Om någon har funderat på vad nästa steg i vår nuvarande snabba marsch mot företagsstyre och korporativism är, så tror jag att det är något som ser ut ungefär så här.
UPPDATERAT: En tanke är att det faktiskt är precis en sådan här artikel jag hade kunnat förvänta mig att hitta i The Onion.
Jag säger att det är en parodi. En politisk motsvarighet till en Poe, enligt Poe’s Law som gäller religiösa parodier. Heads up!
McDonalds i riksdagen! nu!
Så valet 2012 kommer typ att stå mellan:
Presidentkandidat Google och vicepresidentkandidat Halliburton (A tested and trustworthy team)
mot
Presidentkandidat McDonalds och vicepresidentkandidat Kmart (Leave no kiddie meal behind)
Fast det finns faktiskt en intressant komplikation i det här om det i någon form blir verklighet, den amerikanska företagsvärlden är väl egentligen lika splittrad som det demokratiska partiet och dess basorganisationer – således kommer de förlorande primärvalskandidaterna inte längre att sluta upp bakom den slutliga huvudkandidaten lika självklart – och är det något som sätter käppar i hjulen för effektivt företagande så är det religiösa hänsyn, vilket skulle kunna innebära att Bush- och Sarah Palin-högern får mindre pengar att röra sig med när företagen kan kampanja för sig själva istället för att lobba sig fram hos de ultrakristna.
På ett sätt är det bättre om storföretagen verkligen ställer upp i de olika valen. Då finns i alla fall en chans att rösta bort dem. Som det fungerar i dag styr de bakom kulisserna oavsett hur väljarna röstar.
MAn brukar säga att det finns två steg mot fascism, det första (och det som existerat historiskt) är att staten blir så stark att den kan ta över företagen. Den andra att företagen blir så starka att de tar över staten.
Är väl snart dags att se huruvida den andra varianten bara är en teori eller om det fungerar i praktiken också.
Det förefaller vara ironiskt.
Det optimiska i detta är att ingen tyranni varar för evigt. 🙂
När ett samhälle bygger på att misstro sin nästa, så ruttnar det innifrån och förgör sig själv.