizza och brist på löpband. Men lycka till med älskarinnan/kompisen/den mycket skärpta och trevliga tjejen.
Kram. På något cybersätt.
Finner det så otroligt mycket lättare att relatera till folk med både hjärta och hjärna och själsliv och hela kittet.
Vet inte hur jag ska skriva det här utan att det blir fel (jag är lyckligt gift och hetero och allt det där) men jag tror att jag blivit lite förälskad i ditt cyber-jag idag.
…och nej, det var ingen inbjudan till cyberhångel, bara lite… well… “du gör mig glad”, liksom.
(Man – jag visste det, jag låter som en stalker… Dags att sluta nu.)
Älskarinna?
Ojojoj. Låter hett 😉
Vi som bara är intresserade av intellektuella resonemang då, som inte är särskilt intresserad av dig som person? Skulle du kunna tänka dig att skriva mera på piratpartiets “Partiledare Rick noterar” och ha en blogg på bloggsystemet där?
Ööhh.. Har du råkat i en kris där du tvivlar på varför du skriver?
[…] säger upp sig från sitt jobb, av ideologiska skäl. Rick Falkvinge bestämmer sig för att bli mer personlig i sin blogg. Joachim söker nya sätt att relatera till […]
Vem säger att politiker inte ska tala om sitt privalliv egentligen? Att man väljer att skydda det är en sak, men vill man blogga om det, då gör man det.
Finns ingen som bestämmer vad andra ska blogga om.
Personligen upptäcker jag nu att tycker att jag inte vet hur Rick är som person alltför bra, du ser nästan bara fasaden hela tiden.
Jonathan’s last blog post: It is time to choose, Mr Freeman…
Bra, mer personlighet 😀
Dags att damma av “det personliga är det politiskt”? Kombinationen tilltalar mig mest.
Min opolitiska släkting (oj, nu är jag sådär personlig) hade kommit till insikt att allting är politik. Jag tycker det var stort och den insikten förändrade min bild av personen på ett positivt sätt.
Att vilja ladda ned en film fredagkväll är både personligt och politiskt. Likaså medborgarrätt.
“Så länge du är skärpt och analytiskt av dig får du gärna berätta att du ätit pizza för mig”
*hålla med*
Johanna Sjödin’s last blog post: Svar på HardCandys kommentar
Kan du inte börja modeblogga också? Diggade den lila dansbandbandsinfluerade (sp?) outfiten.
Själv är jag inte alls intresserad av Rick som privatperson. Kan du inte försöka dela upp bloggen?
johannes’s last blog post: Nya öppettider under sommaren
Att blanda in alltför djupt privatliv i allmän politik har sällan positiva effekter. Rubrik efter rubrik med skvaller som tyvärr alldeles för många läser.
En viktig sak att notera är olika sätt att förmedla information på. “Om åskådaren inte möter det han förväntat sig i uppträdandet blir han besviken.”
Om du har en “politisk blogg” bör du hålla dig till politisk debatt. Om du vill blir mer personlig rekommenderar jag dig att dela upp materialet i flera bloggar eller sektioner på bloggen.
Hälsningar Nicke
Ni som inte är intresserade av mig som person är helt och hållet fria att inte läsa de bitarna. 🙂
Såg du kvällens sena rapportinslag där de intervjuade ett gäng “vanliga svenskar” som funnits med på FRA:s avlyssningslista. Inslaget finns på rapport play och är väl värt en bloggpost eller två!
oscar fredriksson’s last blog post: I rest my case….
Ha ha… gör som jag, starta en annan blogg för det privata / hobbyn / träningen istället så att du håller en röd tråd här. Jag läser inte den här bloggen för att hålla mig uppdaterad på innehållet i din magsäck, pung eller hur välstädad din lägenhet är. Jag läser den här bloggen för att jag gillar att hälla liberal frihetsbensin på min brinnande folksjäl! 🙂
Butcher Bird’s last blog post: Därför vägrar jag köpa musik
Nån post om privatlivet nu och då är nog bara uppfriskande. Men, det blir lätt för mycket och då kommer du tappa du en stor del av läsarna. Starta en sidoblogg och skriv av dig där om du känner behov av det.
Här är inslaget om FRA:s “Signalspaning för Rikets Säkerhet” på hundratals vanliga svenskar, t ex handläggare på AMS, turister i Ryssland, studerande, m fl, m fl.
http://playrapport.se/#/video/1196925
FRA högste chef säger, typ, att så här går det minsann inte till nu. Nej, nej… Nu är det jättemycket striktare regler minsann. Lita på FRA! Egentligen gick det inte till så här då heller, ja, om inte ni på Rapport lyckats gräva fram listan givetvis.
Just ditt personliga sätt att skriva och prata (oräddheten som jag nämnt tidigare) har jag alltid sett som en styrka hos dig. Du kanske upplever att du har varit opersonlig på sistone i jämförelse med hur du brukade vara, men titta på politiker i allmänhet så förstår du vad jag menar 🙂
Härligt, Rick. Mer personlighet och mer kärlek till bloggen. Vi är ju faktiskt människor, och det här är ju faktiskt din personliga blogg–vill man strikt läsa om partipolitiska nyheter så är det ju faktiskt det piratpartiets sida är till för. Eller så kan man helt enkelt strunta i det personliga; det är ju faktiskt helt fritt att välja och vraka.
Framförallt tror jag att jag känner igen mig lite; det blir lätt så, när man har ett ansikte utåt, att man försöker hålla sig till det “professionella” och intellektuella mer än det personliga, och det tär på en ibland.
Mer personligt! Mer kycklingpizzor!
Peter C O Johansson’s last blog post: Teatime in Shinomen Mori
Peter C O Johansson:
Ja, det är precis det jag märkt.
Samtidigt märkte jag när jag skrev morgonens postning att en del reflektioner kom med kring artiklar som jag aldrig hade nämnt annars, som inte hade förtjänat en egen postning (Siewert Öholms dravel i Gotlands Allehanda). Så jag tror mixen kan bli bra…
…inte för att jag bryr mig så mycket, jag skriver inte i första hand för att maximera läsarantalet, utan helt enkelt för att jag vill. 🙂
I stort håller jag med. Jag tycker att båda grejerna ska vara med, jag tycker att allt är intressant, och det skulle dessutom bli plottrigt att följa två olika webloggar (du har dessutom också en engelsk dito).
Min enda farhåga är att det är svårt att länka någon explicit till “ena halvan av en post”, om det skulle behövas. (“Läs vad Rick Falkvinge kärnfullt skriver om FRA, straxt efter hans hjärtstatistik på milen i morse” rullar kanske inte av tungan, även om det är skönt med politiker som också delvis bevisligen är människor.) Men eftersom du inte har dokumenterade problem att skriva så många posts som behövs så ser det inte ut som ett överhängande problem.
Ser fram emot lite personlig touch, även om dina ofta knivskarpa kärnpolitiska inlägg lyser starkt så känns det viktigt att få se människan med jämna mellanrum.
Go for it!
drf’s last blog post: Vemvaresomkasta?!
:-S hoppas du inte blir för personlig. Det vore ju bra om du släpper hämningarna för att säga vad du tycker om saker och ting, d.v.s att skita i att vara politiskt korrekt. Men om du börjar att skriva om din katt och din frukost och senaste dvd:n och midsommarfyllan, osv, osv… 🙁 Det vore inte intressant för någon annan än dina närmaste vänner, skriv det i en annan blogg.