I ljuset av Säpos förra generaldirektör Bergenstrand som systematiskt låtit Säpo strunta i allt vad lagar heter, så slår mig en röd tråd genom allt jag reagerat hårt på hittills.
När jag började med politik så trodde jag på fullt allvar att Sverige inte hade någon korruption — för de som annars skulle varit korrupta sade ju att det inte fanns någon. Men gradvis har jag blivit varse att Sverige är ett av de mer korrupta länderna jag sett. Såpass att till och med tjänstemän i nyblivna demokratier i Afrika reagerar. Ja, jag har konkreta exempel på just det (i samband med utlandsbistånd).
När korruption mäts, så hamnar Sverige ofta fläckfritt. Problemet där är att man letar efter fel sak i sådana mätningar, och därför ger vi inte utslag. Grejen är att vi inte har korruption i betydelsen mutor och bestickning. Pengar byter vanligtvis inte händer i Sverige när man bryter mot regler. Vi har något mycket svårare att komma åt: vänskapskorruption. Hela det svenska systemet är byggt utan immunitet mot sådan korruption, och därför finns den idag överallt. Fullständigt endemiskt.
Det är bara att titta på hur var och en gör när vi ska gå förbi köer eller få extratjänster av någon tjänsteman på någon kommunal förvaltning: “Jamen, jag känner någon som känner någon.” Alla vet att det fungerar så. Och så går man före i kön, och så bryts reglerna.
Och eftersom det inte finns någon korruption i Sverige, åtminstone enligt den officiella storyn, så finns det heller inga åtgärder mot den. Ungefär som det inte finns någon HIV-smitta i Kina, enligt den officiella storyn, och därför finns det ingen anledning att skaffa mediciner.
Det här är allvarligt. Och det blir extra allvarligt när vi ser att även skyddet för vår demokrati är infiltrerat av den här endemiska korruptionen. Den går som en röd tråd genom rättsväsende, genom polis, genom förvaltning, genom varenda skrå som annars ska upprätthålla neutralitet och opartiskhet.
Hur ska den person som blir dömd i domstol kunna veta att det han/hon egentligen bröt mot var att inte ha lärt känna rätt personer i tonåren?
Vi återvänder till Bergenstrand, som var Säpochef under den tid då dessa grundlagsbrott skedde. Vem kontrollerar vem?, är frågan här. Quis custodiet ipsos custodes? Vem vaktar väktarna? Och — nyckelfrågan — hur personligen bekanta är de med varandra? Den frågan ställs inte i dagens Sverige. Aldrig. Den som övervakar Säpo är åklagarmyndigheten.
Tidigt 2006 skrev Säpochefen, rikspolischefen och riksåklagaren en debattartikel tillsammans där de propagerar för mer övervakning, bland annat för trafikdatalagring. De förefaller vara helt samstämmiga. Om man tittar på Klas Bergenstrands CV, så konstaterar man att han först var rikspolischef, sedan riksåklagare, och därefter Säpochef. Han har alltså varit chef för i stort sett allihop som ska kontrollera att han gör sitt jobb.
Är det någon som tror att detta leder till något annat än en total korruption? När ankdammen hålls så liten att samtliga personer som ska kontrollera varandra i tjänstemannarollen är personligen bekanta på nivån att de varit nära arbetskamrater och ofta nära vänner?
(Den nuvarande Säpochefen kan och ska inte lastas för korruptionen under Bergenstrand. Nuvarande Säpochefen Anders Danielsson är, enligt uppgifter jag litar på, en av de bästa chefer som myndigheten har haft. Det faktum att Bodström vill byta ut honom talar t.ex. mycket starkt till hans förmån.)
Säpo under Bergenstrand har haft problem med det där med mänskliga rättigheter tidigare. En av de mest uppseendeväckande händelserna, som också visar på problemet med den svenska korruptionen, var när ett par personer påtalade grundlagsbrott mot deras mänskliga rättigheter. Det seglade rakt igenom det svenska rättsväsendet där alla höll varandra om ryggen och sade “va? vem? VI? nääää?”. Men det överklagades till Europadomstolen.
Väl ute i Europa, så fanns det inga vänskapsband längre, och ingen vänskapskorruption. Hammaren föll mot svenska staten som ett lass tegelstenar, och Europadomstolen fällde svenska staten på samtliga fyra punkter med röstsiffrorna 7-0.
Det visar hur stark vänskapskorruptionen är, vad den gör med rättsväsendets bedömningsförmåga, och hur snabbt den upphör när man kommer utanför den lilla klicken där alla känner alla.
Den svenska korruptionen återkommer överallt. Låt oss titta på FRA. FRA-lagen skrevs i mångt och mycket av personal på Försvarsdepartementet. Departementets rättschef, som var tungt inblandad i dess författning, hette då Ingvar Åkesson. Idag är Åkesson chef för — gissa vad — FRA.
Samma sak med FRAs så kallade granskningsorgan, SiUN, det som tidigare var Försvarets Underrättelsenämnd. Hela systemet är upplagt för att alla ska bli goda vänner med varandra och kunna arbeta ostört.
Samma sak med Pirate-Bay-domen. Utomlands slog det ner som en bomb att domaren Tomas Norström är med i samma intresseförening som ena sidan i målet, och personligen hade arbetat tillsammans med dem, och ordet “korruption” förekom överallt. Här i Sverige sade man i stället “Va? Vi? Nääää?”. Norström, på frågan om hans korruption, sade rakt ut “nää, jag har gjort bedömningen att jag inte är jävig.” Det finns inga skyddsmekanismer mot vänskapskorruption i den svenska författningen eller tillämpningen av den. Därför finns den överallt.
De fyra i Pirate-Bay-rättegången i tingsrätten dömdes på grund av att tingsrätten var korrupt. Inside out. På grund av vilka som kände vilka.
Samma sak nu igen med Säpo. Det här avslöjades först när den nye chefen tillträdde som inte längre hade vänskapsband. Det går rykten om att Bodström vill ersätta nuvarande Säpochefen med Dan Eliasson — ni vet, personen som åkte till USA strax innan tillslaget mot Pirate Bay, där det “inte förekom några påtryckningar utan var ett erfarenhetsutbyte“, där Bodström undkom på håret från grundlagsanklagelser om ministerstyre. Det sägs dessutom att Eliasson är arkitekten bakom mycket av Bodströms repression. Om han kommer till en position där han får fria händer utan insyn, så kan man riktigt höra tickandet i bakgrunden. Det säger också något om hur vänskapskorruptionen fungerar.
Det här går igen överallt. Precis överallt.
Det här måste vi lösa, och vi måste lösa det politiskt.
Som sagt, när jag började med politik så trodde jag på fullt allvar att Sverige inte hade någon korruption — för de som annars skulle varit korrupta sade ju att det inte fanns någon.
Fler som skriver om Säpo och korruptionen: Satmaran, Vidde (även med SVTs inslag), Sultans Blogg, Hax, Cui Bono, ProjO, Yamiko, Drottningsylt, Mikael Nilsson, Emma.
Pingat på Intressant. Andra bloggar om Säpo, piratpartiet, korruption, vänskapskorruption
Jag kanske är naiv och kanske beror det på att jag aldrig bott i något annat land än Sverige, men jag antog att det är precis så här hela samhället fungerar. Det gäller att ha rätt kontaktnät om man vill ha jobb eller bostad eller t.o.m. rätt läkarvård. Jag påstår inte att det är bra, bara att det är så det funkar.
Huvudet på spiken.
“Det här måste vi lösa, och vi måste lösa det politiskt.”
Några konkreta förslag?
Rösta piratpartiet?
Jojo, men vad piratpartiet för konkreta förslag för att motarbeta vänskapskorruptionen då? Är det ett vallöfte att motarbeta vänskapskorruptionen?
Jag ska verka för att det skrivs in i sjökorten. Det som måste göras, konkret och i fallet Säpo och FRA, är att se till att detta skrivs in i direktiven vad gäller tillsättning och utformning av kontrollorgan. Kontrollorganen ska ha principiella och praktiska möjligheter att agera oberoende, och bestå av personer utan nära koppling till organisationerna som ska granskas. I övrigt tror jag att vi behöver ta in expertis från att tillsätta sådana oberoende organ.
Ser gärna också konkreta förslag på lösning. Någon som har några bra idéer?
Hur löste Grekerna det här?
Bra skrivet. Vänskapskorruption är ett av de stora problemen med rättsystemet i Sverige.
Här är en mycket bra artikel från förra året som talar om precis de du tog upp här:
http://konsonans.net/2009/04/bananrepublik-behovet-av-en-rttsreform/
Det förvånar mig högeligen att du inte kännt till detta tidigare. Det var något jag insåg när jag var runt 12-15 år att samhället styrs av Nepotism.
Det bästa vore att införa dödsstraff för politiker och byrokrater och avrätta hela bunten.
Frågan är ju inte om man känner till detta eller inte, för nog känner vi alla igen beskrivningen.
Den avgörande frågan är att lagstiftning inte räcker – det måste till oberoende kontrollstrukturer där man medvetet arbetar mot sånt här.
Utan den insikten riskerar de skydd som pp vill sätta upp för personlig integritet och rättssäkerhet att bli papperskonstruktioner.
Extremt bra artikel. Orsaken till detta tror jag finns i den svenska kulturen som domineras av fegt konfliktundvikande och ett ruttet lagomtänkande, jantelag och desperat konsensusmentalitet.
Detta beror också på en naivt tönthygglig dumsnäll blåögd svensk uppfattning att man ska tro alla om gott och det är fel att ”brännmärka” och ”peka ut” de som är inkompetenta, lata eller korrumperade.
Bråk och konflikter är fult, det är osvenskt och folk vet inte vilket ben de ska stå på. Prova att högljutt kritisera en annan person som bär sig illa åt på en fullsatt T-banevagn. Det blir omedelbart knäpptyst och man kan riktigt känna i luften hur alla vrider sig av obehag.
En följd av detta blir att man monterat ner det personliga ansvaret. Gå tillbaks till 70-talet när man plockade bort straffet för tjänstefel för ämbetsmän som gjorde misstag i tjänsten. Just nu finns det en statlig utredning som föreslår nya regler som kommer att göra det mycket svårare att fälla läkare – man vill avskaffa Ansvarsnämnden. Osv.
Polisens internutredningar är ett skämt, det finns inga checks and balances i det svenska statsystemet. Den gamla slutna monolitiska överhetsstaten från Oxenstierna finns kvar än idag.
Och kärnan i denna röta finns i den svenska juristkåren. Svenska överhetsjurister identifierar sig konsekvent med centralmakten och försöker till varje pris att undvika hårda domslut som rubbar det bestående och status quo. Och i synnerhet håller man varandra inom juristskrået om ryggen.
Intellektuella som Zaremba, f.d. Moderna Tider och Axberger har analyserat detta.
PP bör utveckla ett rättspolitiskt program för att komma till rätta med dessa systemfel.
PS. Jag såg någon internationell jämförelse om hur arbetsmarknaden fungerar i olika länder. Sverige var det land som låg i botten när det gällde hur många procent av alla jobb som tillsätts korrekt, dvs inte att någon i den rekryterande chefens nätverk fick jobbet. Det var mycket lättare att få jobb på annons i alla andra undersökta länder än Sverige.
Bra skrivet som vanligt. Problemet är att de flesta som läser vet vad det handlar om och håller redan med, medans de som skulle BEHÖVA få veta vilka fän de tänker rösta på inte läser eller ser. Vi måste nå ut mer.
vi bor i ett pyttelitet land (invånarmässigt), så vad att förvänta…
kommer alltid vara så
men tiden är piraternas
och ingen kommer medge att de tyckte annat en gång i tiden
Bra skrivet. Kan även rekommendera läsning av det här blogginlägget. http://konsonans.net/2009/04/bananrepublik-behovet-av-en-rttsreform/
Detta beror, enligt mig, på att alltför få människor har allt för stor makt över alltför många. Decentralisering kan vara en del av lösningen.
En av dina bättre skrivelser. Jag riktigt hatar korruption så till den grad att jag skyggar mot att åka till t.ex. Ryssland eller något liknande land. Det finns inte i min värld att man skulle muta någon för att få dom att göra sitt jobb. Det är också ett allvarligt hot mot rättigheter och demokrati som för ovanlighetens skulle utförs av personer med lite lägre makt. Vänskapskorruption är en något mildare variant än “pengar under bordet” men den är ändå avskyvärd. En av de saker jag avskyr mest. Folk ska utföra det jobb de är ålagda effektivt och punktligt. Allt annat är tjänstefel och ska ge böter eller sparken.
Banalt, men: En facebook-knapp (o.dyl) eller två på sidan så vore det lättare för fler än undertecknad att rekommendera denna faktiskt viktiga artikel – där till och med varje kommentar tillför något. Bara en sån sak!
[…] sammanfattning och som tänkbar förklaring till alla dessa konstigheter rekommenderar jag Rick’s text om korruption. Nu tror jag inte att detta med vänskapskorruption är unikt för Sverige. Jag tror att detta är […]
Nätverk, frimureri, nepotism. You name it. Jag jobbar som enda heltidsverksamma journalist och filmare i Sollentuna. Jungfrulig mark, kära vänner. Inte en sten vänd på 30 år.
Samma ‘regering’ har suttit under alla de här åren.
Kan rekommendera projektet enpartistaden.se Ett Timbro-initiativ som kollar Malmö och Göteborg – Kollar och finner.
Nu är de städerna s-märkta. Sollentuna är m-märkt. Makt korrumperar alltid Mycket Makt korrumperar alltid mycket.
Bosse W
Den föraktliga domaren Tomas Norström dömde också i målet som krossade den gamla hederliga svenska offentlighetsprincipen till fördel för den vidriga scientologikyrkan. Pirathataren Monique Wadsted var också inblandad – gissa på vilken sida… Men kumpaner emellan gillas allt – eller hur?
Det riktigt skrämmande är att det bara och endast är piratpartiet som vill bekämpa detta – etablissemangets vänskapscirkel (allt från poliser till domare och politiker) till fördel för dem själva och till nackdel för alla andra i samhället..
Bra Rick – fortsätt så här! All inställsamhet är meningslös.
Kan man sortera detta i facket INTEGRITET, så att det är en naturlig fråga för Piaratpartiet att ta ställning i, och inte något som överlåts åt partiets “stödpartier” i Riksdagen och i EU?
Det sorterar framförallt under rättssäkerhet och grundläggande demokratifrågor.
He He – mina vänner från Vietnam (Phd Chalmers med hustru advokat) säger exakt samma sak. Ja, mina bekanta från Polen och Kina säger också så – först trodde de det inte fanns korruption, sen ser de att den svenska (norska) korruptionen har bara annan form.
Du får nog räkna med att bli stämplad som konspirationsteoretiker för detta (som om du inte redan var det)… men du har återigen slagit huvudet på spiken. Jag har tänkt samma tankar i åratal, men har dessvärre ingen talang för att skriva och ingen möjlighet att få folk att lyssna.
Fortsätt i samma anda… min röst har ni som i en liten ask!
Thumbs up!
Det här kommer bara att bli värre och värre ju mindre politikerkretsarna blir.
Jag var själv engagerad i ett av de borgerliga partierna i min hemstad. När jag gick med trodde jag att det skulle bli en långsam process där jag skulle få koka kaffe på kansliet i flera år innan jag tilläts få några förtroendeuppdrag. Det visade sig dock att medlemsantalet var så lågt att jag blev erbjuden styrelseplats (inte ersättare) redan på första årsmötet, blev tillfrågad hur många nämnder jag kunde sitta i, placerades på riksdagskandidatslistan inför länets provval och det var väl mer eller mindre klart att jag skulle hamna på tredje plats på fullmäktigelistan inför kommunvalet 2010.
Utöver mig var det nämligen bara två stycken som var aktiva. Jag var med i ett år och träffade aldrig större delen av styrelsen. De var fullständigt osynliga och tämligen ointresserade av politik.
Men så är det i alla partier i de flesta städer. Det är så få som engarerar sig, även i de stora partierna, att de som har någon som helst talang snabbt avancerar. De är få som håller ut och det slutar med att det är en ytterst liten klick som sitter och tar alla beslut. Det blir ett sammansvetsat kompisgäng som drar in kompisar och släktingar för att fylla ut alla tomma platser och vänskapskorruptionen blir till slut så självklar att ingen ens tänker på det längre.
Rebecca skriver:
“Det var mycket lättare att få jobb på annons i alla andra undersökta länder än Sverige.”
Man hör ibland om “Civilekonomen Ahmed” som sökt 2500 arbeten men aldrig blir kallad till intervju. Man hör om “den irakiske läkaren som kör Taxi”. Man hör om liknande fall – det ena efter det andra…
Och man förstår att det ju beror på att invandrare har svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden…
Man förstår att det “naturligtvis” beror på namnet “Mohammed”, “Amir” eller “Roberto”. Man förstår att det beror på bristande kunskap i det svenska språket…
Men det är likadant för alla som inte är “inne i systemet”. Det är likadant för alla de som inte “ingår i ett nätverk”. Det är ingen skillnad på svenskar och invandrare i det avseendet.
Därför bildas “kvinnliga nätverk”. Därför skapas kurser som “Arbeta med ditt nätverk” och delas ut av arbetsförmedlingen. Alla vet hur det fungerar… Man får arbete genom att känna någon “på insidan”…
När man sedan får “en tjänst” så gäller det att bevaka sina positioner. Väldigt mycket tid går åt till nätverkande. Facebook, LinkedIn och andra “sociala kontaktmedier” blir viktiga. Det blir ett “himla liv” om möjligheten att använda detta på arbetsplatsen skulle beskäras.
Detta system fungerar på alla nivåer. Rikspolitikerna har känt varandra från tonåren. Mona Sahlin har känt Fredrik Reinfeldt sedan de var 15-16 år gamla och arbetade i MSU och SSU. Jurister lär känna varandra först sedan de läste juridik samtidigt. men det fungerar i princip likadant där.
Det är mig då en gåta varför inte var enda invandrare i Sverige stödjer Piratpartiet!
Det är mig då en gåta varför inte varenda kvinna i Sverige stödjer Piratpartiet!
Det är mig då en gåta varför inte varenda man i Sverige stödjer Piratpartiet!
Förutom den där “vänskapsklicken” då… De som håller varandra om ryggen..
Rick Falkvinge(RF), Björn Felten(BF), Rickard Olsson(RO) känner varandra så väl och under lång tid att de går under smeknamnen Knatte, Fnatte och Tjatte.
Dessa tre finns med på riksdagslistan för Piratpartiet.
RF är partiledare, RO är styrelsens sammankallande . BF är före detta revisor.
Minata
kremlolog på Piratpartiet
[…] skriver bra om det: Rick, HaX, projO View Comments blog comments powered by Disqus var disqus_url = […]
Det har ibland diskuterats om att utöka piratpartiets program.
Detta är kanske sättet att göra det på.
Ta upp och diskutera grundligt om en utökning med “rättssäkerhet” skulle kunna kunna passas in i programmet.
Jag personligen tycker det.
Stämmer mycket bra med mina funderingar.
Tjänstetillsättningar sker sedan årtionden alltmer på “politisk” grund. Från början var det mest landshövdingar, sedan generaldirektörer – nu har det gått så långt ner i hierarkin att lokala rektorer får sina tjänster för att de är “smidiga” och “samarbetsvilliga”, dvs. tillhör den krets som tillsätter dem.
Detta demoraliserar hela systemet. Inkompetenta chefer tillsätter “lojala” underchefer. Att avancera i organisationen/myndigheten på grund av kompetens och erfarenhet blir alltmer omöjligt. Den enda merit som gäller är lojalitet och vänskapsband med närmaste chefsnivå. Begrepp som nit, redlighet, förtjänst och skicklighet har i detta sammanhang fått ett löjets skimmer.
Liksom att slarv, oduglighet, bristande objektivitet och inkompetens blivit så vanligt att ingen reagerar. Det hindrar ingen karriär.
Det inrättas tjänster och hela avdelningar som inte behövs men är högt arvoderade och förenade med rejäla pensioner, så kallade elefantkyrkogårdar. Där sätter man dem som är så odugliga att de är pinsamma i andra sammanhang.
Rättsväsendet har under min livstid urartat. Det är numera nästan omöjligt för en enskild medborgare att få rätt mot en myndighet som faktiskt begått misstag. Ett aktuellt exempel är polisen. Men det är i princip lika svårt att få rätt emot Försäkringskassan. Förvaltningsdomstolarna (länsrätt, kammarrätt, regeringsrätt) fungerar inte. Polisen kan i Sverige slå ihjäl folk utan anledning och utan påföljd.
Lagstiftningen korrigeras sakta men säkert så att ansvar inte kan utkrävas. De flesta beslut tas av anonyma grupper, som det är omöjligt att ställa till svars. Ex.: “tidigare chefer” på SÄPO. Observera att man inte pekar ut någon särskild. Ansvar i betydelsen “accountability” (utkrävande av ansvar) kan bara vara individuellt.
Piratpartiet skulle kunna bygga ut sitt krav på transparens så att det även innefattar individuella ansvarsområden (accountability), tillsättning av tjänster transparent OCH på förutbestämda meriter av oberoende bedömare, ökad precision i domstolarna etc.
Det skulle vara en välsignelse, och kanske även en röstvinnande strategi. Det blir allt fler som reagerar på denna “dårarnas sammansvärjning”, och längtar efter en upprensning. Inte bara knäppskallar och rättshaverister, som man gärna kallar dem som blivit ursinniga på missförhållandena.
[…] driva en egen agenda som ingen utomstående har kontroll över? Hur förhindrar man att det blir vänskapskorruptionen som styr, så att det bara blir ytterligare ett tandlöst organ som ger makthavarna en klapp på ryggen […]
[…] Rick Falkvinge uppmärksammar detta problem. Vänskapskorruption, svågerpolitik, rättsröta, bestickning, muta, bonusar, ryggdunkande, omoral, rättsotrygghet … kärt barn har många namn. […]
Jag har studerat till civilingenjör och något som man pratade om på min skola lite halv högt sådär var de problem som invandrade civilingenjörer hade med att få jobb inom det som de var utbildade till och att de ofta istället blir taxichaufförer.
Det i princip alla var eniga om var att det var inte deras utbildning eller deras eventuella språkproblem som var problemet utan att när de försökte söka jobb så hade de inget kontaktnät att vända sig till. Ingen som de kunde fråga: har du nåt bra jobb till mig?
En sak som fascinerat mig är hur det var möjligt för ett fullständigt sönderbombat Tyskland eller Japan att kunna resa sig på tjugo år efter andra världskriget för att åter bli världsledande.
Varför lyckas inte Nigeria, Brazilien eller Indonesien bli världsmakter på 20 år?
Tyskland och Japan fick visserligen Marshallhjälp för att bygga upp dessa länder igen. De hade visserligen en någorlunda utbildad befolkning. Men jag tror att Rick är någonting på spåren…
Strukturerna – kompisgängen – hade slagits sönder !
Under uppbyggnaden av dessa strukturer så ökar välståndet enormt!
När dessa strukturer är på plats igen som från 90-talet så nästan upphör ökningen i levnadsstandard. Folk blir mer inriktade på att FÖRSVARA sin redan uppnådda position. Detta gör man genom att bevaka sin plats i hierarkin.
Vad kan vi då göra för att åstadkomma en ökning i levnadsstandard i Sverige? Vi behöver uppnå en situation där det är mer viktigt att prestera bättre resultat i yrket än att bevaka sin redan uppnådda “position”.
När höga jurister, höga politiker och så vidare arbetar i kompisgäng så har vi uppnått en “strukturell mut-struktur”. Inte mutor i form av pengar utan i form av gentjänster som kan komma flera år i framtiden. Dessa strukturer är farliga för såväl vår frihet som för vår effektivitet.
Vi tenderar att bygga sociala nätverk som belönar oss i framtiden. Ska Sverige kunna återkomma på världsscenen så behöver vi ruska om i detta system för att kunna frigöra de möjligheter och krafter vi har för att kunna skapa oss ett rikare och bättre samhälle. Det ligger i det absoluta flertalets intresse att göra detta.
De stelnade strukturer av jurister, domare och politiker-nätverk som vi har är en kvarnsten om halsen för oss alla. Låt oss frigöra våra möjligheter!
Vi behöver Piratpartiet i rikdagen!
I Sverige kör ingenjörer och läkare taxi… Och Mona Sahlin är statsminister.
Det beror inte på språkproblem. (Har ni hört Sahlin prata?)
Skillnaden mellan civilingenjören Ahmed och Sahlin är de sociala nätverken, de halvhemliga klubbarna och sekter som SSU.
Alla vi som är lite politiskt intresserade och medlemmar i en massa föreningar och nätverk, vi har ju inga större problem att hitta jobb.
Hans J: En mycket intressant tanke, att krossandet av nätverken varit så centralt, och det kan nog ligga mycket i det. Men jag tror också att det fanns en väldigt stark vilja att bygga upp igen, en känsla att man hade blivit besegrad och att man minsann måste visa vad man går för (i all fall när det gäller Japan). De här två sakerna har troligen gått hand i hand.
Ditt resonemang för mig till en bild där idealet är nätverk som kontinuerligt krossas och återbyggs för att omformas på bästa möjliga sätt. Men skulle människor bygga nätverk och strukturer om de visste från början att inget var avsett att hålla länge — ?
[…] de skor som gammelmedia har för små fötter för: Opassande, Hax, Mikael Nilsson, Röda Berget, Rick Falkvinge. Det här har hänt tidigare. Nu minns vi FRA-debatten, som DEN stora debatten, men vi som var med […]
Jag har rötter i kommunistiska Polen där svågerpolitik rådde inte bara bland partipampar utan även bland vanligt folk – det var det enda skydd vi hade mot diktaturens lögner. Man kan kalla det för vänskapskorruption eller för nätverk. Rick faller precis för samma typ nätverkstöd när han skirver “enligt uppgifter jag litar på”. Jag måste lita på de som står mig närmast – detta är säkrast i nutida informationsdjungeln. De som har makten gör detta, likväl de som inte har någon makt. Banta ner staten är enligt min mening den enda realistiska sättet att minska svågerpolitik i Sverige, i Europa, i världen. Detta bör läggas till som en framträdande punkt i Piratpartiets agenda.
[…] Från politisk sida råder också kompakt tystnad. Eftersom både de rödgröna och Alliansen är medskyldiga – så tycker de väl att det är lugnast att försöka tiga ihjäl saken, kan man anta. Vilket känns rätt typiskt. […]
@Johan N:
Det blir naturligtvis här bara stubbar till resonemang och kanske skulle de förtjäna att utvecklas mer än som är möjligt i en kommentar hos Rick Falkvinge 🙂
Jag tror att det i fallen Tyskland och Japan delvis handlar om ett kollektivt minne av hur det var. Återuppbyggnaden sker i detta ljus. Det är åter-uppbyggnad det handlar om och inte nyskapande.
Min poäng är mer att vi själva är våra värsta fiender. Vi har kanske en enorm potential bara vi inte håller oss själva tillbaka genom stelnade strukturer och ett räddshågset bevakande av redan uppnådda resultat. Det har en anknytning till Piratpartiets hantering av patentfrågan och vår strävan efter fri kunskap och delad kultur. Vad händer om vi försöker “åter-uppbygga” Sverige till ett tillstånd av större välstånd, av större frihet? Är det inte precis det som det är att vara pirat?
Vad gäller nätverk som kontinuerligt krossas så måste man naturligtvis ha en balans här men man kanske kan jämföra med projektorganisationer som upphör när resultatet eller delresultatet är uppnått. Vi har i näringslivet projektanställningar. Några vill avskaffa lagen om anställningsskydd (LAS)….
I den andra ändan finns då konstitural (garanterad statlig anställning till pension), LAS, driftorganisation och andra fasta strukturer
Den som läser detta är fri att utveckla vidare. Kanske så kan vi i Sverige uppnå nya höjder av välstånd så fort vi slutar att vara rädda.
Anknytningen till Ricks bloggpostning är att vi ser samma mekanismer här som i den svenska vänskapskorruptionen. Någonstans är det samma sak. Tendensen är att bevaka mer än att utveckla. Vi pirater vill ju att vi i vårt land ska kunna leva i välstånd och berikande mångfald.
Kanske kan vi här ha ett Piratpartiets svar på några arbetsmarknadsfrågor. Låt inte kompisgängen ligga som en våt filt över vårt samhällsstyre och vårt näringsliv.
Släpp loss oss! Det är ju vår!
Det finns ytterligare ett solklart exempel på vänskapskorruption i FRA:s moderna historia. Ordförande i det förra kontrollorganet FUN (Försvarets Underrättelsenämnd) var f.d. försvarsministern Anders Björck. Han och FRA-chefen, Ingvar Åkesson, lärde känna varandra redan i slutet av 1980-talet, då Åkesson var föredragande i KU, bl.a. under Ebbe Carlsson-affären.
Kan någon gissa hur många anmärkningar som FUN hade på FRA? Rätt. Noll.
Inte heller den besvärande omständigheten att FRA saknade positivt lagstöd för sin spaning var något som bekymrade Björck och gänget.
Den polisiära avlyssningen som FRA ägnade sig åt höll nämnden klokt sin hand ifrån. Den ansågs nämligen inte rymmas inom begreppet försvarsunderrättelseverksamhet och föll därmed utanför kontrollen.
Detta fick mig att tänka på Uppdrag gransknings program om korruptionen i Göteborg, Det finns nog en hel del dold korruption i sverige. Allt för många har nog handen i syltburken, det är hög tid att de får smäll på fingrarna.
Rick,
Du har helt rätt. Dock är vänskapskorruptionen stor varhelst i världen.
[…] “Det talas då och då om “bloggsörjan”, men det framstår mer och mer som om det är bloggarna som fyller de skor som gammelmedia har för små fötter för: Opassande, Hax, Mikael Nilsson, Röda Berget, Rick Falkvinge.” […]
[…] Falkvinge talade om vänskapskorruption och det är ungefär där man landar. Så länge ingen myndighetsperson behöver känna sig det […]
[…] Rick skriver för övrigt mycket läsvärt om vänskapskorruption, och även om jag inte kan uttala mig om huruvida Sverige skulle vara värre än något annat land så menar jag att det inte spelar någon roll. Jag skiter i om andra länder är lika eller mer korrupta; jag vägrar acceptera att det land jag bor i är det. […]
Sverige är byggt på nepotism. Det är lika djupt inrotat i den svenska folksjälen och kulturen som jantelagen, om inte djupare. Tyvärr.
Korruptionen inom rättssystem är ett faktum. Har funnits i årtionden. Korruptionen är i första hand vänskapskorruption mellan poliser-åklagare, åklagare/ poliser -hovrätter. Att bli felaktigt dömd och dömd på falska vittnemål är i dag vardagsmat. Det är alltid så att den odugliga polis som upprättar vittnesförhörsprotkollet, han ljuger! Han ljuger för att i första hand sätta dit den som är misstänkt, även om den misstänkte faktiskt är oskyldig. Nästa led i ärendet är förundersökningen, av åklagare, som alltid har ett egenintresse av att sätta dit den misstänkte, oavsett skuld eller inte. Så går ärendet vidare till tingsrätt, där tingsrättens ledamöter består av en hop oduglingar som är hämtade i bästa fall från kommunlapolitiken men i sämsta fall från närmaste parkbänk. I tingsrätten kallas åklagarens vittne in som styrs av åklagaren att inte säga fel saker, nu under ed. Allt för att sätta åt den misstänkte. Men, underlaget som är förelagt tingsrättens ledamöter innehåller väsentligt mycket mer som är manipulerat material av den odugliga polisen. Allt detta, det manipulerade materialet, vittnets av åklagaren styrda utsago ger altid en fällande dom. Rättens ledamöter fattar ingenting mer är vilken odugling som helst som kan hämtas från närmaste parkbänk. Domen blir alltid som den korrupte åklagaren har förutbestämt. Åklagare, domare och tingsrättens ledamöter har ett starkt vänskapsförhållande som är direkt korrupt. Att begära överprövning i hovrätt. Detta är knappast möjligt för den som är felaktigt dömd. Överprövning i hovrätt från åklagarsidan gårdäremot alltid igenom. När ansökan om överprövning bedömes av hovrätten, skall skälet till överprövning vara att nya omständigheter i målet kommit fram efter tingsrättens dom. Det är då som den vänskapskorrupte åklagaren kommer in med sitt veto. ” Tingsrättens dom är korrekt och allt finns att tillgå från videoinspelninganra” säger den korrupte åklagaren. Hovrätten i sin tur är lika korrupt som åklagaren, polisdrägget och avslår överprövningsansökan. Alltså, korruptionen finns i alla led. Hovrätten i Nedre Norrland, åklagarkammaren i Gävleborg, lantsortspoliserna i Norra Hälsingland torde vara dom mest korrupta i landet. Deras namn: Kjell Lindqvist Gävle, Mikael Hammrstrand Gävle, Birgitta Nyberg Gävle. I Hudiksvall finns en konstapel med namn Bexell som ljuger i sina vittnesförhörsprotkoll. I Sundsvall finns ett gäng från hovrätten som inte läser domar utan helt går på Gävleåklagarens yttrande som är direkt lögn.
Så är vårt rättssamhälle.
Under justieminster Lennart Geijers tid var en hel hop av ledamöterna från Högsta domstolen ute och knullade hororna på Malmskillnadsgatan. Det finns en hel hop alkoholiserade poliser som kör omkring i statens inköpta polisbilar, på fyllan. När dom av misstag åker dit, blir dom alltid straffbefriade, dels för att dom har alkoholproblem, dels för att dom är poliser. Det räcker att sätta in ett alkolås, betalt av staten så är det fritt fram att köra igen. Det går ju att köra en annan bil, på fyllan….I fallet Pirate bay, är domaren jävig med de som ” har upphovsrätten”. Hans jävighet är ifrågasatt. Men hovrätten fastslår ändå att han inte är jävig. Korruption igen. Den sex sadistiske polisgalningen Göran Lindberg, han kommer att få ett strängt straff, men efer en realtivt kort tid kommer han att släppas när den värsta mediaturbulensen gått över. Han mpste ju officiellt straffas för att lägga locket på. Därför att det med stor sannolikhet finns en omfattande organiserad sexköps, sexsadisstisk verksamhet runt omkring honom bland ploiser, åklagare och domare. jag hoppas bara att medierna kan nysta upp detta. Det är ett spel för galleriet det här. Att straffa sexgalnigne Lindberg, tror förståss åklagarsidan skall ge lugn för resten av det här sunket. Korruptionen den får vi leva med. Men dom vi kommer på skall vi hänga ut. Lars Willquist Uppsala,Björn Ericsson med flera.