Semestrarna är slut. Välkomna tillbaka efter sommaren, alla! Vi kom in i Europaparlamentet med dunder och brak precis i början av sommaren, och därefter har det varit ett mellanting mellan att vara det roligaste djuret på zoo för världsmedia och att försöka få åtminstone lite vila. Vi har också varit med på blandade festivaler och event under sommaren där vi har fått mycket uppmärksamhet.
Samtidigt är det en väldigt nyttig påminnelse att se hur opinionsläget förändrats under sommaren. Från att vi låg på 4,2% i riksdagsopinionen direkt efter EU-valet, så ligger vi nu omkring eller strax under två procent i riksdagsmätningarna. Det är en otroligt viktig påminnelse att det är vi, vi som läser det här, som håller frågorna vid liv, och måste fortsätta prata om dem. Piratpartiet växer och finns bara när debatten och frågorna som partiet driver diskuteras på fikaraster, luncher och kvällar. Och det är vi alla som måste göra det.
(Ok, under sommaren har det inte funnits så mycket att prata om. Men nu finns det desto mer.)
Den här hösten har börjat med att saker går åt helt fel håll i raketfart.
Det föll en dom i Stockholms Tingsrätt i måndags som kräver att en internetleverantör hindrar access till The Pirate Bay, och det var inte Pirate Bays internetleverantör, utan en s.k. transit. Nu kan man tycka vad man vill om The Pirate Bay, det pågående uppköpet och andra saker runt omkring, men det här är en mycket större fråga än så.
Det handlar om att en internetoperatör har tvingats att hindra en viss sorts meddelanden att passera genom sitt nätverk. Nätneutraliteten, det vill säga att nätet är neutralt och inte bryr sig om vilket innehåll som förmedlas från punkt A till punkt B, trodde vi var relativt ohotad här i Sverige. Plötsligt kommer en liten sketen tingsrätt och säger att den kan upphävas genom ett enkelt beslut, som inte ens är ett domslut.
Det här är ett oerhört stort ingrepp. Det verkar ha gått de flesta förbi, eftersom många verkar resonera i termer av att “Pirate Bay var ju uppe igen efter en dag”, men det är precis som Måns Jonasson skriver på Internetdagarna, att “Det här var det mest uppseendeväckande beslutet hittills“. Det är alltid farligt med analogier, men om jag ska försöka göra någon, så ålade domstolen en viss postterminal att de inte fick förmedla brev, vars innehåll nämner företaget Nike och som inte kommer från Nike själva.
Det finns två sätt att följa en sådan order. Det ena är att öppna alla brev och bara skicka vidare dem, som inte innehåller ordet Nike. Det andra sättet är att vägra skicka brev från någon annan än Nike. Det var exakt det här som striden om telekompaketet handlade om: ifall internetleverantörer skulle kunna göras ansvariga för innehållet i det som de bara förmedlar. Vi pratar om det, som kallas budbärarimmunitet; att budbäraren aldrig är ansvarig för innehållet i ett förmedlat meddelande. På juridiska kallas det också common carrier eller mere conduit. Nu har alltså en tingsrätt i Sverige struntat i de oerhört upphettade kontroverser som sker på global och europeisk nivå, och helt enkelt sagt att “ni är ansvariga för vad ni förmedlar i stängda kuvert, bara så att ni vet”.
Här anser vi att domstolen kraftigt övertrampar sina befogenheter, bryter mot grundlag och allt möjligt, och kommer att lämna in en JO-anmälan senare idag. Vi pratar alltså inte om att domstolen har dömt fel — vi pratar om att domstolen har dömt på ett sätt den inte har rätt att döma. Men icke desto mindre innebär det en massa trassel för en internetoperatör som vill utmana den uppfattningen hos rättsväsendet, ett trassel som ett affärsdrivande bolag gärna undviker. Privatpersoner också, förresten.
För det här kan omöjligen vara en fråga för en liten tingsrätt. Det är global politik. Den här frågan måste lösas politiskt.
Hax återanvänder Hard Rock Cafés gamla slogan och pratar om “Love All, Serve All“. Det skulle kunna vara en bra sammanfattning. Vi skickade ut ett pressmeddelande med en längre analys.
Samtidigt sitter lobbyns företrädare Monique Wadsted i TV och säger att “medhjälp till medhjälp till medhjälp till upphovsrättsintrång är straffbart”, för att försvara det som hänt. Det är absurt, och tjänar bara de gamla monopolens syften.
Lobbyn har nu perverterat lagen från, som den var, att “alla som medvetet begår upphovsrättsintrång kan dömas för det” till att “alla som inte aktivt hindrar upphovsrättsintrång på alla sätt de kan, även om de inte känner till sjäva intrången, inklusive att mobba ut sådana som inte är dömda för något, kan dömas för medhjälp“. Det här är otroligt samhällsfarliga tendenser.
För enda sättet att skydda sig mot sådant är naturligtvis att bara förmedla sådant, som har godkänts på förhand. Det är sådant som kallas censur, “godkännande på förhand” — även om man har tagit på sig uppgiften själv, och även om det är affärsdrivande företag som har tvingat fram beteendet.
Piratpartiet fortsätter att behövas, mer och mer. Vi har inte vunnit i och med EU-valet. Vi och idéerna om delad kultur, fri kunskap och skyddat privatliv har bara upptäckts.
Exakt vad är det för fel – av det slag som angår JO – som domstolen har gjort ?
Min erfarenhet är att om man ska lyckas med någon form av anmälan eller liknande, så MÅSTE man skicka in en fullständig juridisk utredning med referenser till både lag och rättsfall på korrekt sätt.
Annars blir det ingen action. De vill inte göra en massa jobb, utan säger istället att makten gjorde rätt. Speciellt om anmälaren inte jobbat jättehårt med att specificera alla detaljer i den rättsliga situationen på juristernas eget språk.
En alternativ teori är att JO är till för att kunna “säga” att man har någon som granskar makten, medan JO resultatmässigt ser genom fingrarna i de allra flesta fall.
Bra iallfall Rick att du ser att PP har varit tysta under sommaren och halverats i stöd. Den största utmaningen om PP ska få varaktigt förtroende är att visa uthållighet:
– att PP inte bara är en dagslända, utan har tillräcklig resolve och determination för att kämpa vidare trots att lobbyn aldrig kommer vika en millimeter och kommer få domstolarna, ministerrådet och alla andra instanser med sig vid varje bedömning. Det kommer alltid att vara motvind. Så har det historiskt varit för alla frihetsrörelser.
“When I despair, I remember that all through history the ways of truth and love have always won. There have been tyrants, and murderers, and for a time they can seem invincible, but in the end they always fall. Think of it–always.”
Angående mere conduit och vad som håller på att hända med internet.
En liten kort film från youtube som säger en del självklarheter som är rätt skrämmande.
http://www.youtube.com/watch?v=66PbSzwnLes
Uppsnappad från HAX och dennes kommentarsfält.
En annan märklig aspekt av det här beslutet är att det i förarbetena till upphovsrättslagen står att bland annat internetleverantörer inte har något generellt ansvar att undersöka innehållet i informationen de förmedlar (konstigt vore ju annars) och att därför något underlåtenhetsansvar knappast kan komma ifråga. Är det då inte litet ironiskt att tingsrätten förelägger internetoperatören just en sådan skyldighet?
Sedan kan man ju spinna vidare och titta på e-handelslagen paragraf 16 som gör internetleverantörer fri från skadeståndsansvar vad avser innehållet i informationen de förmedlar. Men det gäller bara under förutsättning att de inte “väljer ut eller ändrar informationen” – det som tingsrätten nu ålagt dem att göra.
Sammantaget verkar det alltså märkligt nog som att tingsrätten genom sitt beslut öppnar upp möjligheten för andra att lättare stämma internetoperatören för den information som de förmedlar.
En annan mycket märklig sak är att skiv- och filmbolagen yrkade på ett förbud mot medverkan till tillgängliggörande av de aktuella verken medan vitet innebär ett förbud mot tillgängliggörande av verken (notera att ordet “medverkan” inte finns med i vitesförbudet).
Tack för videon Petter, tar upp en del saker som hört från 2008…
http://www.savetheinternet.com
Gör något bra av det här! Lyssna på “Heej” ovan och dra ihop några jurister som kan skriva en korrekt analys av budbärarimmuniteten och hur den skadats av tingsrättens beslut. Då kan det spela roll!
Särbehandlingen som upphovsrättsorganisationer åtnjuter är ju inte ett tecken på pro-demokratiskt.
Antag att om samma resonemang som finns i upphovsrättslagstiftningen som tingsrätten använder sig av skulle appliceras på ett hotfullt medelande i en MSN chatt.
Mottagaren skulle då, istället för att stämma den förvirrade skribenten, kunna stämma Op:en för medhjälp till, Ms för medhjälp till medhjälp, och den del ISP:er som fört det illegala meddelandet vidare för medhjälp till medhjälp till medhjälp. Men eftersom det inte existerar någon anti-demokratisk särlagstiftning på detta brottsliga område, så är alla mellanhänder befriade från ansvar, trots att olaga hot kan ge upp till fyra års fängelse, dvs det är ett mer allvarligt brott att hota någon än att fildela Kalle Anka illegalt.
Lysande.
Tycker även följande är lite konstigt:
I tingsrätten påpekade smycket noga att det var de 4 _personerna_ som stod inför rätta, dvs hur dom personligen hade främjat brott mot upphovsrätten. Sajten TPB är såvitt jag förstått inte förklarad som olaglig även om domen mot dessa personer skulle vinna laga kraft.
Om sajten byter ägare/inriktning så kan rimligen inte en dom mot grundarna vara ett argument för att sajten i sig är olaglig
Rekommenderad läsning: juridisk analys på bloggen Juristens Funderingar.
Jag tycker detta var förjävligt, men för att vara rättvis med analogin så handlar det väl snarare om att posten (snarare en budfirma…) förbjuds dela ut brev till en viss mottagare eller från en viss sändare oavsett vad de innehåller? Det är ju fortfarande ok att nämna pirate bay i ett mail t.ex.
monki: Tja, domen kräver att Black Internet slutar distribuera en viss sorts innehåll, genom att tillhandahålla internetkoppel till TPB?
De förbjuder handling X (förmedla den sortens paket) genom metod Y (koppla upp TPB), alltså.
Det är handling X som är förbjuden i första hand, men domen kan tillgodoses genom att sluta använda metod Y i affärsverksamheten.
Mark Klamberg gör tolkningen att tingsrätten förbjuder Black Internet att över huvud taget tillhandahålla nätaccess till TPB för att på det sättet undvika att de aktuella verken tillgängliggörs.
Personligen har jag mycket svårt att se hur man tolka det så, utan delar istället ditt sätt att tolka beslutet. Det är handlingen som X som förbjuds, där X utförs på sättet Y.
[…] har skrivit en lägesrapport och Rick Falkvinge (PP) har skrivit ett nyhetsbrev om vad vi har att vänta oss inför hösten. Binero har en intervju med mig om hur […]
Jag tycker det är oerhört svårt att få folk inse det logiska och enda rätta sättet att skapa opinion mot den byråkratiska diktatur som EU är, eller är på väg, att bli.
Diskussionen om kommunalt valalternativ borde “eldas på” betydligt mer än vad som görs.
Vi människor är i grunden sociala varelser och det är i möten med varandra vi kan ha ett reelt inflytande.
Hur jävla svårt kan det vara att begripa.
Ett kommunalt valalternativ behöver inte jaga sakfrågor. Det känner och förstår folk bäst i den egna regionen.
Men en reformering av kommunpolitiken, en motpol där människor skulle få mer makt i den egna närmiljön skulle stärka viljan att strida för den egna tillvaron, kommunen och sina medborgerliga rättigheter.
Så länge den repressentativa demokratin fortsätter misslyckas med sina intentioner, lika länge kan “demokratins hotbilder” fortsätta utvecklas och stärkas.
Det behövs en motpol mot Bryssel och den hittar vi i det lokala engagemanget.
Bryssel är “långt borta”, närmiljön är nära människorna.
Mellan dessa “arenor” kan demokratin utvecklas och formas.
Idag finns ingen sådan balans utan vanligt folk är utlämnade till systemet med repressentativ demokrati, storpolitik och dom kommersiella intressenas lobby grupper.
Då finns ingen fullvärdig medborgarrätt.
För internet är INTE den enda tillvaron människor existerar i.
Att tro annat är bara plumt, felaktigt och ett förringande av människors egen förmåga att forma sina liv och sin tillvaro.