På Piratpartiets framsida står vår politik sammanfattad som Delad Kultur, Fri Kunskap, Skyddat Privatliv. Det har känts som en slogan ett tag som man måste förklara för att den ska gå hem, orden ensamma räcker inte. Jag tänkte skicka ut det här inlägget både som en testballong ifall det är enklare att prata i termer av fyra rättigheter, och samtidigt illustrera lite vad det handlar om. Jag frågar alltså efter feedback på det här sättet att uttrycka sig.
Piratpartiets politik handlar om fyra rättigheter. Rätten att dela med sig, rätten att använda kunskap, rätten till ett privatliv, och rätten att granska makten.
Det låter som självklara rättigheter. Det tycker vi också. Det är därför vi behövs.
Rätten att dela med sig
Människan är en social varelse. Vi delar med oss. När vi hör berättelser, så berättar vi dem för våra vänner och barn. När vi hör sånger, sjunger vi dem för andra. När vi har mat, delar vi med oss. När vi har något vadsomhelst som vi kan dela med oss av, så gör vi det. Vi är generösa djur av naturen.
Nu finns det lagar som säger att vi inte får dela med oss. Vi har något som vi vill dela med våra vänner för att vi tycker om det och de tycker om det, men gamla monopol förbjuder våra mest grundläggande instinkter — att dela med oss av kultur och kunskap till våra medmänniskor.
Rätten att dela med sig borde vara självklar.
Rätten att använda kunskap
Idag dör tusentals människor i tredje världen för att de läkekunniga inte får göra medicin åt sin egen familj. Igår dog också tusentals människor. Och tusentals kommer att göra det imorgon.
De läkekunniga vet allihop vad som behövs för att rädda deras liv. Men en gammal monopolkonstruktion gör att de inte får tillverka läkemedlen själva, utan måste köpa dem från amerikanskkontrollerade intressen, något de inte har pengar till.
Det handlar alltså inte om äganderätt. Det handlar om motsatsen till äganderätt. De här människorna har allt som behövs för att rädda sina familjemedlemmars liv, och de har kunskapen om hur det görs, men de får inte.
Rätten att använda kunskap borde vara självklar.
Rätten till ett privatliv
Lika mycket som människan är ett socialt djur, så har hon också behovet av att ha vissa saker för sig själv. Det handlar inte om att bara den som har gjort orätt har något hon vill dölja — att påstå det är att, återigen, köra över en av våra mest grundläggande instinkter.
De flesta låser dörren om oss när vi är på toaletten. Det är helt enkelt en del av vårt privatliv. Trots att det inte händer något direkt hemligt där. Behovet av ett privatliv sitter djupt rotat i vårt psyke, och att erodera det skadar både individen och kollektivet på ett sätt som inte går att kvantifiera.
Samtidigt kräver utvecklingen att även stigmatiserade ämnen kan diskuteras. För bara 80 år sedan var homosexualitet kriminellt och svårt stigmatiserat. Utan privatliv som koncept hade det inte ändrats. För att samhället ska kunna utvecklas teknologiskt och kulturellt, så måste människan ha rätt till ett privatliv.
Rätten att vara ifred när man vill borde vara självklar.
Rätten att granska makten
Slutligen är det en rättighet att granska makten. Det är en självklarhet i varje demokrati och en absolut förutsättning för att demokratin ska kunna fortsätta. Demokrati förutsätter att makten är transparent och kan granskas utan risk för repressalier av dem som ger makthavarna sitt förtroende.
Idag ser vi många ansatser från makten för att hindra det. Vi ser ansatser för att avlyssna vår privata kommunikation. Vi ser ansatser för att makten ska se vilka vi kommunicerar och umgås med.
Vi har till och med sett att dokument som avslöjar maktmissbruk inte får läckas eftersom det bryter mot upphovsrätten att publicera dem. Vi har sett makthavare i Sverige som hotar och anmäler bloggare som läcker avslöjande dokument. Vi har sett upphovsrätten skrivas om så att den står över offentlighetsprincipen. Vi har sett härskarmetoder användas mot människor som sprider offentliga handlingar.
För som en del i att granska makten ingår också att avslöja när makten missbrukas. I den här rättigheten ingår rätten att påpeka rättsosäkerhet, rätten att avslöja korruption, och rätten att dra ner byxorna på makthavare. Det som vi normalt brukar kalla för “medborgarrätt”.
Rätten att granska makten borde vara självklar, och något som varje medborgare måste kunna göra.
[purpleline]
Pingat på Intressant. Andra bloggar om delad kultur, fri kunskap, skyddat privatliv, piratpartiet, medborgarrätt
Låter jättebra! Men raden “Det är barockt, verklighetsfrämmande och motbjudande” känns onödig, argumenten är så starka att vi inte behöver skriva folk på näsan.
hanness senaste bloggpost: eländes elände: µTorrent för mac
Hannes: poäng, tog bort det.
Min feedback: visserligen ganska självklara punkter, men ett av de bästa inläggen på den här bloggen i vilket fall. Två tummar upp, det är sånt här som övertygar de tveksamma.
Jag inser att det där är principer men för nyfikna och oinvigda skulle möjligen någon praktisk referens kunna göras, såsom att man nämner FRA-lagen, IPRED och annat. Men som sagt, det är inte helgjutet att ha sådant i principerna förstås.
Rätten till privatliv skulle jag fördjupa bortom psykologiskt behov och att låsa på toa: En dynamisk demokrati bygger på att inte makten hör varje ord vi säger så att de kan slå till mot kritiker och dissidenter hur som helst.
Oscar Swartzs senaste bloggpost: Nix, det handlar inte om gratis
ok, ser nu vid läsning igen att den aspekten är avsedd att täckas in av stigmatiserade ämnen som kan diskuteras etc. Men jag antar att jag efterlyste ett förtydligande då egentligen 🙂
Oscar Swartzs senaste bloggpost: Nix, det handlar inte om gratis
Jag tycker det låter som fyra bra punkter. Den fjärde har särskilt saknats i explicit form. När jag granskar mitt eget röstande i riksdagsval sedan 1995 har det varje gång varit en röst mot stelnade maktstrukturer, mot olika former av nepotism, mot lobbyhjärntvättade politiker etc., även om rösten fallit lite olika vid de olika valen.
Case in point förresten: http://henrikalexandersson.blogspot.com/2008/11/engsoc.html
Jag har förresten apropå det där med inskränkning i äganderätten tänkt rätt mycket de senaste dagarna. Jag tror att det är fel sätt att beskriva saken.
Upphovsrätten är statlig censur, varken mer eller mindre. Censuren tar sig uttryck som inskränkning i äganderätten ibland, men ibland tar den sig uttryck som inskränkning i yttrandefriheten istället (när jag tvingas betala för att sjunga ett stycke musik tex). Det är i sig inget argument mot upphovsrätten, men visar varför den måste användas med försiktighet.
Mikael Nilssons senaste bloggpost: Exemplarförsäljningen är stendöd, låt oss gå vidare
Bra rättighetssammanfattning. Det enda jag inte förstår är varför rätten att dela med sig endast ska gälla i icke-kommersiellt syfte.
Dina fyra punkter påminner mig om GPL.
0. Friheten att använda i vilket syfte som helst.
1. Frihet att se hur det fungerar och själv vara
tillåten att använda den kunskapen i egna syften.
2. Friheten att kopiera och ge bort kopior.
3. Frihet att anpassa programmet efter behag och göra
detta offentligt så att även andra kan dra nytta av
förändringarna.
Politiker stiftar lagar, och lagar är på sätt o vis som datorkod. Människor skall följa lagen, eller det är i alla fall tänkt så, och datorer lyder koden blint. Alla kan inte granska och läsa datorkod, men det är å andra sidan inte många som läser propositioner, lagtexter och granskar politiker. Poängen är att alla inte behöver göra det, det räcker med att vissa kan göra det. Finns inte källkoden tillgänglig för granskning, så är du utlämnad och kan bara lita på den som skrev den. Ungefär som en politiker som inte låter sig granskas av medborgare eller media och säger – lita på mig..
Rätten att dela med sig översätts enkelt till frihet 2.
Rätten att använda kunskap översätts till frihet 0.
Men sen blir det klurigare..
Rätten till ett privatliv skulle kunna liknas vid frihet 1. Detta genom att rätten till ett privatliv handlar om att forma sitt jag, att tillåtas vara den man är eller försöka bli den man vill bli. Fast detta är den otvivelaktigt djupaste mänskliga frågan av dem alla. En fråga man kan filosofera kring i det oändliga, en fråga som stötts och blötts av alla stora tänkare i alla tider och som inte låter sig förklaras kortfattat.
Rätten att granska makten blir då frihet 3 genom politiskt engagemang på det ena eller andra sättet. Politiskt engagemang måste ju inte bestå i att vara medlem i ett parti eller ens att rösta. Att forma sin egen politiska ståndpunkt och gå ut med den så att andra kan dra nytta och ställa upp på det. Nåt sånt..
Funkade inte att kommentera från min RSS-läsare, så jag provar igen med en webbläsare.
Dina fyra punkter påminner mig om GPL.
0. Friheten att använda i vilket syfte som helst.
1. Frihet att se hur det fungerar och själv vara
tillåten att använda den kunskapen i egna syften.
2. Friheten att kopiera och ge bort kopior.
3. Frihet att anpassa programmet efter behag och göra
detta offentligt så att även andra kan dra nytta av
förändringarna.
Politiker stiftar lagar, och lagar är på sätt o vis som datorkod. Människor skall följa lagen, eller det är i alla fall tänkt så, och datorer lyder koden blint. Alla kan inte granska och läsa datorkod, men det är å andra sidan inte många som läser propositioner, lagtexter och granskar politiker. Poängen är att alla inte behöver göra det, det räcker med att vissa kan göra det. Finns inte källkoden tillgänglig för granskning, så är du utlämnad och kan bara lita på den som skrev den. Ungefär som en politiker som inte låter sig granskas av medborgare eller media och säger – lita på mig..
Rätten att dela med sig översätts enkelt till frihet 2.
Rätten att använda kunskap översätts till frihet 0.
Men sen blir det klurigare..
Rätten till ett privatliv skulle kunna liknas vid frihet 1. Detta genom att rätten till ett privatliv handlar om att forma sitt jag, att tillåtas vara den man är eller försöka bli den man vill bli. Fast detta är den otvivelaktigt djupaste mänskliga frågan av dem alla. En fråga man kan filosofera kring i det oändliga, en fråga som stötts och blötts av alla stora tänkare i alla tider och som inte låter sig förklaras kortfattat.
Rätten att granska makten blir då frihet 3 genom politiskt engagemang på det ena eller andra sättet. Politiskt engagemang måste ju inte bestå i att vara medlem i ett parti eller ens att rösta. Att forma sin egen politiska ståndpunkt och gå ut med den så att andra kan dra nytta och ställa upp på det. Nåt sånt.
Funkade inte att kommentera från min RSS-läsare, så jag provar igen med en webbläsare. Hmmm.. inte med den heller, provar en tredje gång. Hamnar jag som spam?
Dina fyra punkter påminner mig om GPL.
0. Friheten att använda i vilket syfte som helst.
1. Frihet att se hur det fungerar och själv vara
tillåten att använda den kunskapen i egna syften.
2. Friheten att kopiera och ge bort kopior.
3. Frihet att anpassa programmet efter behag och göra
detta offentligt så att även andra kan dra nytta av
förändringarna.
Politiker stiftar lagar, och lagar är på sätt o vis som datorkod. Människor skall följa lagen, eller det är i alla fall tänkt så, och datorer lyder koden blint. Alla kan inte granska och läsa datorkod, men det är å andra sidan inte många som läser propositioner, lagtexter och granskar politiker. Poängen är att alla inte behöver göra det, det räcker med att vissa kan göra det. Finns inte källkoden tillgänglig för granskning, så är du utlämnad och kan bara lita på den som skrev den. Ungefär som en politiker som inte låter sig granskas av medborgare eller media och säger – lita på mig..
Rätten att dela med sig översätts enkelt till frihet 2.
Rätten att använda kunskap översätts till frihet 0.
Men sen blir det klurigare..
Rätten till ett privatliv skulle kunna liknas vid frihet 1. Detta genom att rätten till ett privatliv handlar om att forma sitt jag, att tillåtas vara den man är eller försöka bli den man vill bli. Fast detta är den otvivelaktigt djupaste mänskliga frågan av dem alla. En fråga man kan filosofera kring i det oändliga, en fråga som stötts och blötts av alla stora tänkare i alla tider och som inte låter sig förklaras kortfattat.
Rätten att granska makten blir då frihet 3 genom politiskt engagemang på det ena eller andra sättet. Politiskt engagemang måste ju inte bestå i att vara medlem i ett parti eller ens att rösta. Att forma sin egen politiska ståndpunkt och gå ut med den så att andra kan dra nytta och ställa upp på det. Nåt sånt..
Vissa spamlika kommentarer hamnar i modereringskö, då tar det lite tid innan jag upptäcker dem.
Annars tycker jag generellt inte att det går att jämföra med FSFs fyra friheter. Ja, de är fyra till antalet, men de handlar om helt olika saker.
Absolut!
Med tanke på sammanhanget tycker jag det vore mer träffande att kalla monopolen föråldrade istället för gamla.
Gillar idén med fyra rättigheter.
Nicholas: Visserligen en detalj i sammanhanget, men bra retorisk poäng.
Ser bra ut, men om detta skall presenteras som stadgar/rättigheter Pp står för kanske vi skall möblera om lite i ordningen som de presenteras?
Det som slog mig var att “Rätten att dela med sig” är överst/först, vilket kan innebära att somliga kan komma att avfärda oss där med “fildelningspajasarna vill ha allting gratis”-argumenten och sedan inte fortsätter och läser om de efterföljande rättigheterna.
Linus: Det var bara ett första utkast i syfte att väcka diskussionen, det är långt ifrån så färdigt så att man kan börja prata om vilken ordning de bör stå i…
Slutprodukten kommer att se ganska så annorlunda ut. Jag vill bara få fram något som formulerar vår politik tydligare än idag.
Bra skrivet, men…
Det blir lite konstigt med djuren. Varför måste du blanda in dem? Texten blir mycket bättre utan djur, det är mitt tips till en snabb förbättring.
Ur fablernas värld..
Bra skrivet rick!! Kanske byta ut kvantifiera och ev. stigmatisera…vill inte dumma ner texten men då den f.ö är skriven på ganska “rak” svenska?
På tiden att den här fjärde saken: “att granska makten”, tas med. Jag har länge drivit den frågan på olika ställen på Piratpartiets hemsida. Kan vi föra upp det officiellt som en del av vårat partiprogram?
Låter helt ok…
Jag gillar starkt att du försöker kapa EUs slogan!
Det vore fantastiskt bra om “de fyra friheterna” associerades med pp istället för EU.
Generellt kan poängteras att det är viktigt att använda ord med positiv värdeladdning.
Säg inte (pirat)kopiering – säg mångfaldigande.
Säg inte fildelning – säg spridning av kultur och kunskap.
Jag tror vi ska försöka flytta fokus från fildelning av musik/film och istället prata om spridning av kunskap. Jag tror folk har större acceptans av piratkopiering av studielitteratur, vetenskapliga artiklar och sånt.
Rick, har du läst Berlindeklarationen om Open Access?
Punkten “Rätten att dela med sig” är klockren.
Jag är inte så förtjust i punkten “Rätten att använda kunskap”, eftersom den är vilseledande.
Problemet med produktion av patentskyddade läkemedel i tredje världen (eller för den delen i Brasilien) är inte huruvida någon där vet hur man kan tillverka medicinerna eller inte, utan att rika länder ser till att entrepenörer där inte får låna pengar för att bygga fabriker för att tillverka läkemedlen till lokalt anpassade kostnader.
Vidare är själva frasen “Rätten att använda kunskap” problematisk eftersom den öppnar för motargument. Det finns massor av kunskap som det är brottsligt att använda, och så vill vi att det ska förbli. Vi vill inte att folk som tillverkar minor använder sin kunskap. Vi vill inte att folk ska använda sitt insiderkunnande på börsen. Läkemedelspatentförsvararen skulle på motsvarande sätt hävda att om alla som kunde uttnyttja patentskyddad kunskap gjorde det skulle skadan vara större än vinsten.
Patentfrågan är en ganska smal sakfråga, även om konsekvenserna är aldrig så långtgående. Jag tror inte att den kan generaliseras till en enkel rättighet med samma kardinalitet som de andra tre punkterna.
Punkterna “Rätten till ett privatliv” och “Rätten att granska makten” är rimliga. Jag kan tycka att de tydligare borde framhålla att de aktörer gentemot vilka medborgaren måste värnas lika mycket är korporativa som statliga, men det ställningstagandet har Piratpartiet ännu inte tydligt gjort.
Quests senaste bloggpost: Angående EUs grönbok om kunskapssamhället
“Annars tycker jag generellt inte att det går att jämföra med FSFs fyra friheter. Ja, de är fyra till antalet, men de handlar om helt olika saker.”
Mja, att de inte har fler likheter än antalet vet jag inte om jag håller med om. Jag tycker att de bottnar i samma/liknande bakomliggande ideologi, men att de implementeras i olika saker, programvara respektive samhälle. Däremot tycker jag att det blir att dra parallellerna lite väl långt att översätta friheterna 1:1.
Däremot håller jag med om att man kan se lagar som kod. Lagar är kod som körs med med ett samhälle som hårdvara.
Jag tycker att exemplen under Rätten att dela med sig står i bakvänd ordning. Jag vill spontant börja med det mest självklara, att dela med sig av mat (eller andra fysiska ting, som husrum). Därefter kommer berättelser och sånger, sådant som den kritiske läsaren inser direkt knyter an till upphovsrätten och kanske inte tycker är lika självklart, men det blir svårare att argumentera emot när man väl har accepterat exemplet mat. Kom in i värmen och ät först, sjung visor sedan!
Odlund sa:
“Däremot håller jag med om att man kan se lagar som kod. Lagar är kod som körs med med ett samhälle som hårdvara.”
Jag håller inte med. Mjukvaran förändrar inte hårdvaran, men lagar förändrar samhället. Lagar är mer än regler, de förändrar medborgarna.
Kod är deterministik och hårdvaran statisk. Samhället är dynamiskt, ständigt i förändring.
Ta t.ex lagen mot barnaga. Före lagen var det socialt accepterat att slå barn. Men när lagen kom förändrades synen på aga och medborgarnas etik förändrades. Lagen påverkade medborgarnas syn på aga.
Samma sak har hänt med förbudet mot sexköp. När lagen infördes förändrades folkets syn på sexköp.
Att lagar har en så otroligt stark inverkan tror jag de flesta inte vet om. Jag tolkar det som att lagstiftning är ett oerhört starkt medel staten har att ta till mot medborgarna. Lagstiftning bör användas försiktigt.
Den bra komplettering, har saknat att det som priatpartiet har väck mest uppmärksamhet med under senaste halvåret inte har funnits med bland huvudpunkterna.
Håller med om att ordningen kan diskuteras, exvis som Anders säger ovan, men i huvudsak tycker jag det är rätt bra så som det står, och det är helt rätt att lägga till den fjärde punkten explicit.
Jörgen Ls senaste bloggpost: Film med IPRED-tema
Jättebra, Rick, och det stämmer rätt så bra med vår diskussion i telefon häromkvällen – men jag saknar en viktig integritetsfråga, och det är varje individs suveräna rätt att bestämma över sin egen kropp.
Det är förvisso en rättighet som är väldigt problematisk och kontroversiell för alla som tycker att staten borde ha högsta besluträtt gällande varje människas liv, men det är en frihetsfråga som är oerhört viktig.
Och Quest – det vore härligt om du hade rätt, men tyvärr bevisar företaget Monsanto motsatsen, med sitt agerande över hela världen i att sälja genmanipulerat utsäde, som de har patent på. De har spioner som kollar granngårdarnas fält, och har något av deras genmanipulerade utsäde blåst över till grannen idkar de utpressning för att få licenspengar, trots att grannen inte alls har köpt utsäde från Monsanto. Rena maffiametoder, förstås, men så gör Monsanto, både i USA och i tredje världen.
Snuskigt värre, men ett direkt resultat av patentlagar.
Calle Rehbinders senaste bloggpost: Samlag eller Salighet – ny bok av Dick Wase
Jonas2: Du sa “Generellt kan poängteras att det är viktigt att använda ord med positiv värdeladdning.
Säg inte (pirat)kopiering – säg mångfaldigande.
Säg inte fildelning – säg spridning av kultur och kunskap.”
Jag brukar vara rätt konsekvent med att tala om kommuikation och att man kommunicerar där andra pratar fildelning och även i de flesta sammanhang där kopiering eller i värsta fall stöld används också.
En naturlig frågeställning hos läsaren kan då bli “Är fildelning stöld eller kommunikation, kan det vara båda verkligen? Vilken ligger närmast sanningen?”. Vilket jag gillar.
RIKTIGT bra punkter och definitivt något vi bör lyfta upp som officiellt hos PP. En liten sak dock – “Rätten att lära sig” kanske är bättre än “Rätten att använda kunskap”?
Kanske formuleras bättre som “friheter”? “Friheten att använda vår kunskap, Friheten att dela med sig, Friheten att granska makten och Friheten att inte bli övervakad”?
Andreas Rönnqvists senaste bloggpost: Untapped Potential Again Available In Print
“Det vore härligt om du hade rätt, men tyvärr bevisar företaget Monsanto motsatsen, med sitt agerande över hela världen i att sälja genmanipulerat utsäde, som de har patent på. De har spioner som kollar granngårdarnas fält, och har något av deras genmanipulerade utsäde blåst över till grannen idkar de utpressning för att få licenspengar, trots att grannen inte alls har köpt utsäde från Monsanto. Rena maffiametoder, förstås, men så gör Monsanto, både i USA och i tredje världen.”
Min poäng var inte att försvara patenträtt, utan att a) den inte enkelt kan generaliseras till en grundläggande rättighet och b) att de givna exemplen var svaga. Calles exempel ovan är ju betydligt bättre, även om det kanske bör styrkas med konkreta fall.
Det är min erfarenhet att människor som diskuterar reform av patentlagstiftning generellt prioriterar ungefär så här:
– mjukvaru- och genpatent: rena tramset
– patent i produktonsindustri: hjälper bara etablerade aktörer
– medicinska patent: behöver sannolikt ersättas med ett annat system
Sålunda tycker jag att ett manifest bör ha slående exempel som handlar om patent på utsäde, mänskliga gener eller one-click-idioti för att nå bred acceptans i målgruppen.
Quests senaste bloggpost: Angående EUs grönbok om kunskapssamhället
Gillar de nya formuleringarna.
Jag tycker inte att det “slutligen” är en rättighet att granska makten. Jag tycker att detta är absolut centralt och borde intressera varenda medborgare på ett betydligt mer långtgående sätt än fildelning/”dela med sig”. Individens integritet och rättssäkerhet; samhällets transparens; klara begränsnigar för “överhetens” makt – i vilka skepnader den än uppträder – är grundläggande för demokratin. Etablerade grupper samverkar nu för att styra samhällsutvecklingen åt ett motsatt håll. Om detta lyckas, ja då är frågan om fildelning (av film, musik, “det vi tycker om”) ganska oväsentlig.
Mer feedback…: Formulera gärna detta med ett mindre barnsligt tilltal. “Rätten att granska makten” är bra. Men det andra måste kunna sägas med mer stringens.
För att vara tydligare: nej, jag tycker inte du skall skicka ut ett sådant här inlägg. Nej, så här kan man inte uttrycka sig. Det kan möjligtvis övertyga folk som ännu inte har rösträtt. Jag räknar mig absolut till dina meningsfränder, men ibland är de för generösa…ta t ex avsnittet om kunskap. “Idag dör tusentals människor i tredje världen för att de läkekunniga inte får göra medicin åt sin egen familj.” “De läkekunniga vet allihop vad som behövs för att rädda deras liv.” “De här människorna har allt som behövs för att rädda sina familjemedlemmars liv…”
“De läkekunniga”? (Vad är det för ord?) Vad är det för folk? Framställer de avancerad hiv-medicin i en mortel i köket, till sin egen familj?
Integritet; att låsa på toaletten??
Jag fattar vad du menar!!- men man kan inte uttrycka sig som en ledare för ett barnprogram. Inte om man skall tilltala människor utanför sin egen krets.
Jag håller med om att de läkekunniga låter lite konstigt, det måste formuleras om. Annars ser det bra ut! Tummen upp!
Minds senaste bloggpost: Stockholmsresa
Jag skulle hellre se att den första punkten hette “Rätten att få inhämta information” eller “Rätten att få kopiera och inspireras” (i brist på bättre förslag).
Just nu låter det som att man har en skyldighet att vara generös eller dela med sig, när det egentligen handlar om att ingen ska få reglera vilken information man ska få ta till sig, eller ge uttryck för.
Det glädjer mig mycket att man lagt till punkten om transparent myndighetsutövande, något som jag förordat en längre tid. Utan den så blir de andra punkterna väldigt urholkade.
[…] tänker rösta på Piratpartiet till EU. […]
[…] förlorare är de samhällen som får en bromskloss i det digitala maskineriet, i den digitala friheten — ytterligare övervakning, censur och […]
“Rätten att granska makten” – det var den punkten som saknades. Nu är vi (!) i alla fall en till!
Piratpartiet verkar vara det enda parti som vågar stå för [någon form av] sanning (i den mån det finns någon sådan), så för mig finns det inga andra alternativ. Nästan så att jag vågar gå så långt som att säga att Piratpartiet är det enda svenska parti som verkligen står för demokrati.
Väl skrivet, länge leve Piratpartiets fyra rättigheter!
[…] har redan varit inne och diskuterat frågan om Piratpartiets fyra rättigheter. Christian har också diskuterat två principer och när dessa krockar. Skriv gärna dina egna […]
[…] världsbild i vår vision av framtiden – vårt “utopia”. Exempelvis genom att skriva om Ricks förslag till rättigheter i visionär form; “Ett samhälle där kunskap är fri”, “Ett samhälle där […]
[…] http://falkvinge.net/2008/11/29/piratpartiets-fyra-rattigheter/ – Mer om piratpartiets fyra rättigheter. […]