Just nu åker jag runt i Sydsverige och träffar aktivister, efter att tidigare ha varit uppe i Norrland. Och det som slår mig överallt är hur entusiastiska alla är, hur alla har känslan av att göra något riktigt stort.
För det gör vi. Vi gör något riktigt stort. Vi bygger om, tillsammans. Vi bygger om till kunskapssamhället. Sverige, Europa och världen, i den ordningen.
Samtidigt är vi det öppna samhällets sista försvarslinje. Hela världen tittar på oss. När jag håller keynotes på IT-mässor i San Francisco, på andra sidan planeten, så känner hälften av publiken till det svenska Piratpartiet. Men inget annat svenskt politiskt parti. Inget annat europeiskt heller. Varje gång det är en story om svenska Piratpartiet, så sprider det sig som en löpeld på Twitter, Facebook, Digg och andra sociala medier.
Det svenska Piratpartiet är känt i hela världen i nya medier och på nätet. Vi bygger om, vi skriver historia, och det gör vi tillsammans, med våra egna händer. Piratpartiet är inte bara en medborgarrättsrörelse. Vi är också en medborgarrörelse. Vi har bara växt genom att vänner har pratat med vänner, människor med kollegor, släkt och vänner, en människa i taget, ett möte i taget. På det sättet har vi växt till att vara över fyrtiotusen personer i den här medborgarrättsrörelsen.
Ansvaret vi behöver ta är tungt, men vi är beredda att ta det. Vi behöver säkra medborgarrätterna och börja bygga om lagstiftningen för kunskapssamhället. Vi behöver utbilda dagens politiker i hur deltagarkulturen fungerar. Vi behöver förklara för dagens makthavare varför Internet inte är någon leksak, utan en medborgarvital infrastruktur. Vi är beredda att ta det ansvar, som både svenska medborgare och resten av världen ser till oss för att ta.
För det stoppar inte. Vi har redan sett många lagförslag som helt överstyr kränker medborgarrätten. När som helst läggs ett nytt fram om att logga alla mail och SMS vi skickar, alla telefonsamtal vi ringer, och att göra våra mobiltelefoner till statliga spårsändare. Propositionen väntas i juni, så råtexten bör bli tillgänglig vilken dag som helst.
Piratpartiet behövs. Vi ska, kan och behöver bygga om Sverige, Europa och resten av världen, i den ordningen.
Lite glada nyheter
Som vi vet, så uppmuntrar vi alltid initiativ. Om man vill kampanja i Piratpartiets namn, så räcker det att tre pirater tycker att det är en bra idé, så behöver ingen mer frågas om lov. Om man vill bidra med kampanjmaterial, så är det bara att göra – om det är uppskattat bland andra pirater, så plockar de upp och bygger vidare på det. Ett strålande exempel är kampanjlåten Bryssel som mål, som Johan Bakke satte ihop – utan att fråga någon, naturligtvis – som snabbt blev tokigt populär bland pirater (och nu används som ringsignal av många).
Sådana initiativ tas hela tiden av enskilda pirater: alla bidrar på de sätt de kan och känner för, och det är både uppskattat och nödvändigt för att vi ska lyckas.
Jag har också goda nyheter om Piratstudenterna i Uppsala – i kårvalet 2009 blev Piratstudenterna näst största parti, och gick framåt från 5 till 9 mandat.
Vi har också, efter mycket hårt arbete av helt vanliga medborgarrättsaktivister, seglat upp som det mest omtalade partiet av alla i bloggosfären. Det är nu inte bara på politiska bloggar, utan på över en kvarts miljon bloggar av alla tänkbara sorter: matlagning, sport, husvagnssemestrar, …
Trenden har varit tydlig länge, men nu pratar alltså bloggare om oss mest av alla.
Slutligen i raden av goda nyheter vill jag hälsa våra nya kollegor i Grekland och Tjeckien välkomna. Som sagt, vi bygger om, tillsammans.
Telekompaketet
Till sist några ord om Telekompaketet. Det är ett lagförslag i Bryssel just nu, där – för att göra en lång historia väldigt kort – upphovsrättslobbyn har kapat ett lagförslag om att standardisera telefonnätet, och försöker få in lagskrivningar som gör att storföretag ska få rätt att stänga av medborgare från internet utan inblandning från myndigheter, så som president Sarkozy kämpar för i Frankrike, och i allt väsentligt göra om Internet till ett kabel-TV-nät.
Omröstningen om Telekompaketet i EU-parlamentet är den 5 maj. En viktig milstolpe är redan imorgon, när vissa ändringsförslag behöver ha gått igenom. Läs mer på We Rebuild EU. (Att prata om att “bygga om” har blivit vårt sätt att beskriva vad vi vill göra, en term som gradvis har växt fram i partiet, och som idag symboliseras av en lila bygghjälm.)
Veckans argumentationsövning
Idag tänkte jag prata om fildelning, och vad vi pratar om i det sammanhanget, och ännu viktigare, vad vi inte pratar om i det sammanhanget.
Det är viktigt att förstå att vi är ett politiskt parti som vill in i den lagstiftande församlingen. Vårt enda sätt att påverka är alltså att skriva om Sveriges lagar.
I det sammanhanget måste man tänka på vad lagar kan justera, och vad lagar inte kan justera. Vi kan till exempel aldrig någonsin prata om att saker är för dyra eller för billiga eller borde vara gratis. Att påverka sådant med lagar är att införa en planekonomi, och vi har inte en planekonomi i Sverige.
Vi argumenterar aldrig någonsin utifrån att någonting, t.ex. skivor, kostar för mycket eller borde vara gratis. ”Gratis” är ett ord som inte ingår i vår argumentation.
På samma sätt ska vi aldrig försöka svara på frågan ”Hur ska artisterna få betalt?”. Det är ett sätt att försöka skjuta över försörjningsansvaret för en hel yrkeskår på lagstiftarna och det är återigen att prata i planekonomiska termer. Det är aldrig, någonsin, lagstiftares sak i en marknadsekonomi att peka på hur en yrkeskår ska försörja sig.
Försök aldrig någonsin att ge ett svar på frågan hur artister ska få betalt.
Om någon insisterar, så kan man svara något sådant här:
”Men alltså, den där frågan förutsätter att vi har planekonomi här i landet. Sverige fungerar inte så. Du kan inte ställa den frågan till en lagstiftare. Vi säger inte ”Anders ska vara flyttkarl hela livet och försörja sig så här, Berit ska vara psykolog hela livet och få betalt på det här sättet, och Emma ska vara gitarrist och få betalt så här.” En lagstiftare varken kan eller ska ge ett svar på frågan hur en viss person eller yrkeskår ska försörja sig.”
(ibland får man då motfrågan och protesten ”men ni vill ju… [vad som helst]”.)
”Nej, vi vill ändra kartan efter verkligheten. Verkligheten har redan ändrats, och det finns ett kinesiskt ordspråk – när förändringens vindar blåser, så bygger vissa vindskydd, och andra väderkvarnar. Det är upp till var och en, för sig, att hitta sin egen väderkvarn. Vi som lagstiftare har ansvaret att ändra kartan efter verkligheten.”
Så varför vill vi tillåta fri fildelning?
”Det handlar egentligen inte om fildelningen i sig, det handlar om grundläggande medborgarrätt. Om vi har den självklara rättigheten att skicka privata förseglade brev, så kan de breven innehålla böcker, musik och film. Enda sättet att hindra medborgare att skicka sådan kultur mellan varandra är att ta bort rätten att skicka privata förseglade paket – på nätet eller utanför nätet. Ta bort brevhemligheten, alltså. Fildelning sker genom att folk skickar privata försändlser till varandra. Och vi tycker helt enkelt att brevhemligheten är mycket viktigare för samhället än att skivindustrin ska få leva kvar på 80-talet. Därför är enda vägen framåt att legalisera fildelning fullt ut.”
Sedan kan man fortsätta, om man vill, och förklara varför det inte alls är något dåligt:
”Men det är inte något dåligt. När man väl accepterat att det måste bli så, så kan man i stället se det positiva i förändringen. Det innebär att alla människor får dygnetrunt- och åretrunttillgång till hela mänsklighetens samlade kunskap och kultur. Det är ett gigantiskt steg framåt – mycket större än när de allmänna biblioteken kom. Och allting finns faktiskt redan på plats. Allt är utvecklat, alla har det som behövs. Det enda vi behöver göra är att ta bort förbudet mot att använda det.”
Det finns inget som säger att ett politiskt parti inte ska diskutera det de inte kan påverka genom lagar, jag tror att vi kommer nå större framgång om vi väljer att ta den debatten med de som frågar.
Det är inte som att det inte finns argument.
Det här kändes som en repris av tidigare brev?
1917 medlemmar – avståndet till C i skrivande stund. 🙂
Bra skrivet, speciellt veckans argumentationsövning. Jag har alltid haft svårt att förklara PP’s politik där, det blir alltid ett “Det är upp till artisterna” när jag får frågan om hur artisterna ska få betalt och mer än så vill jag gärna kunna svara.
Tror ni sommaren 2009 blir lika stor som sommaren 1968?
Dagens nyhetsbrev är underbart, som vanligt. Men just idag innehåller det något extra för mig. När jag läser argumentationsövningarna ser jag (läs tolkar) att tanken om en legaliserad fildelning faktiskt kan spara skattebetalarna pengar, eftersom (precis som du skriver) allting redan finns uppbyggt och färdigt. Inga pengar skulle krävas för att utveckla nya medel och/eller nya tekniker. Det är en form av gratis som ingen förlorar någonting på!
Kan man önska sig att veckoutskicken avslutas med en permanent-länk till motsvarande text här (http://rickfalkvinge.se/2009/04/28/vi-bygger-om-tillsammans/ för detta, med andra ord), så vi lättare kan peka vänner och bekanta till särskilt viktig läsning?
Direktlänkar till information är i min erfarenhet långt effektivare än vidarebefordrade utskick, har större autenticitetskänsla än vad som kan uppnås i elpost (mindre lättredigerat på vägen från skribenten), och ger därtill läsaren återkopplingsmöjlighet.
Annat informationsspridningsunderlättande vore ett attroibut id=”argumentation” eller dylikt på rubriken “Veckans argumentationsövning”, så vi kan direktlänka till http://rickfalkvinge.se/2009/04/28/vi-bygger-om-tillsammans/#argumentation — för ett ofta extra intressant parti — åt läsare som kan förväntas ha trånga uppmärksamhetsfönster.
[…] vi skulle kunna påverka om det inte vore för eldsjälarna. Sen skadar det givetvis inte om piratpartister i stor utsträckning uppmärksammar människor om vad som håller på att hända. Det är nu oerhört […]
Jag håller inte riktigt med i argumentationsövningens argument. Det är inte bara integritetsövertrampen och massövervakningen i fildelningskrigets kölvatten som gör att vi vill legalisera fildelning av vad som nu är upphovsrättsligt skyddat material. Vi har även en stark ideologisk grund som säger att det monopolskydd som upphovsrätten (liksom patent) ger, är skadligt för samhällets framsteg och vitalitet. Informationens och tankens och entreprenörskapets frihet är viktig både för de enskilda medborgarna och likaså samhället i stort. Hur förklaras annars vårt ställningstagande mot patent?
Vi ska inte gömma oss för mycket bakom det som vi tror att flest kan hålla med oss om – det som kanske kan ge mest sympatisörer och röster. Vi måste också vara sanna mot vår ideologiska grund, som ju är att information, kunskap och kultur är som mest till samhällets gagn, både i stort och för varje individ, om den är så fri som möjligt. Från både ett praktiskt liksom från ett humanistiskt perspektiv.
Detta kanske är mer svårsålt, men den dag vi enbart försöker sälja oss, den dagen har mitt politikerförakt spritt sig även till Piratpartiet.
Det är sant att vi inte ska prata om gratis, men vi SKA prata om fritt!
Detta med att vi faktiskt vill att kultur, kunskap, och information ska vara FRI saknar jag i argumentationsövningen. Och då inte som en de facto konsekvens av att undvika integritetsövertramp och övervakning, utan faktiskt som en ideologisk kärnvärdering.
Det känns faktiskt lite obehagligt att vår absoluta kärnvärdering verkar ha undanskuffats till någon dunkel nästan lite skamvrå av dig, Rick.
Jag håller inte med om detta med att lagar inte kan reglera någons försörjning. Politiker kan bestämma huruvida biblioteksersättning ska utgå, kassettavgift ska erläggas och att en viss andel av statliga byggkostnader ska gå till kultur. Sådant KAN man stifta lagar om, och det skulle även PP kunna göra. Så veckans argumentationsövning utgår från felaktiga premisser, eller så verkar du missuppfattat detta med planekonomi.
Olas senaste bloggpost: Repressiv eller representativ parlamentarism?
Jag håller med Daniel ovan. Att enbart peka på övervakningsproblemet som argument för att fildelning ska vara lagligt är inte bra. Med det argumentet borde vi även stå för rätten att hota folk via både e-post, telefon och brev. Frågan är för oss större än så skulle jag vilja påstå.
Svar till Ola. Ett fritt internet utan tankepoliser är något helt fantastiskt. Tänk ett gemensamt nätmedvetande (samvetande) online i realtid. Kanske det mest hoppfulla som hänt i människans historia. Många etablissamanger är på väg att falla! Därför pågår nu ett intellektuellt försvarskrig. Tror att Rick menar att frågorna inte är direkt relevanta mitt i kulregnet.
@Lennart: Jag är pirat, men håller inte med om argumenten. Att det skulle innebära införande av planekonomi bara för att man inför ersättning liknande den som utgår vid lån av biblioteksböcker håller jag helt enkelt inte med om. Biblioteksersättningen kanske inte *borde* vara den stora fråga att diskutera om man ser till allt fantastiskt som läskunniga och allmänbildade medborgare innebär för samhället, men om det för många känns viktigt att diskutera ekonomiska modeller och vi vill kunna vinna över dem för vår sak (vilket man inte gör genom att säga “det du säger är inte viktigt och det borde du inte bry dig om”) så måste vi kunna *bemöta* och inte *avfärda*. Annars är jag rädd att vi inte tas seriöst. Jag vet många intelligenta människor som just ser det så: Piratpartiet kan man inte ta seriöst eftersom de är dogmatiska och inte kan lyssna på vad andra säger.
Olas senaste bloggpost: Repressiv eller representativ parlamentarism?
Hörde precis Danowsky på P1 morgon säga att telecombolagen som nu raderar sina kunders IP-nummer agerar ilojalt med den svenska lagstiftningen och endast värnar sin kundgrupp. Vad tror han att hans roll är? Han gynnar ju sin egen kundgrupp, produktionsbolagen, genom att agera ilojalt med svensk lag. IPRED kränker ju vår grundlagsskyddade integritet.
Leva kvar på 80-talet? Ska det inte vara *som* på 80-talet?
RedLibs senaste bloggpost: Verklighet och fiktion
Det är ingen idé att lyssna på det Danowsky säger… problemet är väl att många gör det. Även om han ljuger och förvrider varje gång han öppnar käften. (Vilket visserligen är vad han får betalat för)
Hoppas inte för mycket på sånadär mailkampanjer och vad det nu är. Maktens herrar kan lugnt ignorera dem. De har klart för sig att den internetaktiva medelklassen skäller nog så högljutt, men bitas kan den inte.
Sedan gäller det att vara mycket vaken för politikens tvära kantringar. Det vi nu ser är hur Alliansregeringen mycket plötsligt framträder som det nakna tyranniets huvudkraft. Den sargade socialdemokratin börjar, rörigt och yrvaket, visa livstecken och gryende medvetenhet om hotet mot vår frihet och vår demokrati.
Med tanke på den ekonomiska krisen har medelklassen allt skäl till oro och pessimism. Det välstånd som finns räcker nu bara till de verkligt rika, som vill kompensera sig för storförluster på aktiemarknaden. Medelklassen har att se fram emot en omfattande proletarisering. Vi kastas en efter en ut i otrygghet och misär. Den gradvisa destruktionen av internet är monopolkapitalets metod för att lamslå medelklassen, med dess för Makten hotfulla grepp mom nymedia.
För att vinna verklig kraft måste frihetsrörelsen alliera sig med den folkliga sociala rörelsen till försvar för välfärdssamhället. Det är av vitalt intresse för oss allihop med tanke på vår nya otrygghet. Vi måste göra oss av med vår naivitet och våra illusioner och börja kämpa på allvar, annars är det kört för oss. Och kom ihåg: att enbart sitta på internet och väsnas räcker inte långt.
Det gäller nu att sätta till alla klutar för bringa åstad ett opinionsras för våra tyranniska regeringspartier.
Samt att på allvar resa den radikala parollen:
SVERIGE UT UR EU.
Så ett avslutande ord till alla fega wordpressbloggare. Det gäller nu att se över sin egen småaktighet. Samtliga system utom Blogger filtrerar bort mig, vilket ju är enbart löjligt, som vi ser. Vem är egentligen er huvudfiende: TYRANNIET – eller vidriga vidriga vidriga lilla trollet jag?
– Peter Ingestad, Solna
Bolibompas senaste bloggpost: Det sista
[…] Rick Falkvinge är glad. Nya medlemmar bara strömmar in. Bra är det för i EU händer saker. Falkvinge skriver: […]
Ola, att lagstifta om biblioteksersättning och liknande garanterar på intet sätt någons inkomst. Dels utgör just biblioteksersättningen en väldigt liten del av de svenska författarnas inkomster, dels åtföljs inte regleringen av något påbud om att människor måste besöka biblioteken och låna böcker så att ersättning kan betalas ut.
Det är likadant med TV-avgiften, som också beslutas av politikerna; den skall finansiera Sveriges Television, men den innefattar inte (ännu) något påbud om att varje hushåll måste inneha en TV att betala avgift för (det är dock på gång; genom att i lagen definiera datorer, telefoner, kylskåp och andra nätanslutna hushållsapparater som “TV-mottagare” försöker man säkerställa att inget hushåll i längden klarar sig helt utan “TV”). Och det är ändå bara en försörjningsmöjlighet för de anställda på ett TV-sändningsföretag, inte för hela branschen, så detta kostar betydligt mer än det smakar.
Vi skulle i princip kunna lagstifta om förbud mot att importera utländska bilmärken i syfte att “rädda” svensk bilindustri och låta de anställda på Volvo behålla jobben, men det skulle dels vara en oacceptabel inskränkning av bilköparnas handlingsfrihet, dels inte fungera i praktiken (ett kommersiellt företag som berövas sin konkurrens förtvinar och dör på grund av otjänliga produkter).
Upphovsrätten föreskriver inget specifikt belopp för försäljningen av enstaka exemplar, men när försäljningen går ned är det helt fel väg att försöka begränsa det utbud som köparna kan få tag i. Erbjud det som köparna vill ha i stället.
@Anders: Du argumenterar nu på det sätt jag var ute efter, nämligen att bemöta detta med hur statliga ersättningar och kulturbidrag fungerar och deras relation till upphovsrätten. Ricks uppmaning var att vi inte över huvud taget skulle befatta oss med sådan argumentation utan endast avfärda sådana frågor istället för att bemöta dem vilket jag anser är helt fel.
Min poäng var att det *går* att utforma lagar som gör att det utgår ekonomisk ersättning från staten till kulturnäringen i olika former *utan* att vi för den sakens skull är att betrakta som en planekonomi, och alldeles oavsett hur stor ersättningen är eller vad den grundar sig på. Sedan har jag inte alls påstått att jag själv stödjer en sådan modell, jag säger bara att det knappast går att påstå att kulturbidrag à la nuvarande system gör oss till ett samhälle med kommunistisk planekonomi som övergripande ekonomiskt system. Det gör att folk kommer betrakta dig som världsfrånvänd enligt min erfarenhet.
Därför anser jag att det inte är ett argument som kommer att övertyga någon om det riktiga i fri kommunikation över Internet.
Olas senaste bloggpost: Repressiv eller representativ parlamentarism?
[…] en sak som gör mig upprörd är den uppmaning som följer med Rick Falkvinges senaste nyhetsbrev. Där uppmanas vi att inte ta diskussionen om alternativa metoder för skapare och kreatörer att […]
[…] andra glada nyheter är nu också Piratpartiet det parti som oftast nämns i bloggosfären, något vi kan se hos Rick i medlemsutskicket. Vilken trevlig onsdagskväll det blev […]
var ett kul program på svt idag, dom visade klipp ur tidigare program.
bland annat en debatt om att aga barn, en som tyckte det skulle vara lagligt kom med argumentet
men ända sättet att se till att folk inte agar är ju att införa övervaknings samhälle, med spioner och anonyma tips… altså måste det få vara tillåtet att aga sina barn.
har hört det argumentet för(efter) nånstans.
skilnaden är ju att dom aldrig införde övervaknings samhälle.
efter som 40 000 kommer hoppa på mig för det här så kanske jag ska påpeka att jag tänker rösta på PP i eu valet.
men argumentet “ändra lagarna efter verkligheten” är ungefär som en gammal sketch jag så med 2 poliser som sa “sens we legalized burglary crime is down 50%”
Jag håller med om att “skivor är för dyra” är ett dåligt argument och att man bör se upp med att argumentera i Piratpartiets namn i frågor där partiet inte tar ställning. Men risken med att säga “säg aldrig så där, säg så här” är att folk börjar låta som förinställda argumentationsautomater. Man kan väl säga: “Piratpartiet tar inte ställning till X av anledningen Y, men jag har funderat över frågan och tycker Z.”
Mandalas senaste bloggpost: Tvättmorgon
petrus, det stämmer ju inte. Som med alla andra brott där det finns ett offer så finns det också någon som kan berätta om det. Det där argumentet har försökts med bl.a. hustrumisshandel, med samma klena framgång. Ta hellre nåt som faktiskt är lite relevant som t.ex. hembränning.