Ju mer jag tänker på det, desto mer ineffektivt och hindrande känns hela konceptet med en hemligstämpel.
Inom IT har vi vetat länge att konceptet “security by obscurity“, alltså att hålla något säkert genom att hålla det hemligt eller dolt, helt enkelt inte funkar. Information läcker alltid och då är säkerheten-genom-hemlighet borta.
Det svenska samhället och det svenska försvaret är anpassat efter en tid som inte har existerat på länge. Hela samhället är designat kring konceptet security by obscurity. Går man in på Eniro är FRAs anläggning på Lovön ordentligt utsuddad, helt enligt lagen. Men den syns kristallklart på Google Maps eller någon av alla andra tjänster. Och det är ändå tjänster för helt vanliga människor; de som har tillgång till spionsatelliter har naturligtvis kunnat se husen länge.
I samma Stockholm får man inte fotografera från luftballong, en regel som jag antar också härstammar från tiden före spionsatelliter och definitivt före Internet. Samma Internet som gör att jag kan se Stockholm i detalj på Google Maps och många andra ställen. Samma Google Maps som gör att jag kan se amerikanska marinens topphemliga form på ubåtspropellrar på ett ställe där ubåten råkar ligga i torrdocka.
Det fungerar helt enkelt inte att hålla saker hemliga längre, och det på en så stor skala att det är fånigt uppenbart.
Borde inte samhället i stället designas efter en helt ny informationsdoktrin — att all information läcker, och att samhällssäkerhet alltid måste designas efter antagandet att en fiende känner till alla detaljer om ett tilltänkt mål? Det är så informationsinfrastruktur har designats i tiotals år. Det är därför den står så robust. Det är också därför som de IT-mekanismer som inte är designade så omedelbart knäcks.
Är det inte dags att pensionera hemligstämpeln för gott? Att helt enkelt ta bort “för rikets säkerhet” som giltigt skäl för att medborgarna inte ska få veta en speciell sak om hur myndigheter agerar? Vad jag kan bedöma utifrån min erfarenhet vinner vi bara säkerhet på att i stället utgå från att en fiende vet allt, även om det är en smärtsam omställning för många av den gamla skolan.
Omvänt behöver persondataskyddet stärkas. Om doktrinen säger att all information läcker — för så är det i verkligheten — så betyder det att staten och myndigheter bara får samla in sådana personuppgifter som är offentliga.
Det betyder att vi måste ha ett helt nytt tänk vad gäller t.ex. sjukjournaler, med information som skadar patienten om den läcker — dessa måste således vara i patientens ägo.
En sådan doktrin skulle ge oss ett försprång i säkerhetstänk på samhällsnivå, ge en enormt ökad transparens i samhället, och ett kraftigt ökat persondataskydd.
Tankar och kommentarer?
Pingat på Intressant. Andra bloggar om politik, piratpartiet, hemligstämpel, privatliv, persondataskydd, säkerhet, transparens
På a) svarar jag nej, på b) svarar jag jo, men kanske med en twist.
Jämförelsen med security by obscurity haltar lite. Traditionellt menar man ju att det är bättre att implementera riktiga säkerhetstekniska lösningar istället för att lita på att algoritmer hålls hemliga.
Vad gäller hemligstämplat material finns det dock ofta inte något alternativ till att hålla käft. Varje liten svårighet för fi att ta reda på information är värt något lite. Summan av många små svårigheter kan ändå vara meningsfull. Och att man hemligstämplar utesluter ju inte att man jobbar utifrån att fi ändå KAN ha informationen och säkrar på andra sätt.
Sen måste man ju väga i varje fall – om en svårighet är överstökad (som i fallet med kartor över Lovön) så bli just den stämpeln helt meningslös. Det vill säga – hemligstämpeln kan aldrig vara slentrianmässig utan behöver prövas mot [något] i varje fall. [något] är idag trolgien lite för odefinierat.
Vad gäller tillgång till våra journaler mm så kan ja ginte annat än hålla med dig.
Jag gillar Apotekets lösning dock. När man ringer kommer de inte åt ens mediciner. Man måste först ange sin kod innan personen på *andra* sidan tillåts se ens information. På så vis har man själv kontrollen. Detta skulle kunna göras rätt – databaser med kryptering som endast man själv har nyckel till, eller som kan låsas upp om två-tre chefer ger sitt godkännande.
Detta liknar väl rätt mycket need-to-know system i militären. Nuförtiden är de rätt lätta att implementera.
Jag tror INTE på att alla fysiskt ska bära runt på sina journaler. Det bäddar bara för en massa problem.
“I samma Stockholm får man inte fotografera från luftballong”.
Jodå, det får man. Den begränsningen togs bort för över tio år sedan. Man får flygfotografera ganska fritt numera. Vad som däremot fortfarande kräver tillstånd är a) att publicera bilderna och b) att flygfotografera inom ett antal olika skyddszoner (jag tror att det är 14 stycken) längs våra kuster. Såvitt jag vet så är inte FRA:s anläggningar med på den listan, utan det handlar mer om sådant som inseglingsleder. Hela farleden från Sandhamn och en bit in mot stan är ett sådant exempel.
Det är dock inte alls svårt att få tillstånd, om man lyckas hitta rätt instans att fråga.
Sveriges Television mörkar FRA?
Centeruppropet genomförde en stort upplagd hearing fredagen 2008-08-29. Detta var en stort upplagd genomgång av alla aspekter av FRA-lagen och avlyssning. SVT var där och genomförde en inspelning.
Medverkande var:
Anders Eriksson (ordförande Säkerhets- och Integritetsskyddsnämnden och f.d. chef Säkerhetspolisen)
Håkan Jevrell (statssekreterare Försvarsdepartementet)
Magnus Norell (forskare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut)
Clarence Crafoord (chefsjurist Centrum för Rättvisa)
Mårten Schultz (docent och jur.dr.)
Anna Serner (VD Tidningsutgivarna)
Håkan Kvarnström (koncernsäkerhetschef TeliaSonera)
Jan Nilsson (grundare av Bredbandsbolaget)
Mats Nordqvist (chef för inhämtning inom signalunderrättelsetjänstavdelningen, FRA)
Staffan Danielsson (ledamot Försvarsutskottet)
Erik Hultin (initiativtagare CenterUppropet)
Johan Linander (ledamot Justitieutskottet)
Sanna Rayman (ledarskribent Svenska Dagbladet)
Henrik Sjöholm (c-ledamot i Grundlagsutredningen)
Moderator är Martin Ådahl (chef FORES)
Även flera kända bloggare deltog och ställde frågor: Mark Klamberg, farmorgun, Jan Sjöholm, Christian Engström m fl.
Först skulle Sveriges Television enligt uppgift direktsända evenemanget i SVT24. Sedan skulle en inspelning av hearingen sändas måndag 2008-09-01 klockan 10.30-15.30. Denna sändning genomfördes. Jag såg den. Det var inga problem med något ljud eller annat.
Någon web-sändning genomfördes aldrig. Detta program streamas inte i efterhand heller.
Jag ringde Sveriges Television och talade med redaktionen på SVT24 om hearingen. Jag trodde att det bara var något förbiseende som gjorde att hearingen inte streamades.
Svaret jag fick var att SVT INTE skulle komma att streama denna sändning då man “saknade pengar” till det. Det rymdes inte i budgeten.
Men ÄNNU MERA märkligt – man kan inte heller KÖPA programmet från SVT.
Jag frågade dessutom om det var möjligt för mig att få en kopia om jag åkte över själv med ett par tomma DVD-skivor. INTE HELLER detta var möjligt !
Det är alltså inte möjligt att få en kopia så att man i lugn och ro kan analysera de olika frågor och svar som framfördes på hearingen!!!
DETTA ÄR HÖGST MÄRKLIGT!!!
(En källa till förvirring är att SVT dessutom sände en helt annan debatt i FRA-frågan senare på måndagskvällen)
Hans,
såvitt jag vet är TV/radio skyldiga att skicka kopior för arkivering till: http://www.slba.se/
En orsak till hemligstämpel är att politikerna vill kunna hyckla utan att bli avslöjade.
Några exempel: CIA som varit djupt insyltade i knarksmuggling, det svenska hyckleriet kring vapenexport, att underrättelsetjänster runt om i världen samarbetar med grovt kriminella.
Det är också en demokratifråga. Hur ska medborgarna veta hur de ska rösta om de inte vet vad de styrande gör?
Frågan är inte så långt från fildelningsfrågan, där motsvarande fråga blir: “Hur ska konsumenten veta vilken produkt han ska köpa om han inte kan prova den?”.
Man kan inte lita på snygga förpackningar, men måste se innehållet, som konsument och som väljare.
Jag tror att, som Mikael Nilsson nämnde, sekretess inte alls behöver vara fel men att det behöver prövas mot rimligheten i att sekretessbelägga något. Det finns ingen anledning att sudda ut FRAs anläggning från Eniros kartor, men det finns absolut anledning att inte fritt ge ut information som skulle kunna användas negativt emot landet. Kort sagt, sekretess för sekretessens skull är inte bra.
Man kan dra en liknelse till Open Source-kod, något det låter som att du tänkte redan medan du skrev inlägget. Genom att lägga ut källkoden har du blottat allt, inklusive säkerhetshål och buggar. Det du vinner på detta är att du snabbt och effektivt kan få hjälp med att täppa dessa hål, fixa dessa buggar, utifrån. Det du förlorar är all möjlighet att hindra andra från att använda din egen kod emot dig, om du t.ex. inte hinner täppa igen säkerhetshålet fort nog eller någon upptäcker ett fundamentalt fel i programmet som inte går att fixa annat än att skriva om allt från grunden. Sverige behöver ett försvar, och vårt försvar skulle aldrig fungera om någon framtida fiende kunde se rakt igenom oss, veta allting vi vet och se precis vad vi gör.
Det är en balansgång, helt enkelt. Vad vi måste göra oss av med är inte sekretess i sig, utan missbruket av det utav maktgalna politiker. En hammare är bra på två saker, slå i spik och slå ihjäl folk, men det är en människa som måste slå hammaren i båda fallen.
@Putte:
Om deras kopia gått snett finns ju inget att arkivera?
Nu har en första rip på hearingen dykt upp, tyvärr inte komplett, utan avbruten efter 2h45min.
http://thepiratebay.org/torrent/4377681/Centerpartiets_hearing_om_FRA-lagen_080829
En FRA-sökning ger flera träffar på annat intressant och relevant:
http://thepiratebay.org/search/fra-lagen/0/3/0
Om inte annat kunde det få slut på allt rutinmässigt hemligstämlande för att skydda egna eller andras tabbar. Se Lars Danielsson-skandalen.
Det finns ett rimligt argument för hemligstämpling, och det är att hemligstämplar kan upphävas efter viss tid. Om inte möjligheten finns att hemligstämpla, är risken stor i många sammanhang att ingen handling diarieförs alls, att överläggningar förflyttas till inofficiella strukturer eller helt enkelt sker muntligt.
Jag vill dra en gräns mellan att hålla på sina egna hemligheter, och att belägga utomstående med tystnadsplikt. Vem som helst får ha hemligheter och vägra att sprida dem, så även staten. Som statsanställd är jag skyldig att beakta sekretesslagens bestämmelser när någon ber mig om information jag har tillgång till i mitt arbete, men om någon av dessa hemligheter skulle läcka ut till allmänheten är den som kommer över dem normalt inte skyldig att hålla tyst om dem (jfr Åkessons förvirrade JK-anmälan av Alexanderssons blogg).
Om jag berättar något för dig i förtroende, mot löfte att du inte sprider det vidare, så blir jag självfallet putt på dig om du skulle bryta detta förtroende, och kanske kan jag även tillgripa rättsliga åtgärder mot dig (som stämning för avtalsbrott). Detsamma gäller när jag tar anställning på en statlig myndighet; jag ålägger mig därmed frivilligt viss tystnadsplikt avseende det jag får veta. Denna avtalade hemligstämpel ser jag ingen anledning att avskaffa, då den om inte annat följer av avtalsfriheten.
Detta kan däremot inte sägas om den påtvingade hemligstämpel som förbudet mot flygfotografering över vissa områden innebär (huruvida förbudet är motiverat lämnar jag nu därhän); genom att färdas i ballong eller annat luftfartyg över dessa områden har jag inte ingått något avtal om att inte fotografera det jag ser eller sprida bilderna till andra, utan “tystnadsplikten” följer automatiskt av att jag har sett marken utan att ha fötterna fast förbundna med densamma. Det är ett synsätt som levt kvar från tiden då i praktiken endast militärer hade tillgång till ballonger för spaning från luften (1800-talet).
På Eniros flygfoton står det att upphovsrätten tillhör “Lantmäteriverket / respektive kommun”, alltså olika myndigheter som själva skall tillämpa sekretesslagen när privata aktörer begär information av dem. Jag antar att det är med hänvisning till 2 kap. 2 §, hänsyn till rikets försvar, som Lantmäteriet har suddat i sitt eget material innan bilderna lämnats ut för spridning. Detta är alltså en följd av statens självpåtagna rätt att bevara hemligheter, inte av något förbud för enskilda att röja dem.
I lagen om skydd för landskapsinformation finns förbud mot spridning av vissa flygbilder. Satellitbilder är dock undantagna; se 7 §. Alltså skulle Eniro i princip kunna köpa satellitbilder över just Lovön från samma källa som Google och sprida dem utan hinder av svensk lag, men jag tror inte att Eniro ser några affärsmässiga fördelar med ett sådant arrangemang.
Post- och telehemligheten är ett exempel på en dels avtalad, dels påtvingad hemligstämpel. Varken Posten eller Telia har ju någon tillgång till hemligheter som jag inte frivilligt har lämnat till dem, men när jag lägger ett brev på den gula brevlådan eller ringer ett telefonsamtal så förbinder sig respektive operatör att för utomstående inte röja vad jag anförtrott dem annat än i enlighet med lag; de ingår ett avtal med mig där villkoren redan står i lagen. Samtidigt är det förbjudet för en utomstående som jag inte har något avtal med att bereda sig tillgång till informationen och sprida den; detta är den påtvingade delen.
Skulle vi klara oss med en post- och telehemlighet som bara gällde gentemot den operatör som förmedlar kommunikationen, inte gentemot utomstående? Ja, kanske, och i vissa avseenden tror jag att det skulle förstärka denna hemlighet genom att operatörerna ser sig tvungna att vidta alla nödvändiga tekniska åtgärder för att förhindra utomståendes insyn, och exempelvis inte skicka telefonsamtal via radio (eller åtminstone kryptera dem ordentligt). De kan i så fall inte längre luta sig tillbaka och förlita sig på att rättsväsendet tar hand om spionerna som avlyssnar teletrafiken och använder informationen efter sitt eget gottfinnande.
Det handlar dock inte om att avskaffa någon hemligstämpel, utan om att begränsa enskildas tystnadsplikt till avtalsreglerade situationer, alldeles oavsett om det är personuppgifter eller fotografier av terrängen som skyddas av denna tystnadsplikt. Att jag råkar vara född inom en viss stats territorium innebär inte att jag har ingått något avtal med den staten om att hålla tyst om sådant jag ser så fort jag öppnar ögonen.
Är det inte så illa Falkvinge att FRA enligt ett förslag ska få ansvaret för kryptering av det som skickas mellan olika myndigheter och där landstingen är ett av dem som namnges ?
Det betyder att vi måste ha ett helt nytt tänk vad gäller t.ex. sjukjournaler, med information som skadar patienten om den läcker — dessa måste således vara i patientens ägo.
Nog för att jag håller med, men om du någonsin föreslår det för en psykiater, var snäll och ta en bild av henoms min sedan. Den vore rolig att se.
Hans J!
Centerpartiets hearing repriseras imorgon fredag 5/9 på Kunskapskanalen!
Se till att någon rippar och lägger upp på TPB.
“Enligt lagen om pliktexemplar har SLBA rätt att utan kostnad få exemplar av film, video, skivor, kasseter, multimedier, radio- och tv sändningar”. Hänvisning till Lag (1993:1392) om pliktexemplar av dokument.
Hans J, du kan där även läsa paragraf 12 vad gäller film och videogram.
Det vore märkligt om SVT klantat till det på just centerns FRA hearing. SLBA är nog annars
glada för om någon annan har bandat hearingen så att de kan få en kopia. Den kan de sedan, till SVT:s stora glädje, låna ut för en reprisering av hearingen.
Hans J vad tror du om att gå den vägen ?
Tack Audi A3 !
Angående hearingen som diskuteras ovan. Jag tror att det är Centerpartiet som har rättigheterna, det vill säga arrangören.
Det är väl inte centerns hearing som går i repris utan Forum-debatten? Det är vad jag kan hitta. Hittar ni något annat?
@Putte, Fröken Fredrika Guldpirat, Audi A3 Sportback 2.0T Quattro, Svenne & Minata:
Tack för alla tips!
Jag tycker att samhällsinformation och debatter som berör VÅR demokrati och VÅR integritet måste vara öppen för alla.
Erik Hultin har ingenting alls att invända mot att hearingen kommer ut. Den sändes trots allt av SVT24, och de ursprungliga uppgifterna var att den skulle streamas.
Tekniken idag medger utan vidare att program om aktuella ämnen blir ALLMÄN EGENDOM. Sveriges Television är väl ändå VÅRT företag. Klarar man inte detta får man väl begära hjälp? Varför inte från “The Pirate Bay” som har visat sig kunna leverera!
Det är helt oacceptabelt att en debatt i denna klass “försvinner”… !!!
Enligt tablån är det inte Centerns hearing som repriseras imorgon på Kunskapskanalen, utan Forum: FRA, och det finns redan rippat och uppe på TPB.
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=74514&selectedDate=20080905&shortVersion=true&showWeek=false
Fröken Fredrika har helt rätt.
Det är Forum: FRA som repriseras, och inte hearingen.
Jag har fått felaktiga uppgifter. Ber om ursäkta.
Men vi måste ju ha tag i hearingen. Jag har själv ännu inte sett den!
Ligg på SVT!
-a.
Och ja, hemligstämpeln bör i vissa fall pensioneras. I alla fall när den hotar demokratin.
[…] (mitt minne är sämre än datans). I nummer fyra har jag ingen möjlighet att se efter. FRA jobbar hemligstämpel, en icke-demokratisk med figurativ social teknik för att undvika […]
Jag jobbar på SVT:s försäljningsavdelning och kan komma med några klargöranden.
Utan att ha kollat upp detaljerna i just detta fall kan jag med ganska stor säkerhet säga att minata har rätt här ovan. I regel är det så att upphovsrätten till de seminarier, föredrag etc som SVT24 sänder ägs av arrangören, föredragshållaren själv etc, och inte av SVT.
SVT äger endast upphovsrätten fullt ut till de program där enbart SVT:s egna anställda medverkar med upphovsrättsligt skyddat material. Vi kan därför inte sälja sådant som vi bara har köpt in en visningsrätt till. Detta inkluderar som de flesta inser utländska långfilmer, men alltså ofta även seminarier och föredrag som filmats av SVT:s kameramän.
Det är alltså inte en teknisk fråga. Inspelningen lär finnas i SVT:s arkiv, men vi kan varken visa den eller sälja den vidare utan OK från upphovsrättsinnehavaren. Att allmänheten kommer med egna tomskivor och sitter själv i våran kopieringsanläggning är naturligtvis inte praktiskt möjligt.
Men som Putte med flera påpekar så finns materialet hos SLBA också. Då är det ej i sändningskvalitet, men framför allt ger inte SLBA ut kopior utan tillåter bara att man tittar på plats i deras lokaler.
@Anders Andersson: I princip tycker jag att du har rätt när du skriver att man inte inte ingått något avtal om att inte fotografera det man ser när man färdas i ballong eller annat luftfartyg över fotoförbudszonerna, och att det därför är en påtvingad tystnadsplikt.
Men man skulle kunna argumentera för att detta är ett avtalsbundet förbud om man antar att alla piloter för att få flygcertifikat måste avtala bort den rätt de annars hade haft att fota vad de vill. På samma sätt som man ofta måste avtala bort vissa rättigheter för att få vissa jobb. Och att alla piloter, bundna av detta avtal, kräver samma avtal av alla sina passagerare för att alls ta upp dem i luften.
Resonemanget förutsätter att staten har rätt att kräva flygcertifikat av dem som ska framföra luftfarkoster, och det förstår jag att alla inte håller med om. Men du fattar vart jag vill komma?
AndersH, som fått militärens tillstånd att publicera dessa bilder
Hur länge måste jag tjata?
Citat http://opassande.se/index.php/2008/06/27/centerbekymmer-hysteriska-svenskar-och-kreativt-motstand-mot-fra/
Enligt min mening försöker regeringen att applicera gårdagens lösningar på framtidens problem, jag tror inte att det kommer att fungera utan ytterligare, kraftiga inskränkningar i vår folkrätt!
Jag borde ha skrivit.
Enligt min mening försöker regeringen att applicera gårdagens lösningar på framtidens problem!
@Anders H:
Jag talade med Lena Allenstam som i sin tur frågade programdirektör Mattias Forsgren.
Beskedet var att materialet inte skulle streamas på grund av att SVT inte hade råd. Det rymdes “inte i budgeten”.
SVT har sänt programmet en gång i TV och ska tydligen sända programmet en gång till i TV. Man kan väl bara hoppas att SVT har sändningsrätt?!?
Jag meddelade att jag avsåg att ta upp frågan i “sfären” men inget beskedet ändrades.
En gång till: Anledningen till att materialet inte streamades sades vara att Sveriges television inte hade råd.
Erik Hultin som är initiativtagare till hearingen blev förvånad då jag berättade vad SVT sagt.
Någon åsikt om vilken politisk färg jag tror man inte har på SVT24 har jag inte uttalat mig om. Jag har ingen åsikt om någonting sådant…
@Hans J: Sa de något om vilken kostnad det var som SVT inte hade råd att ta? Om min gissning är riktig så är det just upphovsrätten som kostar (jag har alltså inte kollat upp det specifika fallet, men det är så det brukar vara). Vi betalar upphovsrättsinnehavaren en viss summa för tevesändningen, och ytterligare en summa för streamingen (de som alls tillåter streaming). Var det den extra kostnaden de menade, eller var det något annat?
Om Erik Hultin är arrangören av själva evenemanget så kanske han har koll på vilket avtal man har med SVT om sändningsrätter, upphovsrätt etc? Min gissning om kostnaderna baseras på hur det brukar vara, men om han i egenskap av upphovsrättsinnehavare(?) säger till SVT att det är fritt fram kanske det blir ett annat läge? Kanske han har en kopia att sälja, om han är upphovsrättsinnehavaren, alltså?
Ingen av de namn du nämner jobbar på försäljningsavdelningen, för övrigt.
Om hemligstämpeln finns kvar kommer FRAs efterträdarorganisation att bryta mot lagen, så som FRA, IB, AS och alla andra varianter gjort. Och de tekniska möjligheterna ökar hela tiden så Orwells paradis blir snart något att längta tillbaka till…
Ett sätt att kompromissa är att behålla hemligstämpel på whatever myndigheterna vill, men stifta en lag som ger anställda rätt att anmäla alla former av lagöverträdelse utan att själv straffas. Eftersom den rapporterande antagligen inte kan jobba kvar bör han få en väldigt hög garantilön efter ett sådant avslöjande. Likaså bör alla som genomfört, känt till eller bort känna till brottet straffas med många års fängelse. I FRA/IBs fall inkluderar detta definitivt statsministern.
Resonemanget bygger på att det alltid finns någon annställd som har moral eller åtminstone någon känner sig missgynnad i karriären. På så sätt får vi en väktare av väktarna.
Ytterliggare ett plus är att politiker inte kan säga nej till en sådan lag efter som det skulle vara likvärdigt med att säga att man avser bryta mot de lagar som reglerar statens verksamhet.
Tyvärr, Rick, jag är inte av samma åsikt.
Du har rätt så tillvida att *all* säkerhet bör baseras inte bara på att information om säkerhetssystemet är hemligt, utan även på att systemet skulle skydda även mot någon som vet hur säkerhetssystemet fungerar.
Däremot kan man använda Security by Obscurity för att ge ett ytterligare lager av skalskydd till sin verksamhet. Jag behöver t.ex. inte basunera ut till omgivningen att fjärradministration av min (hypotetiska) server körs genom att ssh:a in på en icke-standard-port på en annan halvhemlig IP-adress som annars ser ut som ett svart hål för alla scanners. Jag anser inte heller att brandväggsreglerna för brandväggar t.ex. bör publiceras offentligt.
Security by Obscurity är värdefullt för att förebygga okända hot. OBS: förebygga, inte skydda mot.
På samma sätt gäller information som är viktig för samhällets säkerhet. Till exempel ritningar för militärbaser, teknisk information om militär utrustning, polisens rutiner, aktuell spaningsinformation, etc.
Eller — för den delen — vad för teknik myndigheter som FRA eller MUST använder när de arbetar med signalspaning — d.v.s. riktig signalspaning som är riktad på militära mål, inte en massavlyssning av privat kommunikation.
Eller varför inte gå in på Vägverket, till exempel. Vägverket använder fartkameror som tar en bild av fortkörare om radar (eller likande) ser att de överskrider hastighetsgräns. (Kamerorna är för övrigt sådana att de aldrig är aktiva såvida inte radarn ser en fortkörning, så de kan inte användas för att kartlägga enskilda bilister som håller sig till hastighetsgränserna.) Men bara en liten del av kameraskåpen innehåller verkligen kameror (av budgetära skäl antar jag). Ska Vägverket då tvingas att publicera information om vilka kameror som täcks av “skärpt hastighetskontroll”, så att GPS-företag kan koppla in den här informationen i realtidsuppdaterade GPS:er som hämtar aktuell information om aktiva kameraskåp? Vad för samhällsvinst ger det här?
Sedan — din princip att staten bara skulle få samla in information som är offentligt tillgänglig — sorry, det är alldeles för begränsande. Skulle det alltså inte vara tillåtet för polisen att avlyssna telefoner som hör till skäligen misstänkta grova brottslingar? Skulle Polisen inte längre få göra husrannsakan? Hur skulle polisen hantera sådant som tas i beslag vid en husrannsakan? Skall polisen tvingas lägga upp kopior av beslagna hårddiskar på Bittorrent på begäran? (Eftersom information inte får vara hemlig…) Eller skulle man kanske ålägga den misstänkte att ha bevisen i sitt säkra förvar? De som är misstänkta för grova brott har ju rättigheter de med, trots allt.
Och om ingen information får vara hemlig — hur tusan gör vi med kryptonycklarna som skall skydda privat information, eller signera meddelanden från myndigheter? (Nu tänker jag på BankID t.ex.)
Ibland kränker staten den personliga integriteten. Till och med hos oskyldiga. När det händer, är det alltid hemskt. Vi i samhället accepterar dock *vissa* intrång i den personliga integriteten för att samhället skall kunna fungera (hemlig teleavlyssning av misstänkta individer), för att Polis ska kunna göra sitt jobb. Det viktiga är dock att det alltid måste finnas ett legitimt intresse för sådana kränkningar. Det får inte bli som med FRA, att man tar in all information som kan vara av intresse för någon någon gång. Men man kan inte säga att staten *aldrig* får göra intrång i den personliga integriteten.
[…] Rick Falkvinge finns en text om den möjliga nyttan i att kassera hemligstämpeln och i stället utgå från att alla vet allt […]
AndersH:
Om ditt resonemang stämmer så kan alltså inte upphovsrättsinnehavaren (Erik Hultin) själv få ut en kopia på grund av att SVT är hindrade av upphovsrättsinnehavaren (Erik Hultin)?
Sorry, men det går inte ihop.
De som anordnade kan inte själva få ut en kopia, däri ligger problemet.
De VILL få ut materialet, men det ligger alltså inlåst i arkivet. Av något skäl.
@AndersH:
Jag har skrivit några rader i all anspråkslöshet på initiativtagarens blogg:
http://erikhultin.se/09/kara-centerpartiet.php#comment-999
Sedan tycker väl jag att du som arbetar på SVT kunde orkat kolla i någon personalmatrikel och inte bara hänvisa till dina 4-5 närmaste kollegor med uppgift att dessa inte heter så eller så…
Gissa inte så mycket utan kolla upp saken själv. Det ser mer ut som om du försvarar SVT och inte mycket mer.
Kolla gärna på länken ovan 😉 Där nämns en SVT-medarbetare till som inte arbetar på “försäljningen”…
AndersH, Hans J:
Håller med Hans J. Det är en situation, vilket bötgar att lukta illa, även om Olof ser ut att få lite resultat.
Men han behöver betydligt mer hjälp, med sina försök.
Läste just det senaste inlägget hos Hultin.
Dessa fina ämnen kan man se strömmat på 24DIREKT på SVT24.
Men “tyvärr inte centerhearingen” då de “inte har råd”… Gillade man inte att Christian Engström var närvarande?
– Talare: Emmanuel Ezra – Det goda mötet
– Talare: Lou Rossling – Det goda mötet
– Klimat och hälsa, del 1
– Klimat och hälsa, del 2
– Hans Rosling om hälsotillståndet i världen
– Tyresö: Ebba Witt Brattström om Heliga Birgitta
– Tyresö: Yvonne Hirdman om “Gösta och historien”
– Tyresö: Myten om den judiska världskonspirationen
– Tyresö: Heder och hedersmord i historisk belysning
– Svenskan och språkvården 2008 (1)
– Svenskan och språkvården 2008 (2)
– Svenskan och språkvården 2008 (3)
– Från proffsdröm till mardröm
– Gräv 2008: När makten slår tillbaka
– Gräv 2008: IT-säkerhet
– Gräv 2008: Så får hon människor att berätta
– Surfa Lugnt: Ungdomars nätvanor
– Surfa Lugnt: Trygg på nätet?
– Surfa Lugnt: Kan jag lita på nätet?
– Ett djur för livet, del 1
– Ett djur för livet, del 2
– Ett djur för livet, del 3
– Ett djur för livet, del 4
– Fredspristagarna i riksdagen
– PK med Liberias president Ellen Johnson Sirleaf
– Bokens dag, del 1
– Bokens dag, del 2
– Palla för trycket – Emma Hamberg
– Palla för trycket – David Eberhard
– Statsministerafton i Lund
– Fredrik Reinfeldts tal vid moderaternas partistämma
– Hjärnans Dag – Ungdomshjärnan i obalans
– Hjärnans Dag – Skillnader mellan manlig och kvinnlig hjärna.
– Bill Clinton i Göteborg
– Bok & Bibliotek – Barbro Lindgren
– Fredrik Härén – utdrag ur Kunskapens Dag del 2
– Fredrik Härén – Utdrag ur Kunskapens dag del 1
Vad är det som kostar?
Hans J:
Har mailat Mattias Forsgren, det finns i sin helhet hos Hultin.
AndersH, jo, jag förstår innebörden i argumentet att hela det svenska luftrummet skulle anses som militärt “skyddsområde” där man inte får vistas eller framföra luftfartyg av något slag utan vederbörligt tillstånd. Så var nog också synen på luftrummet under 1800-talet, när ballongfärder var en sport förbehållen en exklusiv elit.
En parallell till det här finns i synen på bruket av elektromagnetiska vågor i “etern”, alltså radio. Sedan Marconi 1895 utfört sina första lyckade experiment med trådlös telegrafi dröjde det bara tio år innan Sverige 1905 fick en lag med krav på tillstånd från Kungl. Maj:t (alltså regeringen) för att använda radioanläggning, vari inbegreps såväl sändare som mottagare. Det blev med andra ord straffbart att ens lyssna på radio utan tillstånd, men i och med rundradions genombrott på 1920-talet förenklades proceduren för att erhålla tillstånd, samtidigt som man ålades att följa Telegrafverkets bestämmelser för nyttjandet av mottagaren. Tillståndet förknippades med en licensavgift, och den utvecklades med tiden till dagens avgift för innehav av TV-mottagare, men som inte längre gäller ljudradio.
Ingenstans i lagstiftningen talas längre om tillstånd för innehav av mottagare, inte ens för den avgiftsbelagda TV-mottagaren, och RIKAB kan mig veterligen inte konfiskera mottagaren för någon som vägrar betala avgiften, utan bara skicka de obetalda avgifterna för indrivning. Tillståndskravets försvinnande hänger samman med den under 1900-talet erkända principen om eterns frihet, alltså friheten för envar att avlyssna radiosändningar.
Trots detta kvarstod flera av de bestämmelser om bruk av radiosändare och radiomottagare som Telegrafverket (senare Televerket) hade utfärdat, bland annat förbudet mot att obehörigen föra vidare privata meddelanden som avlyssnats i radiomottagare. Detta förbud lyftes 1967 in i en av regeringen utfärdad förordning, och sedan 1978 står förbudet att läsa i av riksdagen beslutad lag.
Det som tidigare var en tystnadsplikt förknippad med ett individuellt tillstånd att använda radio har alltså förvandlats till en tystnadsplikt utan motsvarande ynnest från statens sida. Vi har mängder av lagar som reglerar vad enskilda får göra i olika situationer alldeles oberoende av eventuella avtal, så den här tystnadsplikten är bara ännu en påtvingad bestämmelse i mängden. Jag tycker dock att man kan ifrågasätta den med hänvisning dels till dess historia, dels till den begränsade möjligheten att kontrollera efterlevnaden av den.
Kan man förvänta sig en liknande utveckling beträffande “luftens frihet”? Är vi kanske redan där? Jag har hört sägas att det bara är i kontrollerat luftrum som man behöver tillstånd för att framföra luftfartyg, och att den undre gränsen för det kontrollerade luftrummet ligger på 300 meters höjd över merparten av Sveriges territorium (den ligger antagligen lägre runt allmänna flygplatser). Jag är dock inte närmare insatt i luftfartslagstiftningen.
Likafullt finns det alltså förbud mot att sprida flygbilder utan tillstånd oavsett från vilken höjd bilderna är tagna, kontrollerat luftrum eller ej. Därför anser jag inte att argumentet om statens ensamrätt till luften håller i dagsläget, även om det är en principiellt riktig invändning du gör.
När det generella förbudet mot flygfotografering slopades på 1990-talet (ändringen lär ha föranletts av kalla krigets slut, Sovjetunionens upplösning och Sveriges medverkan i “Partnership for Peace” där amerikanska och ryska plan skulle få flyga över i stort sett vilken del av Sverige som helst i rekognosceringssyfte) fick jag lust att skaffa ett radiostyrt modelluftskepp för just fotograferingsändamål, men tyvärr har jag inte realiserat den idén än…
Rick Falkvinge,
Jag tror du gör fel i att dra in IT sidan, eller åtminstone en för grov generalisering när det gäller “Security by Obscurity” (eller through). Alltihop beror ju på agendan, syftet. En kodare som håller på att utveckla ett program, eller bara en algoritm, i syfte att ta patent i förhoppningen att potentiellt tjäna pengar gör det bäst, pga av hur verkligheten ser ut med småsinta girigbukar, genom att hålla det hemligt. Inom forskarvärlden förefaller det vara ytterst viktigt att i hela eller delar hålla saker hemliga pga samma typ av verklighet. Förvisso är ju säkerheten med hemlighetsmakeriet relativt tidsbegränsat i dessa fall.
När det gäller FRA, så vore det ju oerhört korkat om dom gick ut med att dom nu kan knäcka fiendens nyaste krypto, t ex.
Det finns helt enkelt legala skäl till varför denna typ av säkerhet fungerar, det är för att det faktiskt fungerar.
Sen kan man ju undra varför en myndighet som FRA behöver hemlighålla sånt som egentligen inte behöver vara hemligt, t ex vilka “öppna” databaser dom använder, och, när och hur, och i vilken ordning eller oordning, rent abstrakt och generellt. Eftersom sådant skulle inte ge fienden mer information, eftersom dom håller på med samma sak, samtidigt som det antagligen skulle stilla en hel del personers sinnen.
Man skulle nog behöva ändra på en hel del gällande mentaliteten dock, och jag håller med om att utgår man från att “all information läcker” eller att åtminstone att den hemska lilla fienden på ett eller annat sätt kommer att tillskansa sig tillräckligt mycket information, indirekt, för att lista ut våra hemliga åtgärder och motåtgärder, så vore det bättre, men inte om absolut allt, men åtminstone det korrekta abstrakta. Jag tror att fördelarna skulle vara bra för att slippa problem pga missuppfattningar på hemmafronten, så att hemmafronten inte ställer till med för mycket problem. :-()
Egentligen är det absurt att man kallar Sverige ett öppet demokratiskt samhälle: Som Svensk medborgare är den officiella information från myndigheter i USA enklare och mer tillgänglig än det är för en Svensk medborgare att få information från Svenska myndigheter. Det är t om öppet att få reda på vilka officiella projekt NSA deltar i USA, men FRA?!? Lättare att få öppen information från FBI än lokala polisen. Lättare att få kontakt med en kommunpolitiker i USA än sin egen kommunpolitiker i sin egen kommun … som man röstat på …
Det finns öppen information (inte så mycket som det borde finnas), men av olika stenåldersfasoner, ingen lätt tillgänglighet … om man inte orkar förklara sig och bemöta det skeptiska motståndet, eller är Rysk diplomat då, förstås. :/
Om jag fattar dig rätt så är konceptet helt absurt fel. Det är tragiskt att vår egen regering missat alla fördelarna med att faktiskt skapat ett öppet, lätt tillgängligt, samhälle. De psykologiska effekterna, konsekvensen, som uppstår när alla de där hemliga datat öppnas upp till allmänhetens beskådan: Vips så var det inte särskilt många intressenter kvar, vilket leder till att säkerheten hålls kvar på ungefär samma nivå fast till lägre kostnad.
***
AndersH skriver, “b) att flygfotografera inom ett antal olika skyddszoner (jag tror att det är 14 stycken) längs våra kuster. Såvitt jag vet så är inte FRA:s anläggningar med på den listan, utan det handlar mer om sådant som inseglingsleder. Hela farleden från Sandhamn och en bit in mot stan är ett sådant exempel.”
Möjligtvis för oss vanliga Svenssons, men i o m “gemenskapen” Open Skies så får t ex Ryssland fota vad dom vill från luften över det geografiska område dom pekar ut, de enda hindren som finns rör mer krockrisker för civila flygtrafiken.
“Det finns ett rimligt argument för hemligstämpling, och det är att hemligstämplar kan upphävas efter viss tid.”
Jag kan köpa det argumentet under en enda förutsättning: att den tiden är innan nästa val. Är den längre finns inte förutsättningarna för en fungerande demokrati.
Nej, hemligstämplar har inte med mandatperioden att göra; det finns handlingar som är sekretessbelagda i 70 år helt enkelt därför att staten har lovat någon att de skall vara hemliga så länge.
Att hemligstämpeln kan upphävas är dock inte heller något argument för hemligstämpling, utan bara en ursäkt att användas tillsammans med något konkret argument, såsom att någon lider ekonomisk skada om hemligheten läcker ut för tidigt.
Hur som helst, diskussionen leder ingen vart om man inte först reder ut vad en “hemligstämpel” är, och vem som har anbringat den. Det finns statliga, kommunala och enskilda hemligheter. Det finns också förbud mot att röja sådant som man av en händelse har sett eller hört i naturen.
Att klumpa ihop allt detta och hävda att vi antingen måste acceptera allt eller inget är lika dumt som att klumpa ihop signalspaning med hemlig teleavlyssning och hävda att ryssen kommer att invadera oss om FRA inte får ta reda på vilka filmer moster Agda ser på YouTube.
Nästa person som uttalar sig för “hemligstämpel” utan att berätta vad det är frågar jag: Tycker du det är rimligt att man sätter barn i fängelse för att de pekar finger åt kejsaren utan kläder?
Och till nästa person som uttalar sig mot “hemligstämpel” utan att berätta vad det är säger jag: Sluta att rota i min handväska! Släpp mitt SMS!
Ni har nämligen lika brutalt fel båda två. Man skall inte blanda ihop signalspaning med massavlyssning, eller hemligstämplar med hemligstämplar. Vad tror ni att poängen med att använda olika ord för olika ting är?
jag höll med Rick i en början men nu kom arbogamålet upp på piratebay så det verkar som det komemr (med rätta) diskussioner om skärpt sekretess, så nu vet jag inte riktigt var jag står i den här frågan. hmm… :s
Rick föreslår ju själv att personuppgifter som man inte vill skall komma utomstående till del, dem skall man inte lämna till någon myndighet. I det här fallet skulle det betyda att åklagaren inte fick låta göra någon rättsmedicinsk undersökning, eller åtminstone inte dokumentera den. Skall vi alltså avstå från viktig bevisning i ett mordåtal därför att offrets anhöriga tar illa vid sig när kvällspressen gör en inkomstbringande dokusåpa av deras olycka?
Det är en mänsklig rättighet att bli åtalad och dömd inför en offentlig domstol, där var och en kan syna såväl bevisning som sakframställan för att förvissa sig om att domen blir den rätta. Varje undantag från denna rättighet måste baseras på starka argument för sekretess, eftersom den uteblivna granskningen innebär försämrad rättssäkerhet.
Om man vill bestraffa kvällspressen för deras girighet, då finns det bättre sätt än att hemligstämpla varenda förundersökningsprotokoll. Man kan exempelvis låta bli att göda deras finansiärer. Vad är det för människor som köper Expressen eller Aftonbladet baserat på löpsedelsrubriken, läser annonserna, och sedan förfasar sig över att mänskliga tragedier som ingen vill läsa om basuneras ut i massmedia?
Hycklare, tror jag att sådana människor kallas.
Arbogamålet intensifierar den här frågan.
Notera att det jag pratar om är information som _staten_ anser ska vara hemlig. Hemligstämpeln med den specifika motiveringen “rikets säkerhet”.
Privat information har jag alltid slagit hård vakt om.
@Mikael Nilsson: Jag har inte påstått att Erik Hultin är upphovsrättsinnehavaren. Min gissning är att det inte är SVT, men att detta borde framgå av avtalet mellan SVT och den som lät SVT komma in i lokalerna. Tyvärr framgår det inte av den tablådatabas jag har tillgång till vem som är upphovsrättsinnehavare.
@Hans J: Sedan tycker väl jag att du som arbetar på SVT kunde orkat kolla i någon personalmatrikel
Jag har varit på resa och inte haft tillgång till jobbets databaser förrän nu. Jag kanske inte borde gett mig in i den här infekterade diskussionen, men jag ville bara stillsamt påpeka att tanken att det skulle ligga någon slags politisk konspiration bakom svårigheterna att få tag på programmet känns väldigt långsökt, givet min kunskap om hur det brukar fungera. Jag sitter dagligen och tvingas säga nej till folk som vill ha kopior av diverse helt okontroversiella program, just på grund av att rättighetsläget låser in materialet i arkivet.
Även om du postar långa listor på vilka SVT24-program som ligger ute på streaming så är det såvitt jag förstår få av 24 Direkts program som hamnar där, av rena budgetskäl. Det kan hända att SVT har alla rättigheter och att man helt enkelt gjort en felproritering när man valde vilka program man skulle satsa streamingresurser på och inte, men som sagt, att detta skulle vara politiskt motiverat låter helt bortitok. Varför alls sända programmet till att börja med då? Varför göra alla andra FRA-reportage? Rapport har ju gjort flera scoop i den här frågan, publicerat hemliga dokument etc? Varför lyfta hela ordinarie tablån med kort varsel under riksdagsdebatten i våras?
Mina hänvisningar till vilka som jobbar var baserades mest på att om man som utomstående vill köpa program eller inslag är det försäljningsavdelningen man ska kontakta.
@ST: Möjligtvis för oss vanliga Svenssons, men i o m “gemenskapen” Open Skies så får t ex Ryssland fota vad dom vill från luften över det geografiska område dom pekar ut
Även vanliga svenssons kan få dispens från fotoförbudet i skyddszonerna. Jag fick det när jag frågade.
@AndersH:
Vad är det för budget som inte har plats för några hundralappar? Varför filmade man hela hearingen överhuvudtaget om man har så dålig ekonomi?
Vad kostar det att lägga upp någon/några gigabyte/s på en hårddisk? Lagringsplatsen kostar väl inte många kronor. Arbetet med att lägga dit det kan inte kosta många hundralappar?
Återstår någon kostnad för bandbredden. Men denna delar man ju med de andra program som ligger på SVT:s servrar. Vill SVT helst inte att allmänheten använder denna streamingmöjlighet?
Kostnaden för att tillhandahålla en allmän och viktig debatt är ju i stort sett noll och intet!
Att “Public Service”-företaget SVT bara kan med att sända en hel massa program utan större substans men inte kan kosta på sig några hundralappar på en så aktuell fråga som FRA-debatten är oförståeligt.
Hejsan Rick
Hemlighetsstämplen borde inte pensioneras, dock borde den börja användas på rätt sätt.
Jag tänker då närmast på sidor som hänger ut sexbrottslingar.
Att detta sker är oerhört dumt.
Missförstå mig rätt, jag är inte för sexbrottslingar.
Men då det garanterat kommer finnas en hotbild mot dessa personer efter att deras uppgifter finns tillgängligt på nätet så kan dessa personer begära skyddad identitet.
Vilket innebär att vi i slutändan betalar för att dom göms undan, så i detta fall är det ett spel med skattepengar.
Och då det inte går att stoppa hela ideen (läggs bara upp från andra länder tex) så borde man hemligstämpla domarna tills en bättre lösning finns.